Frisör, förskollärare eller kontorsråtta?
Hur vår arbetsplats ser ut påverkar vår hälsa på flera sätt.
Här är expertens tips hur du kommer tillrätta med de vanligaste arbetsrelaterade besvären.
Oavsett om du jobbar mycket framför datorn, arbetar med småbarn, står och går hela dagarna eller snickrar hus så har varje yrkesgrupp alldeles egna utmaningar och skaderisker.
Att ha ont i ryggen och nacken är vanliga arbetsrelaterade skador och besvär – och här är vårdbranschen och dagligvaruhandeln utsatta branscher, enligt Anna Hafsteinsson Östenberg, legitimerad sjukgymnast och lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
– Ta exempelvis en person som sitter i kassan på en matbutik och behöver kunna packa upp potatissäckar på flera kilo,
eller packa hyllor med tunga mjölpåsar, flera gånger om dagen. Är personen inte tillräckligt stark blir det till slut en överbelastning och hen riskerar att skada sig.
LÄS OCKSÅ: Ont i ryggen? Så blir du bättre
Kontorsarbetare utsatta
Ryggproblemen drabbar ofta kvinnor, inte sällan kvinnor vid exempelvis repetitiva arbeten med medelhög belastning, som kassörskor, lagerpersonal, restaurangpersonal eller sjusköterskor, då deras fysiska status inte är tillräcklig jämfört med arbetsuppgifterna.
Om man ska börja på ett ansträngande arbete bör man se över sin situation och sin fysiska status och fundera på om man är fysiskt redo för just det arbetet, tycker Anna Hafsteinsson Östenberg.
Kontorsarbetare där man är stillasittande större delen av dagen är också en utsatt grupp, då den dagliga fysiska aktiviteten inte finns naturligt i deras arbetsdag, menar Anna Hafsteinsson Östenberg.
– Även efter barnafödande är det viktigt att träna upp mage och rygg för att undvika problem från ryggen och bäckenet. Under graviditeten bör man också försöka vara så aktiv man kan, under så lång tid som möjligt.
LÄS OCKSÅ: Enkla knep för att undvika stillasittande
30 minuters fysisk aktivitet om dagen
Men oavsett om man har ett stillasittande jobb på kontor eller står upp i en frisörsalong hela dagarna är 30 minuters fysisk aktivitet dagligen en bra måttstock för att slippa alltifrån nackont till spänningshuvudvärk, enligt Anna Hafsteinsson Östenberg.
– Det räcker med en lunchpromenad eller att cykla till jobbet. Tänk också på att variera din arbetsställning under dagen och ta korta pauser för att återfå fokus och minska stressen. Det är också viktigt att man försöker ta ut alla leders rörelser varje dag. En led som inte används blir stel och en muskel som inte används blir svag.
6 vanliga arbetsrelaterade besvär – och hur du kommer till rätta med dem
- Musarm
Musarm orsakas ofta av att du arbetar framför datorn och av att du gör många upprepade små rörelser med musen. Smärtan beror på att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade. Tecken på musarm kan vara besvär i axeln, armen, armbågen, underarmen, handleden eller handen.
Så lindrar du besvären: Håll handleden rak, inte vriden mot lillfingret, när du använder musen. Låt handen vila på skrivbordet i stället för på musen när du inte behöver använda den. Arbeta med armar och händer nära kroppen. Töj på musklerna som är involverade, genom att sträcka ut dem neråt och utåt. Det finns speciella så kallade epikondylitbandage och behandling i form av akupunktur, som hjälper till att lindra smärtan. Dessutom finns olika sorters tejpningar som kan bidra med att avlasta och öka genomblödningen i muskulaturen.
