Micael Dahlens liv är något av en framgångssaga. Som 34-åring blev han professor på Handelshögskolan i Stockholm, han har sedan dess skrivit flera böcker och framträtt för utsålda hus på Dramatens scen. Men för sju år sedan gick han in i väggen och fick ompröva hur han levt fram tills dess. Det resulterade i ett mindre perfektionistiskt – men mer glädjefyllt liv och med sin senaste bok vill han lära oss andra lite mer om lycka.
Han var landets yngsta professor när han tillträdde och stack får man förmoda ut med sina svartmålade naglar och sitt långa hår på Handelshögskolan i Stockholm, där han utbildat sig till civilekonom och doktorerade i marknadsföring. Även om han blivit sitt gamla lärosäte trogen, gör han allt fler utflykter därifrån och har givit ut allt från skönlitteratur till träningspepp, samt skrivit och medverkat i inte mindre än två föreläsningsföreställningar på Dramaten, något få andra professorer kan stoltsera med.
Unna dig och rör på dig
Micael Dahlen – jo det är Dahlen utan accent numera – är aktuell med boken ”En liten bok om lycka” på Volante, där han vänder och vrider på begreppet lycka för att se vad vi kan göra för att bli lite lyckligare. Han är en förespråkare för ”både och” istället för ”antingen eller” och menar att det är viktigt att unna sig. I boken nämner han sin gammelmorfar som började varje dag med en bit choklad och levde till han blev 93 år. Men Micael slår också ett slag för att röra på sig.
Träning har han skrivit om tidigare i boken ”Starkt kul” som kom ut på samma förlag hösten 2019. På omslaget ligger det marshmallows på en hävstång, något som summerar Micaels numera lustfyllda syn på träning. Han motsätter sig starkt talesättet ”no pain no gain” och menar att träning ska vara roligt.
– Det handlar om att må bättre och att ha kraft och energi och få ut mer av livet.
I ”En liten bok om lycka” tar han även upp vikten av att vara snäll och att känna tacksamhet för det vi har som källor till lycka. Men också att umgås med andra, något vi kan behöva påminnas om i en tid när det är lättare att försjunka i en skärm än att möta blicken hos en annan.
LÄS OCKSÅ: Byron Katie: “Tankarna är orsaken till vårt lidande”
Evig lycka är omöjlig
Micael berättar när vi talas vid att han med boken vill erbjuda befrielse på ett område där så många i dag upplever frustration. Jakten på evig lycka är dömd att misslyckas menar han då det är en omöjlighet och han vill därför visa på alternativ.
– Varje morgon vaknar vi på ruta ett, säger Micael och förklarar att det därför är lätt att känna uppgivenhet och frustration och börja undra om det är något fel på en.
Då kan det vara bra att bli påmind om att lycka inte är ett tillstånd som man kan vara i konstant men att det finns sådant som gör tillvaron lite bättre.
– Det finns små saker man kan göra varje dag men ingen slutgiltig lösning för att uppnå permanent lycka.
Kroppen sade ifrån
Micael blev utbränd 2013, då kroppen sade ifrån på skarpen, det gick så långt att den vägrade lyda honom och han bland annat en tid förlorade rörelseförmågan i sin högra hand. Micael berättar att han i likhet med många andra trott att man måste satsa hundra procent och aldrig ge upp, det gällde både jobb, olika projekt och träning, en inställning som visade sig inte hålla i längden.
– Jag gick sönder flera gånger, kroppen höll inte och det var inget kul, så blev det utbrändhet av det.
Utbrändheten tvingade honom att tänka om.
– Skulle jag sluta träna helt?
Men det var inte ett alternativ för Micael som är väl medveten om träningens många hälsofördelar, det är inget han ville göra avkall på.
– Dessutom vill jag bli tusen år för att jag är så nyfiken. Och för att hinna med att ta reda på allt jag vill ta reda på behöver jag massor av tid. Och ska jag bli tusen år måste jag ha en kropp som är vältränad, välmående och som håller. Samtidigt vill jag ju ha kul på vägen, vad ska jag annars med de tusen åren till om det bara är ett enda långt träningsläger där jag plågar mig själv, säger Micael skämtsamt.
