Fredrik Paulún

Paulún djupdyker i tarmfloran: ”Kanske viktigast av allt när det gäller hälsa”

Fakta

Namn: Fredrik Paulun
Ålder: 46 år
Familj: Hustru Helena, barnen Adam (7 år), Dorian (3 år), Holly (2 år) och Sander (0 år)
Bor: Nacka
Sysselsättning: Näringsfysiolog och entreprenör
Aktuell med: Det digitala träningskortet Swiftr som låter användaren träna på över 100 anläggningar på ett medlemskap
Tre bästa hälsotips: Sov ordentligt, träna kort men ofta och ät mat lagad på riktiga råvaror
Fredrik på sociala medier: Paulúns pratar är min youtubekanal, Pauluns.se handlar om mina livsmedel, Svna.se om mina utbildningar och Swiftr.se om träningskortet. Dessutom är jag aktiv både på Facebook och Instagram som privatpersonen Fredrik Paulun.
Tre saker du inte visste om Fredrik Paulún: Har tränat mycket kampsport och har svart bälte i Shorinji Kempo. Är barnsligt intresserad av bilar och missar inte ett enda avsnitt av Top Gear. Satsar nu hårt på lansering av Paulúns utomlands, i första hand USA och Kina.

Fredrik Paulún är en riktig näringsnörd. Men så är det hans jobb också.
När Kurera fick chansen till en pratstund med honom frågade vi vad han själv helst av allt skulle vilja prata om. Vad han ansåg – av all sin kunskap – att Kureras läsare skulle ha mest nytta av.

Svaret kom snabbt och utan någon vidare betänketid:
– Tarmfloran och hur mycket den faktiskt påverkar oss. Det kanske är den viktigaste punkten av allt när det gäller hälsa så den vill jag gärna informera om.
Det fick han så klart.

Fredrik Paulún är näringsfysiolog, författare och utbildare vid Paulúns Näringscenter. Han är flitigt förekommande i media, som föreläsare i olika sammanhang och som livsmedelsutvecklare under varumärket Paulúns. Många känner honom även som mannen som satte dieterna GI och LCHQ på kartan i Sverige.
Sedan är han dessutom en jäkel på information och kunnig och påläst så in i bängen. Åtminstone ger han det intrycket. När han talar vill man liksom bara spela in eller anteckna.

Vilket i och för sig är just det jag gör.
Here we go.

 

Lektion ett: Ät fibrer!
Fredrik börjar med att entusiastiskt prata om vikten av att äta fibrer, eftersom detta verkar gynnsamt för vår tarmflora.
– Intag av fibrer gynnar vår tarmflora och skapar korta fettsyror som är ett förträffligt bränsle för hjärnan. Detta får effekt på väldigt mycket, till exempel vår kondition, vår minnesfunktion och så vidare. Så fibrer ger oss väldigt mycket tack vare att de också föder goda bakterier. Man kan se bakterierna som en näringsfabrik som gör näring åt oss: till exempel korta fettsyror, K-vitamin, B-vitamin och en massa intressanta saker.

Läs också: Ny forskning bekräftar: Probiotika och fibertillskott hjälper vid IBS

Tarmfloran – en viktig del av vårt system
Han berättar vidare att vissa läkemedel måste passera tarmfloran för att ens kunna bli aktiva som läkemedel.
– Det är väldigt intressant tycker jag. Så tarmfloran är en väldigt väldigt viktig del av vår kropp och vårt system. Jag ser bakteriefloran både som ett organ som påverkar en lång rad kroppsfunktioner och som en näringsfabrik.

Ger ett starkt – men även selektivt – immunförsvar
Han berättar om sina egna erfarenheter sedan han började att tänka på att äta en kost som gynnar hans tarmflora och även att komplettera med probiotikakapslar, något han för övrigt äter dagligen.
– Det jag själv framför allt märker är att när jag sköter det här så blir jag inte sjuk, jag blir inte förkyld. Och det är fantastiskt. Jag menar, jag har inte haft en riktig rejäl förkylning på tio år nu. Jag kan känna att det sticker lite i halsen men en dag senare är det borta, och det är för att när man har en bra, stark tarmflora så finns det bakterier som släpper ut lipopolysackarider som det kallas, från tarmen ut i blodet – konstant, berättar han.

