Bioidentiskt progesteron har hittills inte funnits tillgängligt i Sverige, men har länge varit ett populärt behandlingsalternativ vid klimakteriebesvär i många andra länder. Nu har ett franskt läkemedelsbolag lämnat in en ansökan till Läkemedelsverket för att registrera bioidentiskt progesteron. Företaget hoppas få besked under nästa år.
Läkare har på senare tid gått ut i flera sammanhang och efterlyst möjligheten att behandla med bioidentiskt progesteron i kombination med östrogen vid klimakteriebesvär.
Kemiskt progesteron ger biverkningar
Bland annat skriver Hilde Löfqvist, överläkare och specialist i gynekologi följande på Svenska Dagbladets debattsida:
”Till mig söker sig också kvinnor som försöker ta de hormonpreparat som erbjuds i Sverige, gestagener, och berättar om biverkningar som nedstämdhet, humörsvängningar, aknetendens, håravfall och viktuppgång. När de inte blir tagna på allvar inom vården, söker de sig till andra hälsoexperters källor och försöker lösa sina problem på egen hand.”
Godkänt i både EU och USA
Och i en artikel i Läkartidningen varnar hon och en kollega för att oseriös verksamhet kan komma att ta över klimakterierådgivning och hormonförskrivning om inte Sverige följer med i utvecklingen. Bioidentiskt progesteron är godkänt såväl av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som av FDA i USA, men finns i dagsläget inte tillgängligt på den svenska marknaden.
Det bioidentiska progesteron som ansökan gäller finns redan i flera europeiska länder och i USA. Nu hoppas läkemedelsbolaget Besins Healthcare, som är på väg att etablera sig på den nordiska marknaden att det ska finnas tillgängligt även för svenska kvinnor inom en överskådlig framtid.
LÄS OCKSÅ: Så påverkas du av klimakteriet
Bioidentiskt är mest efterfågat
Hilde Lövkvist fortsätter i sin debattartikel i SvD:
”Behandlingen med så kallade bioidentiska hormoner, det vill säga humanidentiska hormoner med samma struktur, funktion och nedbrytning som kroppens egna, som till exempel östradiol och progesteron, är i dag den mest efterfrågade hormonbehandlingen”.
Anledningen till efterfrågan är att behandling med östrogen bör kompletteras med progesteron/gestagen för att motverka den oönskade tillväxten av livmodersslemhinnan som kan uppstå vid östrogenbehandling.
Det gestagen som används i Sverige idag, är en syntetisk konstgjord form av hormonet progesteron och många kvinnor får som Hilde Lövkvist vittnar om biverkningar och mår dåligt av det. Det bioidentiska progesteronet ger inte dessa biverkningar, varför allt fler nu efterfrågar det.
LÄS OCKSÅ: Örten som lindrar både pms och klimakteriebesvär
Nya riktlinjer för behandling vid besvär
Samtidigt förväntas nya uppdaterade riktlinjer vid klimakteriebesvär presenteras före årsskiftet. En nyhet är att bioidentiskt progesteron kommer ingå i behandlingsarsenalen. Omarbetningen har gjorts av SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi.
Alkistis Skalkidou, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av författarna bakom de uppdaterade riktlinjerna säger till Dagens Medicin att många lider i det tysta och att hon hoppas att uppdateringen ska leda till att fler som behöver hjälp nu får en effektiv behandling.
En annan nyhet är att det inte längre kommer finns någon tidsgräns för hur länge klimakteriebesvär kan behandlas, skriver Dagens Medicin.
LÄS OCKSÅ: Naturlig hjälp vid torra slemhinnor
En tredjedel behöver behandling
Många kvinnor får besvär i klimakteriet. En tredjedel har så svåra problem att de behöver någon form av behandling. Det kan handla om svettningar, vallningar, trötthet, sömnstörningar, muskel- och ledbesvär, minskad sexlust, torra slemhinnor, viktuppgång samt koncentrationssvårigheter. Dessa besvär har i Sverige tidigare framför allt behandlats med östrogen.
Men WHI-studien (Womens Health Initiative), som publicerades 2002, medförde att behandling med östrogen vid klimakteriebesvär kraftigt minskade. Det visade sig dock senare att studien felaktigt hade visat att östrogenbehandling i klimakteriet kunde öka risken för bröstcancer.
Av Nina Törmark
Källor: My Newsdesk, Läkartidningen, Svenska Dagbladet, Dagens Medicin
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!