Enligt Socialstyrelsens siffror från 2015 tar ungefär 66 procent av befolkningen någon form av receptbelagd medicin. Av dessa är nära 20 procent psykofarmaka, det vill säga läkemedel som riktar sig mot psyket.
– Bland de äldre står siffran still sedan några år men bland barn och unga vuxna har siffran ökat drastiskt. Det är oroväckande och någonting Socialstyrelsen följer, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.
En allt större del av Sveriges befolkning äter idag preparat som antidepressiva, lugnande och SSRI, det som tidigare så flitigt omskrev som ”lyckopiller”. Enligt siffror från Socialstyrelsen var det under år 2015 drygt 1, 6 miljoner individer i Sverige, det vill säga cirka 17 procent av befolkningen, som åt psykofarmaka – en samlad benämning på läkemedel som riktar sig mot psyket.
Många äter fler än ett läkemedel
Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel tar nära tio procent av befolkningen antidepressiva tabletter (inklusive SSRI). Motsvarande siffra för lugnande och ångestdämpande medel är närmare sex procent. De två siffrorna kan dock inte slås ihop eftersom många äter fler än ett läkemedel och siffran då inte blir procentuellt per individ.
Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen, förklarar närmare.
– Ska man ändå försöka vara mer specifik kan man tala om 1 653 859 individer i Sverige, det vill säga cirka 17 procent av befolkningen, som åt psykofarmaka i Sverige år 2015, säger han till Kurera.
► Läsarfråga: Hur dämpar jag min ångest? Experten tipsar om B6, tryptofan och…
Enstaka uttag eller behandling under längre tid
Man bör dock notera att detta är en synnerligen heterogen samling av individer, är Peter Salmi noga med att poängtera. Han förklarar:
– Vissa individer gör bara ett enstaka uttag av läkemedel vid exempelvis tillfälliga sömnbesvär, medan andra behandlas över längre perioder för depression eller ADHD. Så detta måste beaktas då man förhåller sig till siffran gällande antal individer (alltså närmare 1,6 miljoner – reds. anm.) och andelen individer i procent (alltså cirka 17 procent – reds. anm.).
► Läs också: Omega-3 tycks kunna dämpa psykiska störningar
Förklarar termen psykofarmaka
Peter Salmi förklarar mer om de läkemedel som benämningen psykofarmaka inkluderar.
– Psykofarmaka är exempelvis antidepressiva, antipsykotika, ångestläkemedel, lugnande och sömnmedel samt ADHD-läkemedel. Det rör sig alltså om unika individer som hämtat ut minst ett uttag på apoteket av något receptbelagt läkemedel.
► Läs också: Experten: Det här borde alla veta om utmattning
Socialstyrelsen: ”En skrämmande utveckling”
Trots att begreppet psykofarmaka inkluderar många olika typer av läkemedel anser Peter Salmi att utvecklingen när det gäller psykisk ohälsa i Sverige är skrämmande.
– Bland de äldre står siffran still sedan några år men bland barn och unga vuxna har siffran ökat drastiskt de senaste åren. Såväl psykisk sjukdom – alltså antalet diagnoser – som läkemedelsanvändande är en tydligt ökande trend bland unga. Det är definitivt väldigt oroväckande och någonting Socialstyrelsen noggrant följer.
Han tillägger:
– Det är viktigt för de här unga personerna kommer ju att växa upp och bli vuxna en dag.
► Läs också: 11 saker att komma ihåg om du älskar någon med ångest
20-40 procent lider av psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa i sin vidaste mening är vanligt förekommande i befolkningen, berättar Peter Salmi.
– Uppskattningsvis 20-40 procent av befolkningen någon form av psykisk ohälsa. Av dessa är det däremot förhållandevis få som rapporterar svårare former av psykiska symtom, säger Peter Salmi.
► Läs också: D-vitaminstatus påverkar svårighetsgraden av schizofreni
5-10 procent lider av allvarlig psykisk ohälsa – men många söker inte hjälp
Fem till tio procent av befolkningen uppskattas lida av en så allvarlig psykisk ohälsa att de behöver psykiatrisk behandling, berättar Peter Salmi fortsättningsvis.
– Samtidigt finns det många som, trots att de mår så pass psykiskt dåligt att de skulle behöva behandling, aldrig söker hjälp – och så finns det de som kommer i kontakt med vården men utan att deras psykiska problem blir upptäckta. Så att uppskatta exakt hur många som lider av psykisk ohälsa är alltså svårt, konstaterar han.
► Läs också: Riksrevisionen: Läkemedelsjättarna har för stort inflytande
Läkemedel – fortfarande vanligaste behandlingsmetoden inom vården
Läkemedel är fortfarande den vanligaste behandlingsmetoden inom svensk sjukvård, enligt Socialstyrelsen.
Men naturliga alternativ till läkemedel finns i många fall. I nedan länk kan du läsa mer om hur du kan förbättra din mentala hälsa utan läkemedel.
► Läs också: Få bättre mental hälsa naturligt
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Läkemedel är den vanligaste behandlingsmetoden inom svensk sjukvård. Nästan 6,4 miljoner personer tog ut minst ett läkemedel år 2015. Detta motsvarar cirka 66 procent av befolkningen. Störst andel användare hittar man i de äldre åldersgrupperna.
Kraftig ökning av läkemedel för psykisk hälsa
Mellan åren 2006 och 2015 har andelen patienter som hämtat ut penicillin minskat medan motsvarande siffra för ADHD-medel har ökat. Även siffran för barn och unga som lider av psykisk ohälsa och/eller äter psykofarmaka, det vill säga läkemedel som riktar sig mot psyket, har ökat kraftigt.
Kvinnor använder mer läkemedel än män
Kvinnor använder generellt sett mer läkemedel än män. Av kvinnorna i Sverige har 74 procent hämtat ut minst ett läkemedel, inklusive preventivmedel, under 2015 jämfört med 58 procent av männen. Smärtstillande medel, magsyremedel, antidepressiva och sömnmedel är några av de läkemedelsgrupper som flest kvinnor har hämtat ut. Andelen användare av dessa läkemedelsgrupper skiljer sig markant åt mellan könen.
Källa: Socialstyrelsen