Vad autoimmuna sjukdomar beror på
Han förklarar närmare:
– Bakterierna bara ligger och pumpar ut de här lipopolysackariderna, vilka gör att ditt immunförsvar blir väldigt starkt men också väldigt selektivt. Och det är en skillnad, att ha ett aktivt immunförsvar är inte alltid så bra eftersom det kan drabba vävnader som inte ska drabbas. Autoimmuna sjukdomar beror ju till exempel på att immunförsvaret är väldigt aktivt och väldigt, väldigt starkt. Det är inte bra. Däremot – att ha ett starkt immunförsvar som också är selektivt och gör rätt grejer, det är bra och det är det du vill ha. Då har du ett skydd mot autoimmuna sjukdomar. Där är tarmfloran fantastisk.

Läs också: Probiotika – immunförsvarets personliga tränare

Inte haft en enda sjukdag på tio år
Detta är vad som för honom gör den stora, avgörande skillnaden, och det som är hans egen personliga drivkraft, berättar han.
– Att min mage alltid fungerar och sådant är av mindre betydelse för mig. Det är just det här med sjukdomar jag bryr mig om. Jag träffar ju ganska mycket människor och har barn hemma, vilket innebär att jag får ju massor av patogener (något som framkallar sjukdomar. Reds anm.) på mig, men jag klarar mig. Det är jag väldigt glad för. Jag har noll sjukskrivningsdagar på tio år. Det är enormt tacksamt.

Serotoninet förstörs av fel bakterieflora
Han går vidare till  att berätta hur tarmfloran även påverkar vår hjärna och vårt mentala mående, på ett direkt sätt.
– De här bakterierna påverkar också vårt psyke väldigt mycket. Det här är fortfarande ett ganska outforskat område men man vet att lyckohormonet serotonin förstörs av fel typ av bakterier, berättar han.

Påverkar även kortisol och noradrenalin
Han fortsätter med att prata vidare även om andra hormoner.
– Sedan har man sett att med en dålig tarmflora kommer också det här med stresshormoner som kortisol eller noradrenalin, som sjunker. Det är ännu inte helt fastslaget varför men att det sker det vet vi.

Läs också: Utmattad? Här är näringen för dig

Kan leda till utmattningssyndrom
Det är ju en fantastisk upptäckt poängterar Fredrik.
– Det är oerhört viktig information eftersom stresshormonet kortisol, till exempel, är det som gör att vi får problem med utbrändhet till slut. Om det är förhöjt under långa perioder. Det påverkar även minnesfunktioner och man blir tjock, får fetma. Kortisol leder också till ett försämrat immunförsvar plus är muskelnedbrytande, berättar han.
– Så kortisol är väldigt katabolt (nedbrytande. Reds anm.) för kroppen. Dessutom kalkar det ur skelettet med mera. Så det hormonet vill vi inte ha för mycket av. Att ha små duschar kortisol då och då när man stressar och springer till bussen är okej men att ha det under långa perioder för att man går runt och är stressad över någonting, det påverkar hälsan väldigt negativt.

Teorin: En välmående tarm gör dig ”snällare”
– Sedan har vi stresshormonet noradrenalin, som är ett så kallat kamphormon, vilket är hormonet som gör oss förbannade och griniga när vi är stressade. Det vill vi inte heller ha för mycket av. Så man blir säkert lite snällare och lugnare om magen är lugn och tarmen mår bra, resonerar Fredrik och tillägger att han definitivt tror att man kan påverka såväl psyket som fysiken och hälsan med rätt bakterier.