LÄS OCKSÅ: Magnus Fridh bjuder in till stillhet när livet skyndar
Ändrade 40 vanor på ett år
Efter utbrändheten behövde Micael hitta sätt att leva mer hållbart och i boken ”Kaosologi” som även blev till en välbesökt föreställning på Dramaten beskriver han hur han försökte förändra 40 vanor på ett år.
– Jag ville hitta sätt att få ut mer av livet utan att ta livet av mig.
Planen var från början inte att ändra just 40 vanor men det blev lite av en dominoeffekt. Han insåg snart att när han började ändra på en sak så uppenbarades andra som påverkades av den förändringen.
– Det blev vana på vana, på vana, säger Micael.
Lärdomarna från det året och arbetet med ”Kaosologi” lade grunden till det som sedan blev boken ”Starkt kul”.
Både nyttig och onyttig
Micael har ett tillåtande förhållande till mat.
– Jag är inte jättenyttig och jag är inte heller jätteonyttig, jag är både ganska nyttig och lite onyttig.
I boken ”Starkt kul” förekommer både marshmallows, skumtomtar och tårtor. Skumtomtarna återkommer även i ”En liten bok om lycka”. Micael skriver att han unnar sig godsaker, särskilt om han tränat och menar att det är lättare att vara måttlig om man vet att man kan unna sig igen nästa dag, annars är det lätt att det blir för mycket när väl tillfälle ges förklarar han.
– Alla vet att vi ska äta nyttigt, därför tycker jag det är viktigt att lyfta fram att det faktiskt kan vara viktigt och hållbart att äta sådant som är syndigare också, säger Micael som menar att det är lättare för honom att äta huvudsakligen växtbaserat i och med att han unnar sig att äta ägg och en och annan skumtomte, även om han är noga med att påpeka att det inte rör sig om någon övermängd.
– För mig är det lätt att avstå från att trycka i mig påsar med chips eller hela tårtor om jag kan ta lite grand och vet att jag kan unna mig det även imorgon.
LÄS OCKSÅ: Gyllene Tiders trummis Micke Syd tappar in sig på rätt frekvens
Sociala medier underlättar
Begreppet introvert hör man allt oftare och Micael skriver i boken att han känner igen sig i den beskrivningen, något han jobbar med att i alla fall till viss del bryta med. Även när det kommer till den sociala biten förespråkar han ”både och”.
– Samma där, jag är ju introvert i högsta grad.
Micael förklarar samtidigt att det finns forskning som visar på fatt det finns stora ördelar med att vara extrovert och det är inget han vill göra avkall på.
– Jag kan aldrig bli extrovert rent psykologiskt och rent biologiskt, men det innebär inte att jag inte kan använda mig av extroverta aspekter.
Sociala medier är något som underlättat för Micael att ha sociala kontakter, träning är ett annat forum där han upplever att det är lättare att umgås, då träningen tjänar som en distraktion från det han känner sig obekväm med.
– Det är lite mindre läskigt, för då har vi något annat som pågår, plus att träningen ger en lyckokick som gör att det är lite lättare att vara social.
Svårt att vara sig själv
I lyckoboken tar Micael upp vikten att vara sig själv och det är lätt att frestas tro att en kille som tidigt gick med målade naglar på Handelshögskolan alltid haft nära till det – men det stämmer inte.
– Jag har haft jättesvårt att vara mig själv och har brottats med det i många år.
De svarta naglarna har varit ett sätt att hantera det.
– Det var ett sätt att påminna mig själv om det och samtidigt göra det lite svårare för mig att gömma mig. De skickar också en liten signal till omgivningen, säger Micael och de målade naglarna renderade säkerligen ett och annat höjt ögonbryn i en miljö som premierade en mer välkammad framtoning.
Har du blivit mer dig själv med åren?
– Ja, väldigt mycket mera, säger Micael som känner en stor lättnad över att inte längre försöka vara som andra vill att han ska vara.
Men för den sakens skull är han inte färdig, han brottas fortfarande med impulsen att gömma sig.
