Jämfört med våra förfäder på stenåldern har vi idag bara hälften så stort antal goda bakterier i vårt tarmsystem. Trots detta klarar sig många av oss bra och har oftast väl fungerande magar.
Men – systemet är känsligt för störningar och ungefär var tionde person i Sverige lider av någon typ av magbesvär, något som ofta beror på obalans i tarmfloran.
Här någonstans ligger gissningsvis en viktig förklaring till varför probiotiska bakterier blivit det snabbast växande kosttillskottet globalt.
Allt fler blir varse hur viktig vår tarmflora är – men hur gör man egentligen för att värna den? Här får du veta mer om hur du kan balansera och boosta miljön i din tarm – och i och med det även dess funktioner.
Sänker mångas livskvalitet
Man vet sedan tidigare att ungefär en dryg miljon svenskar har dagliga besvär med magen, något många upplever som ett problem. Den krånglande magen kan till exempel, utöver den obehagliga känslan, även upplevas hämma sociala aktiviteter, motion och rörelsefrihet.
Kvinnor mest drabbade
I en undersökning som omfattade nära 3 000 personer uppgav hela två tredjedelar att de hade dagliga besvär med sin mage. Vecka efter vecka, månad efter månad. Och det är kvinnor som oftast drabbas. 75 procent av besvärsgruppen är kvinnor – i alla åldrar.
Det är dock inga medicinskt dramatiska besvär som dominerar, utan oftare upplevelsen av att magbesvären ger obehagskänslor. I undersökningen uppgav tre av fyra att det främst är ballongmage, gaser och känsla av uppblåsthet som plågar dem. Många kan till exempel uppleva att det är viktigt att ha nära till en toalett, att kläderna inte passar som de ska och/eller att det sociala livet begränsas.
LÄS OCKSÅ: Magspecial – nyckeln till god hälsa finns i tarmen
Stress och kostvanor påverkar tarmflorans sammansättning
Vid vetenskapliga studier har man kunnat konstatera att kombinationen av två vanliga företeelser – stress och ensidig kost – är negativt för den totala tarmflorans sammansättning. Detta upptäcktes vid studerande av astronauters långtidsvistelser i rymden. Den dagliga, stressande miljön i rymden och den enahanda astronautfödan resulterade i att de vid återkomsten till jorden förlorat nästan hela sin grundläggande flora av lactobaciller. Inte nog med det – dessutom hade andelen skadliga, så kallat patogena, bakterier ökat i samma takt. En ond spiral hade skapats, vilken banade väg för ökad upplevelse av magproblem.
Antibiotika – både vän och fiende
En annan störning hos tarmfloran har setts uppstå vid intag av antibiotika. Antibiotikans uppgift är att bekämpa de skadliga bakterierna och snabbt göra oss friska igen. Men, antibiotikan är ”blind” i sitt arbete och angriper även goda bakterier. Detta var utgångspunkten för banbrytande svensk forskning på 1990-talet, vilken ledde fram till rutinen att antibiotikabehandlade patienter inför en operation alltid ska få probiotika, det vill säga goda mjölksyrabakterier, för att stödja tarmsystemet.
LÄS OCKSÅ: Barn som får probiotika är mindre benägna att bli sjuka
Probiotikakurer med högre doser hjälper tarmfloran efter störning
En vuxen människas tarm är cirka nio meter lång och har genom sina sinnrika veck en yta på nära 400 kvadratmeter, vilket är storleken av en tennisplan. På denna yta finns ungefär 100 000 miljarder bakterier från 1 000 olika arter, alla med sin speciella funktion. När en störning som minskar de goda bakterierna inträffar, rör det sig alltså om miljarder bakterier som måste ersättas.
Insikterna om de goda bakteriernas funktioner i vår kropp, och om dess behov av att ibland ersättas eller boostas, har lett att marknaden för probiotiska tillskott vuxit.
På senare tid har området även utvecklats och det har kommit allt fler specialanpassade tillskott, i mer tilltagna doser, vars syfte är att just återställa bakteriebalansen vid sådana här störningstillfällen. Probiotika, eller mjölksyrabakterier, finns alltså numera inte bara i form av kosttillskott för daglig tillförsel utan även i mer kurlika former, som till exempel LactiPlus Ten Days, ett tillskott som tas under tio dagar och ger 80 miljarder levande mjölksyrabakterier per dagsdos.