Läs också: Experten: Det här borde alla veta om utmattning

Påverkar fettinlagring och muskelmassa
Som om inte allt detta vore nog, fortsätter Fredrik entusiastiskt, vet man att både fettet och muskelmassan påverkas av bakteriefloran.
– Vissa bakterier producerar så kallade endotoxiner, vilket är gifter som går ut i blodet och bryter ner muskelmassan. Så av en dålig tarmflora tappar man alltså muskelmassa och det kan väl en del tycka är ”So what? Jag har ju så jag klarar mig så vad gör det?”. Jo, men det gör ju jättemycket för när man tittar på hälsa och muskelmassa finns det ett direkt samband. Har man mycket muskler har man också generellt låga blodsockernivåer, låga blodfettnivåer och ett bra blodtryck, eftersom musklerna reglerar allt det här.
Man ser också att man minskar risken att skada sig eller dö i en fallolycka eftersom man får en mer strukturell och sund kropp av en tarm med bra tarmflora, berättar Fredrik.
– Om man halkar på en isplätt till exempel, så går man inte sönder. Musklerna hjälper oss att hålla ihop. Att värna de muskler man har, bland annat genom att aktivt och medvetet jobba för att gynna sin tarmflora, är som att ha en konstant uppblåst krockkudde kan man säga. Muskler är alltså väldigt bra.
Muskler håller också metabolismen, alltså ämnesomsättningen, uppe, poängterar Fredrik.
– Muskler hjälper oss att bränna fett trots att vi inte gör någonting, alltså även när vi inte rör på oss. Så det innebär att även om man inte tränar så spelar muskler roll för hälsan.

Fel bakterieflora gör oss feta
Han fortsätter med att prata om tarmflora kontra övervikt.
– Vi vet också att fel sorts bakterier gör oss feta. Man ställer alltså om kroppen från fettförbränning till fettinlagring med fel bakterieflora.
– Så mitt tips är alltså: Fokusera på det här med tarmfloran, det är inte svårt. Och om du bara ska göra en enda sak, se till att varje måltid få i dig fibrer. Det vill säga gå inte och köp en Big Mac & Co som är helt fritt från fibrer. Och gå inte och köp en pizza, om du inte ska äta en sallad till också. För tänker du så att du ska komplettera upp, då är det okej. Men glöm inte, varje mål ska ha någon typ av fiberkälla. Och då menar jag inte att du ska överdriva fiberintaget heller, för då kan det bli för mycket.

Boven antibiotika
I en tid då forskningen vet vad den vet kan man förstås inte prata tarmflora utan att nämna tarmflorans fiende nummer ett, menar Fredrik: Antibiotikan. En bov som totalt kan slå ut tarmfloran och därmed ställa till mängder av problem. Problem som i värsta fall kan bli kroniska.
– Man ska tänka på att undvika antibiotika. Det är självklart egentligen. Man hör ju vad ordet betyder: anti och biotika betyder mot liv, alltså inte pro biotika som betyder för liv.

Läs också: Fredrik Paulún om tarmflorans vikt för magen – och allmänhälsan

Kan skapa IBS och inflammerad tarm
Självklart finns det undantag, säger han.
– Visst, är man supersjuk och verkligen behöver det för man håller på att förgås av någonting, då är det så. Men om man inte behöver det, eller om man inte vet om man behöver det – för ofta kan folk ta det även om det är virus man är drabbad av bara för att de är lite osäkra – då är det onödigt, säger Fredrik.
– Mitt råd är att verkligen försöka tänka på om det är värt att ta det, för när man tar antibiotika slår det ut olika typer av bakterier. Och då finns det allt från bredspektrumantibiotika som slår ut nästan allt till mer specifika typer av antibiotika. Men vad man än tar så rubbar detta tarmfloran.

”Behovet av antibiotika minskar när man har en bra tarmflora”
Att äta antibiotikakurer för ofta, som många för, kan bli ett jätteproblem, poängterar Fredrik.
– Det kan verkligen slå ut de goda bakterierna och påverka oss väldigt, väldigt mycket under lång tid. Och även skapa IBS-problem och inflammerade tarmar. Så jag menar att man ska vara väldigt försiktig med antibiotika. Jag har tagit det då och då när jag verkligen behövt göra det när jag var yngre. Till exempel en gång när jag hade halsfluss när jag var 17 år. Jag kunde inte äta på tre veckor och vägde 59 kilo till slut. Så jag skulle ju fått men eller dött om jag inte gjorde någonting. Då tog jag det och blev frisk och det är ju okej, för då har man verkligen anledning till det. Men jag skulle ju inte ta det bara så där. Sedan ska man också veta att behovet av antibiotika minskar när man har en bra tarmflora.

