Nutritionisten om hälsofördelarna med att fasta

Fasta har traditionellt används sedan urminnes tider inom olika religioner och traditioner. Det är skillnad på fasta och kalorirestriktion. Kalorirestriktion är när man minskar sitt intag av kalorier överlag och fasta innebär att man endast äter under specifika perioder eller tidpunkter. Många använder fasta för att gå ner i vikt med det har även visats ha många andra positiva hälsoeffekter. Nutritionisten Lina Åhlén hjälper oss att reda ut begreppen.

De senaste åren har olika typer av periodisk fasta blivit på modet. Periodisk fasta innebär att man fastar i intervaller. Kärt barn har många namn och här följer några av de just nu trendiga fastemetoderna.

5:2
Det här är nog den mest kända periodiska fastan som blev populär för ett antal år sedan. Man fastar 2 dagar av 7 veckodagar. Som kvinna äter man max 500 kalorier och som man äter man max 600 kalorier per dag under dessa två dagar. De resterande 5 dagarna äter man som vanligt. 5:2 introducerades till Sverige av den brittiska läkaren Michael Mosley.

16:8
16:8-fastan har blivit väldigt populär och förespråkas av många hälsoexperter. Man äter under 8 timmar av dygnet och fastar de resterande 16. Det första målet kan, t.ex. intas kl. 10.00 och det sista målet på dygnet kl. 18.00. Mellan 18.00 och 10.00 nästa morgon äter man alltså ingenting.

Exempel på 16:8
10.00 – Frukost
13.00 – Lunch
17.30 – Middag
Inga måltider intas före eller efter dessa tider. Middagen beräknas vara uppäten 18.00.
– Om det känns för tufft går det bra att börja med 15:9 eller 14:10, förklarar Lina. Det innebär att man äter frukost lite tidigare och middag något senare.
– Det viktigaste är att inte äta något mellan middagen och frukosten, det vill säga – ingen nattmacka. Under fastetimmarna går det bra att dricka vatten, kaffe och te, dock utan utan socker, honung eller mjölk.

LÄS OCKSÅ: Nutritionisten: Tarmflorans viktiga roll

1:1 Varannandagsfasta (ADF)
Man äter som vanligt 24 h och fastar i 24 h. Under fastedagar får man äta max 20-25 procent av sitt normala dagliga kaloriintag, vilket blir ca 500 kcal. Det här kan vara effektivt för snabb viktminskning, men kan vara tufft och håller inte i längden.

8:800 (Blodsockerdieten)
Denna variant innebär att man äter max 800 kalorier per dag i åtta veckor. De som testat denna fasta menar att den hjälper till att stabilisera blodsockret.
– Även denna fasta ligger den brittiska läkaren Michael Mosley bakom.
Det finns även fastemetoder som inte har givits några namn men som är effektiva , förklarar Lina. Som exempel nämner hon att fasta tre dagar per kvartal, något som visat sig ha positiva effekter på våra celler.

LÄS OCKSÅ: Soki Choi: “Tarmfloran är ett eget organ”

Vad säger forskningen?
Längre fasteperioder minskar hormonet glukostoleransfaktor 1 (IGF-1), en tillväxtfaktor som forskare kopplat till åldrande och utvecklingen av tumörer, enligt en studie. En annan studie där deltagarna fastade fem dagar per månad i tre månader visade att fasta minskade blodtryck, BMI, vikt, glukosnivåer i blodet, kolesterol, IGF-1 samt markörer för inflammation.

I försök som gjorts både på möss och patienter som behandlas med cellgifter, har forskare upptäckt att längre perioder av fasta skyddar mot skador på immunförsvaret orsakade av cellgifter samt främjar förnyelse av stamceller. Forskarna menar att fastan – i det här fallet perioder från två till fyra dagar utan mat under en sexmånadsperiod – slog på ”läkningsknappen”. Gamla, skadade celler dog och nya, friska celler bildades.

LÄS OCKSÅ: Ny studie: Fasta aktiverar våra stamsceller

Fasta och diabetes typ 2
I en artikel, som publicerades i British Medical Journal, skriver fyra läkare vid en diabetesklinik i Kanada hur tre patienter lyckats sluta med sin medicinering av insulin med hjälp av periodisk fasta.
– Alla tre män mådde bra under perioden och kunde avsluta sin insulinbehandling. En redan efter fem dagar av fasta, de andra efter 13 respektive 18 dagar. De minskade även i vikt, midjemått och sitt långtidssocker (HbA1C). Läkarna vill uppmuntra andra till att använda periodisk fasta vid behandling av diabetes typ 2 då det gav så goda resultat, säger Lina.

Fasta är inte för alla
Många skulle alltså må bra av att fasta som tycks välgörande vid måna olika sorters besvär dock höjer Lina ett varnande finger mot att fasta när man är gravid, ammar eller är sjuk.
– Då bör du inte prova någon form av extrem fasta. Åtminstone inte utan att rådgöra med din läkare först.

Av Nina Törmark