– Jag måste påminna mig själv då och då.
Det hänger också ihop med att vara snällare mot sig själv, något Micael även tar upp i boken om lycka.
– Självförtroende är toppen att ha men man behöver också vara OK med att man har svagheter och att man inte kan lyckas hela tiden.
Skrev roman om utomjording
Micaels drivkraft är att han vill bli klokare på människan och livet, något som gått igen i alla hans böcker. Micael har i intervjuer berättat om det utanförskap han upplevde när han växte upp och blev mobbad. Året efter att han gått in i väggen tog han tjänstledigt från sin professur på Handelshögskolan i Stockholm och gav bland annat ut romanen ”Livet på Mars” som handlar om en utomjording som känner sig främmande på jorden.
Har det temat något med den utanförskap du kände som barn att göra?
– Absolut. Det var inte min plan från början och jag blev nog inte varse det på riktigt förrän jag skrivit färdigt och andra påpekade parallellerna till mitt eget liv.
LÄS OCKSÅ: Högkänsliga män visar vägen ur en snäv mansroll
Nästa bok kan handla om siffror
Att senaste boken heter ”En liten bok om lycka” flaggar lite för att det även kan komma en stor bok i ämnet men när det blir av vet han ännu inte. Han tror att formatet på den lilla gör att fler kan ta den till sig än om han börjat med att skriva en mer omfattande bok. Det som troligen står på tur är en bok om siffror och hur de påverkar oss. Siffror har enligt Micael aldrig tidigare haft så stort utrymme i våra liv.
– Vi har våra små räkneapparater, med oss var vi än går. Och vad vi än gör får vi ett facit eller en siffra på det, säger Micael som förstås syftar på våra telefoner.
– Hur påverkar det oss, det är inte så många som har tänkt på.
Men det har Micael börjat gräva i och redan gjort en podd om, så troligt är att det även blir en bok så småningom.
Han kan även tänka sig att skriva fler skönlitterära böcker och berättar att hans roman var lika faktaspäckad som hans faktaböcker är. Han tror att det kan vara lättare att ta det ta till sig i den formen, vi är inte lika kritiska till olika uppgifter när vi läser ett skönlitterärt verk som när vi läser en faktabok resonerar han.
– Jag har fått frågan och kommer skriva en roman till.
Stått på Dramatens scen
Micael är fortfarande tjänstledig till 50 procent från sin tjänst på Handelshögskolan, något som utöver att skriva böcker även gett honom tid att bland annat medverka i de båda föreställningarna ”Kaosologi” och ”Om lycka” på Dramaten. Den sistnämnda tillsammans med skådespelaren Johan Ulvesson.
– Det möjliggörs av att jag inte längre gör en sak till 100 procent utan hellre gör flera saker som ger mig energi.
Genom att tumma på perfektionen kan han istället göra många olika saker med ambitionen att nöja sig med att vara skitbra istället för bäst som han uttrycker det.
– Så bra att jag kan känna mig nöjd och glad över det jag gör och förhoppningsvis kan få andra att bli glada och uppskatta det jag gör.
Med det utmanar Micael perfektionssamhället som hela tiden matar oss med att vi ska specialisera oss och bli bäst på en sak. Micael menar att motsatsen vinner i längden.
– Det går ju för en att bli bäst inom varje domän och den personen kan säkert vara till stor nytta för många men det kommer till en stor kostnad.
Det håller inte särkilt länge menar Micael, då många blir utbrända eller tar skada på annat sätt. Han ifrågasätter om det verkligen är värt det och för egen del vet han svaret.
Av Nina Törmark
Micael Dahlen
Ålder: 46 år.
Yrke: Ekonom, författare och professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Gästprofessor i Helsingors.
Bor: Söder om Stockholm.
Familj: Fru och två barn.
Aktuell med: Böckerna ”En liten bok om lycka” samt ”Starkt kul”. Tidigare böcker av Micael är bland andra hans debut ”Nextopia”, ”Kaosologi” som också blev till en föreställning med samma namn och romanen ”Livet på mars”.
Kuriosa: Fick Mensapriset 2017.