Läs också: Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”

Probiotika som ett alternativ till antibiotika
Han ger också information som känns extra viktigt så här i tider då det diskuteras mycket kring hotet om antibiotikaresistens.
– Något som forskas mycket på just nu är huruvida man kan använda bakterier istället för antibiotika, det vill säga att istället använda rätt sorts bakterier och ge probiotika som slår ut de dåliga bakterierna.

Här gör han en liknelse med krig…
– För det är ju som ett slagfält i kroppen och i tarmarna, vilket innebär att man förstärker den goda sidan och ger den fler ”soldater”. I och med det tar man bort många av de dåliga bakterierna. Så det är ett alternativt sätt att bekämpa det här. Jag tror mycket mer på det, alltså att tillföra fler goda bakterier, än att slå ut… ja, allt.

Städning med nyttiga bakterier
Fredrik Paulún bidrar också med sina tankar kring städning – och hur en det området kan tänkas se ut i framtiden. Kan låta aningen förvånande kanske men den som läser vidare förstår snabbt logiken.
– Det här med att torka ytor med antibakteriella medel, som många gör, det är ju helt knäppt. Det är bättre att ha någon typ av probiotika-gel att smörja ut bra bakterier för då kommer det inte att bli någon tillväxt av någonting annat. Det vore mycket smartare. Så det tror jag är framtiden, jag tror att man kommer att se annorlunda på det då.

Vad mer kan man göra för att värna sin tarmflora, utöver att äta tillskott med probiotika?
– Utöver att äta mycket fibrer och undvika antibiotika ska man även undvika raffinerad mat, som socker till exempel. Det gör Kureras läsare säkert redan men få kanske känner till att tarmfloran är ytterligare ett skäl till att göra det.
–Sedan ska man undvika tillsatser. Det här är något som jag personligen inte varit så jättenegativ till förut – eftersom det funnits en del studier som sagt att det är säkert och okej och så där. Men de studierna har inte kollat på allting, de har inte kollat på det här med tarmfloran till exempel. Men det kommer allt mer forskning kring det. Och i takt med att nya rön kommit – framför allt under de senaste fem åren – har det förändrat min syn på tillsatser jättemycket.

Äter tillsatsfritt
Så idag äter Fredrik själv tillsatsfritt, berättar han.
– Jag undviker dem till varje pris. Och någonstans finns det en logik i det också. För vad gör konserveringsmedel? Jo, de dödar och förstör tillväxtmöjligheterna för bakterier och svampar. Är det bra? Nej, även om jag kanske inte vill ha dem i magen vill jag ju inte hämma tillväxten av dessa, det är ju helt bisarrt.

Lightläsk ökar risken för diabetes lika mycket som sockerläsk
Råden tar inte slut här. Nu kommer Fredrik till alternativ till socker och hur lätt många låter sig luras att det skulle vara ett säkert alternativ till traditionellt raffinerat socker. Även om det många gånger är som att jämföra pest och kolera…
– Forskning visar att sötningsmedel ger fler dåliga tarmbakterier. Det är därför som sötningsmedel ökar risken för diabetes typ 2. Det är superintressant. Man ser på läskkonsumenter att de som dricker sockerläsk blir tjockare än de som dricker light-läsk, men båda löper lika stor risk att utveckla diabetes typ 2, säger Fredrik.
– Återigen är det ju tarmfloran som påverkas, och denna gång av själva sötningsmedlet. Det är intressant. Så att ge människor aspartam eller sackarin eller de här olika medlen ökar istället risken för diabetes rejält. Så, tvärtemot vad många tror, är lightläsk och sådant inte ofarligt utan riktigt dåligt. Jag är ledsen att behöva meddela det men det är så det ser ut. Det är de rön som finns och forskningen visar bestämt detta.