- Ryggont
Tre av fyra drabbas av ryggproblem någon gång i livet. Rygg- och nackbesvär är ofta relaterade till överbelastning i någon 
form och kan dyka upp även vid ett relativt lätt arbete om personen inte är fysiskt förberedd på belastningen, exempelvis när man lyfter något utan att tänka på att böja knäna. Vid tunga arbetsuppgifter är det vanligare att få problem med ländryggen och vid stillasittande jobb är det vanligare att få ont i nacken och skuldrorna. Om du går och står mycket på jobbet utan stötdämpande sulor kan det också leda till ryggont eller stelhet.
Så lindrar du besvären: Många ryggproblem sitter i sätet och i höftböjarmuskulaturen, därför kan det vara bra att tänja ut musklerna i sätet och höften. Växla mellan att stå och sitta, och när du sitter – tänk på din hållning. Träna din rygg och nacke genom exempelvis yogaövningen hunden och med att du står på alla fyra och växelvis lyften höger arm och vänster ben och sedan växlar till vänster arm och höger ben. Tänk också på att träna buk- och benmuskler för att bli rörligare i övriga kroppen. Är det svårt att komma igång på egen hand, ta kontakt med en fysioterapeut som kan vara till stor hjälp i början.
LÄS OCKSÅ: Lindra sprängande huvudvärk och migrän – 9 sätt!
- Huvudvärk
Du kan få ont i huvudet vid olika påfrestningar, som när du anstränger dig kraftigt och lyfter tungt, vid vätskebrist, om du har nedsatt syn, om det är hög ljudnivå, på grund av att du suttit för länge vid datorn, och vid stress och oro. Spänningshuvudvärk och migrän kan utlösas av stress.
Så lindrar du besvären: Drick vatten. Andas djupt och långsamt. Se till att röra på dig, träning minskar muskelspänningar. Återkommande och ihållande huvudvärk bör dock diagnostiseras.
- “Datorögon”, Computer Vision Syndrom, CVS
Många upplever problem med irriterade, svidande, torra röda ögon när de sitter länge framför datorn, vilket i sin tur också kan leda till bland annat nackont. Problemet orsakas av det intensiva stirrandet i skärmen som gör att man glömmer att blinka.
Så lindrar du besvären: Du kanske inte kan påverka tiden du arbetar framför skärmen på jobbet, men du kan exempelvis justera teckenstorleken så det känns behagligt att läsa, och även justera ljusstyrkan på skärmen. Ta också korta men regelbundna pauser och titta på något på längre avstånd. En bra måttstock är att var tjugonde minut titta på ett objekt fem meter bort, i tjugo sekunder. Har man torra ögon kan det också kännas bra att använda återfuktande ögondroppar.
- Hörselnedsättning
Den som utsätts för starkare buller än 85 decibel kan få tillfällig hörselnedsättning. Därför bör man vara försiktig och inte utsätta sig för genomsnittliga ljudnivåer över 80 decibel under sin arbetsdag. Impulsljud, till exempel slagljud, är speciellt riskabla. Förskollärare, frisörer och byggarbetare är några yrken som är utsatta för bullriga miljöer, där bland annat ljudet av en hårtork avger 90 decibel.
Så lindrar du besvären: Använd hörselskydd när det är möjligt, välj maskiner som avger så lite buller som möjligt och använd exempelvis ljuddämpande skärmar i kontorslokaler.
LÄS OCKSÅ: Hudterapeuten: Få bukt med eksem på naturlig väg
- Hudproblem
Hudskador och hudsjukdomar är den tredje vanligaste orsaken bland anmälda arbetssjukdomar, och där är handeksem den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män, och särskilt unga kvinnor. Här är 
bland annat frisörer och sjuksköterskor utsatta yrken då de har mycket kontakt med irriterande ämnen och tvättar händerna ofta.
Så lindrar du besvären: Minimera din hudexponering för skadliga ämnen, se till att tvätta händerna och smörj huden om den är torr. Om du är allergiker bör du redan när du gör ditt yrkesval försöka undvika att hamna i ett arbete där du riskerar att bli sjuk.
Av Tina Harr
Källor: Anna Hafsteinsson Östenberg, legitimerad sjukgymnast och lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Arbetsmiljöverket och Ögonkliniken