Tång på tallriken kan boosta tarmfloran

Tång tillhör inte våra vanligare livsmedel och är inget vi har för vana vid att lägga på middagstallriken men det kan finnas skäl att ändra på det.
Tången är nämligen både näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter. Fibrerna i tång tros nämligen gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret.

Om det verkligen förhåller sig så, ska professorn i bioteknik Eva Nordberg-Karlsson ta reda på i ett nytt internationellt projekt. Målet är också att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livsmedelsindustrin kan använda för att näringskrydda grönsaksröror, bröd och annan färdigmat, skriver Lunds Universitet i ett pressmeddelande. I takt med att grönsaker utarmas och allt fler vill äta djurfritt, kan det kanske vara läge för tången att göra inträde i köket. Kanske tångchips till fredagsmyset?

Sneglar på Asien
I Japan och vissa delar av Asien är olika slags alger bokstavligen vardagsmat. Här är det som bekant inte så. Mikroalger, såsom spirulina, kan odlas i labb och förekommer som hälsokost, men makroalger äter vi i stort sett inte alls. Men forskningsintresset för havsväxter som näringskälla har fullkomligen exploderat konstaterar Eva Nordberg Karlsson i ett pressmeddelande från Lunds Universitet.

LÄS OCKSÅ: Guide: 8 gröna pulver till smoothien

Undersöker massprodutkion
Sedan tidigare driver hon två internationella projekt om makroalger och fick nyligen fick anslag till ett tredje, ProSeaFood, som är ett europeiskt samarbete för att utforska tångens hälsobringande egenskaper. Närmare bestämt hur dess kolhydrater påverkar tarmfloran och i sin tur immunförsvaret. Parallellt kommer forskarna undersöka hur de förmodat välgörande beståndsdelarna kan massproduceras – till gagn för miljö och folkhälsa. Smak och konsistens måste också vara tilltalande och produktionskostnaderna överkomliga.

LÄS OCKSÅ: Därför ska du äta chlorella

Studeras i konstgjord tarm
Studierna ska titta på olika fiberfraktioner och sedan med hjälp av en simulerad tarmreaktor – ungefär en mänsklig tarm i labbmiljö – studera effekten av tillsatser av dessa fibrer på den mänskliga tarmfloran. Tångsorten som studeras hör till en av de vanligare, Saccharina, och odlas på rep i havet utanför Norges kust. Totalt finns hundratals sorter i havet, men de flesta odlas inte kommersiellt.

LÄS OCKSÅ: 10 snabba fakta om spirulina

Långlivade japaner
Japaner hör till de som lever längst på jorden och vissa forskare tror att deras intag av alger – otroliga fem kilo per person och år – spelar en roll i detta. De drabbas också mer sällan av demens och tarmcancer. Om det finns ett samband mellan intaget av ”sea weed” och uppvisade hälsofördelar är oklart.

Skiljer sig från landväxter
Kolhydraterna i tången, alltså fibrerna, ser annorlunda ut jämfört med fibrerna hos växter på land. Landväxter är byggda av kolhydraterna cellulosa, hemicellulosa och det ”svårtuggade” ligninet. I havet ger vattnet stöd och stadga åt växten vilket leder till att ligninet inte behövs. Dessutom ser kolhydrat-fibrerna annorlunda ut. De har andra typer av glykosidbindningar och annorlunda funktionella grupper, vilket påverkar nedbrytningen i tarmen.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!