Läs också: Ny svensk studie: Lightläsk ökar risken för diabetes

Nyttigt alternativ till läsk
Men bara man väl har den information är det ganska lätt att hitta nyttiga alternativ ändå, resonerar Fredrik.
– Det finns ju mycket gott i övrigt. Till exempel iste, som ju är supergott. Man kokar sitt te, löser upp lite honung i det kalla teet – eftersom honung innehåller probiotika. Då har du enkelt en god probiotikadryck istället. Du kan göra allt möjligt gott som är fräscht med smaksatt vatten till exempel – så tiden för lightläsk och sådant, den är förbi. Man ska inte dricka sådant. Eller konsumera lightprodukter med sötningsmedel överlag. Det är helt enkelt för illa.

Några ord för en bra slutkläm?
– Ja, absolut. Generellt sett kan man säga att det är ganska lätt att få ordning på tarmfloran. Men – det gäller att man fullföljer det här. Sedan om man någon gång då och då dricker ett glas lightläsk behöver inte det slå ut allting, men det är dumt att hela tiden förstärka den dåliga sidan istället för den bra sidan. För kom ihåg att så ska du se det: det är som en dragkamp. Förstärk den bra sidan så mycket du bara kan, då är du hemma. Då funkar det, då har du en bra tarmflora och därmed gynnar du din hälsa oerhört och på ett relativt enkelt sätt.
– Tarmfloran är kanske den viktigaste punkten av allt när det gäller hälsa.

Mer läsning om Fredriks hjärteämne probiotika?

Varsågod:
17 fakta och forskning om goda bakterier
Skillnaden mellan olika typer av ”nyttiga bakterier”
Barn som får probiotika är mindre benägna att bli sjuka
Lilla probiotikaskolan: Lär dig mer om bakterierna som styr hälsan
Barn som får probiotika är mindre benägna att bli sjuka
Dina tarmbakterier påverkar vilken effekt du får av din diet
Probiotika kan skydda mot stroke
Näringsfysiolog: ”Välj kapslar framför bakteriejuicer”
Din bakterieflora påverkar hur mycket dina muskler växer när du tränar
Probiotika minskar negativa tankar
Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa
Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Namn: Fredrik Paulun
Ålder: 46 år
Familj: Hustru Helena, barnen Adam (7 år), Dorian (3 år), Holly (2 år) och Sander (0 år)
Bor: Nacka
Sysselsättning: Näringsfysiolog och entreprenör
Aktuell med: Det digitala träningskortet Swiftr som låter användaren träna på över 100 anläggningar på ett medlemskap
Tre bästa hälsotips: Sov ordentligt, träna kort men ofta och ät mat lagad på riktiga råvaror
Fredrik på sociala medier: Paulúns pratar är min youtubekanal, Pauluns.se handlar om mina livsmedel, Svna.se om mina utbildningar och Swiftr.se om träningskortet. Dessutom är jag aktiv både på Facebook och Instagram som privatpersonen Fredrik Paulun.
Tre saker du inte visste om Fredrik Paulún: Har tränat mycket kampsport och har svart bälte i Shorinji Kempo. Är barnsligt intresserad av bilar och missar inte ett enda avsnitt av Top Gear. Satsar nu hårt på lansering av Paulúns utomlands, i första hand USA och Kina.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna stretchar

Träna säkert med aktiv återhämtning

Träning

Är du taggad på att komma igång med din träning men trött på segdragen träningsvärk och rädd för att dra på dig otäcka skador? I boken "Snabbare, starkare, friskare med integrativ idrottsnutrition", beskriver Peter Wilhelmsson hur du ska äta och ta hand om kroppen för att träningen ska bli ett rent nöje.

Honung

Biodlarna: ”Inhemsk honung gynnar vår miljö”

Eko/miljö

Med anledning av att den italienske munken Bernhard av Clairvaux dog den 20 augusti för 864 år sedan firar vi denna dag honungens dag. Han är nämligen biodlarnas skyddshelgon och även om vi i Sverige inte har någon stark relation till katolska helgon är det idag som honungen uppmärksammas även här. Bin är nödvändiga för en levande natur och ett fungerade jordbruk och på Kurera vill vi passa på att slå ett slag för dessa hårt arbetande varelser.