Brett spektrum som fördelas i hela tarmen
Studier visar att olika bakteriesläkten trivs i olika delar av tarmen. Detta beror bland annat på att tarmsystemet har olika surhetsgrad längs vägen. Tunntarmen, som ligger nära magens extremt sura miljö, har ett pH-värde på cirka 2-3. Vid nedåtgående tjocktarmen och ändtarmen är pH-värdet däremot närmast neutralt, det vill säga pH 7.
Ska nu bakterierna i tarmen kunna skydda och arbeta i hela tarmen, måste vissa bakteriesläkten därmed vara anpassade för en mycket sur miljö, medan andra släkten bör fungera bäst i neutrala miljöer. Genom att kombinera Lactibacillus-släkten med Bifidobacterium-släkten får man ett spektrum av goda bakterier som trivs och arbetar flitigt i hela tarmsystemet. Vill du ha ett tillskott som kombinerar dessa släkten kan du fråga om ett sådant på till exempel hälsokosten, alternativt titta närmare på specialanpassade tillskott i så kallad kurform.
LÄS OCKSÅ: Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa
Om samverkan och eventuella synergieffekter
Rent vetenskapligt har man kunnat påvisa enskilda, specifika stammars roll i tarmens viktiga funktion. Men man har även studerat huruvida mjölksyrabakterierna kan samverka och förstärka den positiva effekten, det vill säga om det är en fördel – eller inte – med ett brett spektrum av bakterietillskott.
Här är några av resultaten man kommit fram till:
• En mix av olika släkten av mjölksyrabakterier kan vara mer gynnsamt för flera olika hälsoområden, bland annat mag- och tarmfunktionen.
• I 75 procent av studierna visade sig en mix av olika mjölksyrabakterier vara bättre än de enskilda bakterierna var för sig. (Idag vet man inte den egentliga orsaken till detta men forskningen misstänker att det finns en så kallad synergieffekt, innebärande att bakterierna förstärker varandra, men även att tillskott av fler släkten ofta betyder högre doser, vilket bör ge bättre effekt).
• Olika släkten av mjölksyrabakterier verkar ha olika funktioner i mag-tarmsystemet.
• Släkten av mjölksyrabakterier som trivs på samma ställe i tarmen kan ”ta ut” varandra. Därför kan det vara väsentligt att de attraheras av olika miljöer, till exempel miljöer med olika pH-värde, istället för att ”slåss om samma plats”.
Mjölksyrabakterier – det snabbast växande kosttillskottet globalt
Våra stenålderssläktingars kostvanor med syrad mat gav dem en unik tarmflora. Forskning visar att de hade cirka två kilo goda bakterier i tarmarna, medan dagens västerlänningar bara har cirka ett kilo. Att vi har färre goda bakterier innebär rimligen även att vi har en minskad marginal när det gäller störningar. Detta är kanske en av de viktigaste förklaringarna till att probiotiska kosttillskott i form av levande mjölksyrabakterier är det globalt snabbast växande kosttillskottet. I takt med att det pratas allt mer bakterier och tarmflora börjar också fler att se probiotikatillskott som en smart sätt att hjälpa den viktiga tarmflorans balans – och därmed funktion.
Av Isabelle G Hedander
Referenser:
Probiotics in Transition
Fergus Shanahan, Fergus Shanahan, Timothy G. Dinan, Paul Ross and Colin Hill
Department of Medicine and Alimentary Pharmabiotic Centre, University College Cork, National University of Ireland, Cork, Ireland
https://www.cghjournal.org/article/S1542-3565(12)01090-7/abstract
Nutrition and Resistance to Disease
Stig Bengmark, Lund University, Lund, Sweden
Old Herborn University Seminar Monograph 14: p 117-133 (2001)
http://www.old-herborn-university.de/wp-content/uploads/publications/books/OHUni_book_14_article_10.pdf
Health benefits of probiotics: are mixtures more effective than single strains?
C. M. C. Chapman • G. R. Gibson • I. Rowland
Department of Food and Nutritional Sciences, University of Reading, UK
European Journal of Nutrition
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21229254
Magbarometern
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!