Många av oss känner oro och rädsla i dessa tider av krig i vår omvärld. Vi frågade Kureras expert, psykologen Eva Rusz, hur vi bäst hanterar tankar och känslor av oro, rädsla och maktlöshet.
Eva Rusz är kanske mest känd som relationsexpert efter en rad böcker om kärlek och relationer, och inte minst som Kureras expert. Men hon är i botten legitimerad psykolog och legitimerad kognitiv psykoterapeut. Och för drygt 30 år sedan var hon initiativtagare till ett projekt inom svenska försvaret som hette ”Psykisk beredskapsträning”, förkortat PBT.
Vilka tankeverktyg och strategier kan vi använda oss av för att lugna oss själva – utan att samtidigt förringa krisen och kriget?
– Projektet PBT siktade på att alla som arbetar inom försvaret måste vara mentalt förberedda på att Sverige skulle kunna dras in i kris eller krig. Även om det är 200 år sedan vi var det. PBT innebär att man kan tänka sig in i olika scenarier och även inom sig själv kunna frammana olika lösningar på hur man ska tänka och bete sig i en krissituation. Målet med den träningen är att vi tränar hjärnan på att vara förberedd; inte för att skrämma upp den utan för att om utifall att vi måste agera så har vi liksom redan övat på det och då kan vi agera snabbare och klokare.
LÄS OCKSÅ: 5 mantran som hjälper mot ångest
Bör ha en psykisk beredskap
Eva Rusz tycker att vi alla skall ha en psykisk beredskap på vad vi skall göra, och på hur vi ska bete oss om kriget och krisen för Sverige blir värre.
– Men samtidigt så ska vi dagligen också träna oss på att vara i NUET, och enbart syssla med att fundera eller planera. Fokusera på vad vi skall göra idag och imorgon i våra arbeten och liv. Att dagligen hamna i katastroftankar hjälper inget alls, men vi ska ha olika alternativa, inre tankelösningar lagrade.
Vilka är de vanligaste fällorna som vi hamnar i mentalt i stora kriser och hotbilder som dessa?
– Jag tror att det är två mentala tankemissar vi kan hamna i. Den ena är att vi förnekar allvaret i situationen och den andra är att vi ”katastrofierar” och blir närmast lamslagna.
LÄS OCKSÅ: Känslor av tacksamhet är bra för hälsan
Hur bemöter man bäst oroliga frågor om krig från sina egna och andras barn?
– Man kan förmedla att det genom världshistorien tyvärr har inträffat krig då vuxna inte klarar av att kommunicera på ett vettigt sätt. Men att alla krig också har slutat. Att det kommer att bli fred så småningom.
Var öppen för barnens frågor
Eva anser vidare att vi bör begränsa barnens sociala medier och tevetittande. Och kanske varje kväll lugna ner dem, men också vara öppna för om barnen har något de undrar över.
– Lek med dem om det går, eftersom det lugnar ner oroliga själar att leka. Eller gör något med de äldre barnen så ni relaterar till varandra lite mer.
LÄS OCKSÅ: 5 sätt att känna mer hopp
Av Carolina Eriksson