Ett par

Relationsexperten: Är du medberoende?

Krönikan

Ordet medberoende har de flesta människor hört och det nämns numera betydligt oftare än tidigare, men vad innebär det egentligen att vara medberoende? Det ger Kureras nya krönikör relationterapeuten och författaren Cornelia Södergren svar på.

Skydda levern med hjälp av rätt kost

Hälsa

Din lever behöver rätt kost för att orka med sitt viktiga utrensningsarbete. Det är lätt att kroppen överbelastas med kemikalier från maten och då hinner levern inte med. Om du äter för mycket socker kan det synas i ansiktet som blemmor och rodnader och kroppen brukar kännas svullen, trött och ibland får man värk. Sommaren innebär oftast excesser i sötsaker och det är okey så länger du inte tar med dig ovanorna in i vardagen. Här kommer tips på bra mat som stöder en frisk lever.

Fler får hjärtinfarkt på måndagar

Forskning

När stressen ökar tycks hjärtinfarkterna bli fler. Statistik visar att antalet infarkter skjuter i höjden under jul- och nyårshelgen men även på måndagar. Det visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften American Heart Journal. Sifforna baserades på data från olika svenska register.

Ont i ryggen? Så blir du bättre

Hälsa

Svenskarna har i dag övervägande stillasittande arbeten. De leder till försämrad hälsa på flera sätt. Något som ofta ger sig tillkänna ganska snar är problem med ryggen. Monotona rörelser, dålig hållning och inaktivitet ger ryggont. Men det också lätt hänt att få ont i nacke och rygg på grund av flitigt användande av läsplattor och mobiltelefoner. Här får du några tips som lindrar värk i ryggen.

Gråhårig man speglar sig

Grått hår – en markör för god hälsa?

Forskning

Spanska forskare har genom att studera vildsvin kommit fram till att grått hår kan vara ett tecken på god hälsa. Länge har det betraktats som motsatsen och något som ska döljas till varje pris för att bibehålla ett ungdomligt och hälsosamt utseende. Men den grå manen kan nu istället visa sig vara en symbol för god hälsa – medan rödhåriga kan ligga lite mer pyrt till.

sittande kvinna

Enkla knep för att undvika stillasittande

Hälsa

Människan är skapad för rörelse. Att leva sitt liv med mycket stillasittande är inte naturligt för kroppen. I Sverige sitter vuxna i snitt åtta timmar per dag och bara hälften motionerar mer än 30 minuter i veckan. Att minska antalet stillasittande timmar från åtta till tre kan öka livslängden med två till tre år

Frukost

Ny forskning: ”Du beter dig som du äter”

Kost

Vad vi äter påverkar hur vi mår och beter oss mot andra, visar ny forskning. Tidigare har Kurera berättat om att socker visat sig vara en starkt bidragande orsak till psykisk ohälsa. I en artikel i Svt nyheter berättades det nyligen att vad vi äter i övrigt styr vårt humör.

Studie: ”Minskat köttintag – bra för tarmhälsan”

Kost

Nu kommer fler argument för att dra ned på köttkonsumtionen. En riklig köttkonsumtion har nämligen visat sig kunna ligga bakom divertikulit eller inflammerade tarmfickor. Sedan tidigare har rökning och stillasittande pekats ut som bovar men nu är det alltså biffen som sägs ställa till det.

Så bevarar män självständighet och hälsa långt upp i åldern

Forskning

Hur gör man för att kunna klara sig själv och vara någorlunda frisk högt upp i åldern? En studie på män födda mellan 1920 och 1924 där man utvärderat dem sex gånger sedan 1970 gav tydliga besked. Rök inte, ät inte för mycket och när du väl äter, välj en medelhavsliknande kost. Då har du goda chanser att bli gammal och dessutom bevara din självständighet långt upp i åldern.

Sötpotatis

Aminosyra kan förebygga ALS och alzheimer

Naturlig hälsa

Kan lösningen på gåtan ALS finnas i sjön? Sjukdomar som ALS, och alzheimer gäckar oss fortfarande och än finns inga effektiva mediciner mot dessa svåra åkommor men nu verkar forskare vara en lösning på spåren. Algblomningen i Östersjön har länge varit ett problem och man har sedan tidigare kunnat konstatera att gifterna kan orsaka bland annat leverskador.

