Annons
Annons

Ny studie: Stressade pappor får stressade barn

Sönderstressade, överspända föräldrar finns överallt. Likaså oroliga barn. Vi klandrar teknologi, höga arbetspress och orimliga krav från omgivningen. Och visst ligger problemet till stor del just där. Men - stress kan även ha en biologisk grund, indikerar nu en ny studie från University of Pennsylvania, där forskare studerat stressnivåerna hos musungar vars pappor utsatts för stress innan parning.

Redaktionen

20 oktober, 2015
Ny studie: Stressade pappor får stressade barn
Dela inlägget

Sönderstressade, överspända föräldrar finns överallt. Likaså oroliga barn.
Vi klandrar teknologi, höga arbetspress och orimliga krav från omgivningen. Och visst ligger problemet till stor del just där.
Men – stress kan även ha en biologisk grund, indikerar nu en ny studie från University of Pennsylvania, där forskare studerat stressnivåerna hos musungar vars pappor utsatts för stress innan parning.

Är stress ärftligt? Ja, så kan det vara. Spermier från stressade pappor verkar kunna förändra hjärnans utveckling hos barnen och göra dem mindre stresståliga. Det visar ny forskning presenterad i den vetenskapliga tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences).

Läs också – Ny studie: Hormonstörande ämne minskar mäns fertilitet

Utsatte möss för stress
I studien har forskarna funnit att mushanar som utsätts för stress, i form av rovdjursurin eller byte av bur, precis innan parning, får mer stresskänsliga ungar.
Resultaten visar förändringar sperman hos de stressade mössen, något som slutligen påverkade hur deras avkomma kom att svara på stress. Detta, skriver Sience Daily, innebär att det inte är förändringar i mössens DNA som för vidare stressanlagen till ungarna.

Läs också: Stressad och utmattad? Här är näringen du behöver

Stress förändrade sperman
Sperman hos de stressade mössen hade högre nivåer av den proteinreglerande molekylen mikroRNA som finns i våra celler, vilka kan beskrivas som trådar av nukleinsyra som är relaterade till DNA men som tjänar till att inaktivera uttrycket av vissa gener snarare än att koda proteiner.
För att ta reda på huruvida denna molekyl faktiskt påverkat hanarnas framtida avkomma injicerades den direkt in i befruktade musägg.

Läs också: Vältränade muskler skyddar mot stress och depression

Fick lägre halter stressreglerande hormon
När sedan musbarnen växte upp och utsattes för stress kunde forskarna se att de inte bara hade lägre nivåer av det stressreglerande hormonet kortison, jämfört med de musbarn som inte fått någon injektion, utan att de också att fått flera förändringar i den del av hjärnan som reglerar stress.

Stresspåverkade molekyler attackera icke stresspåverkade
Slutsatsen forskarna drar är att pappors stress kan överföras på hans barn på ett mycket oväntat men omfattande sätt.
Något som särskilt har förvånat forskarna är hur molekylen beter sig vid själva injicerandet. När de stresspåverkade mikroRNA injicerades i den befruktade äggcellen började de att attackera mikroRNA från musmamman och ändrade genuttrycket hos resulterande musungar.

Läs också: Mycket mättat fett påverkar spermakvaliteten

”Anmärkningsvärt att mild stress kan utlösa denna massiva förändring”
– Det är anmärkningsvärt att en till synes mild stress hos en manlig mus skulle kunna trigga/utlösa denna massiva förändring i mikroRNAs svar/respons och att detta skulle kunna påverka hans avkommas utveckling”, säger Tracy L. Bale, en av forskarna och studiens huvudförfattare till tidningen Inverse.

Läs också – Ny studie: Tillskott av selen skulle kunna hjälpa infertila par

Vill kunna stoppa stressöverföringen
Nu när forskarna vet att en muspappas stress kan föras vidare till sina barn är nästa steg att räkna ut hur man kan förhindra det från att hända.

Läs också: Ekologisk mat halverar risken för missbildning hos pojkar

Fosters utveckling påverkas även av moderns stressnivåer under graviditeten. Bland annat ökar risken för astma och övervikt, visar flera forskningsstudier på senare tid där en av de mest kända kommer från McGiluniversitetet i Kanada. Läs mer här (extern länk).

Av Isabelle G Hedander

Annons
Annons