Hälsosam mat, nötter, lax. olivolja och avokado

Träna hållbart med antiinflammatorisk mat

Träning

En hälsosam kost är en av förutsättningarna för en hållbar livsstil – särskilt för återhämtning i samband träning. En felaktig kost sänker kroppens pH-värde och ökar risken för oxidativ stress, inflammation och skador. Därför är det viktigt för den som tränar att stödja kroppen med antiinflammatorisk kost och extra intag av antioxidanter.

Rhesusapa

Återhållsam diet kan ge ett längre liv

Forskning

LCHF i all ära men för den som vill addera år till livslängden är det svältkost som gäller. Eller kalorirestriktion som det också kallas och då inte i vanlig viktväktarbemärkelse utan helst ska man hålla nere kaloriintaget under 1000 kilokalorier om dagen skriver KIT.

Hormonstörande ämnen i vanliga hudvårdsprodukter

Skönhet

Att välja hudvård och make-up med naturliga ingredienser har aldrig varit viktigare. Inte sedan barockens tid med sitt blysmink har väl det vi applicerar på kroppen för att bli mjuka och vackra varit mer fyllt med diverse mer eller mindre farliga ämnen. Om inte annat finns det betydligt fler skadliga ämnen att välja på i morden tid.

johanna bjurström

Skydda dig mot allergier genom att ta hand om din tarm

Krönikan

Allergi kan uppkomma genom att bakterier och parasiter tar sig in i mage och tarm, där de skapar föruttnelsebakterier. Detta kan leda till nedsatt immunförsvar med trötthet, allergier, akne, eksem, olika tarmproblem och autonoma sjukdomar som följd. Väl fungerande mage och tarm är oftast liktydigt med god hälsa. Här delar jag med mig av mina bästa tips för en frisk tarmhälsa och ett starkt immunförsvar.

Kirurgi – värsta placebon

Hälsa

Saknar kirurgi bevisad effekt? Ja i alla fall i vissa fall menar den austaliensiske kirurgen Ian Harris som i sin bok ”Surgery, The Ultimate Placebo: A surgeon cuts through the evidence” uttrycker stark skepsis mot flera typer av kirurgi, dels för att undersökningar visar att många ingrepp har mindre effekt av än vad som påstås.

Kökssvamp

Därför ska du inte mikra din disktrasa

Forskning

Kökets måsten för rengöring - disktrasan och skrubsvampen är svåra att klara sig utan när det gäller att hålla rent på diskbänk och arbetsytor. Något som är viktigt för att hålla god hygien men hur fräscha är de egentligen?

Pannkaor med bär

Glutenfria pannkakor med sommarbär

Recept

Supergoda, nyttiga och näringsrika är dessa naturligt glutenfria fullkornspannkakor från Nillas Kitchen. Varför inte göra dem till frukost i helgen. Smeten är gjord på havremjöl och fullkornsrismjöl.

Högintensiv träning – så funkar det

Träning

Trött på långa löprundor? En ny träningsform kan ge ny inspiration, kanske är det dags att prova en mer tidseffektiv metod när träningen drar igång igen i höst.  Högintensiv träning eller HIIT som det förkortas är en explosiv träningsform som bland annat kickstartar kroppens förbränning.

Allt fler skolor skippar sockret

Kost

Frågan om barn äter för mycket socker upphör aldrig att engagera. Med hjälp av bland annat program som "Skolmatslyftet" och "En sockermart skola" väljer nu allt fler skolor runt om i landet att begränsa barnens tillgång till socker.

Växtbaserad mjölk och ett havreax

Växtbaserad mjölk ökar i popularitet

Kost

Försäljningen av havre- och annan växtbaserad mjölk fortsätter att öka och ta marknadsandelar från den traditionella komjölken, skriver SVT. Orsakerna till att man byter är många - allt från etiska och miljömässiga till reda hälsoskäl.