Var tredje människa i världen saknar tillgång till en ordentlig toalett. Att lösa den globala sanitetskrisen är avgörande för att stoppa spridning av sjukdomar och skapa utveckling.
Den 19 november uppmärksammas Världstoalettdagen för att sätta fokus på sanitetsproblem och behovet av toaletter runt om i världen.
Samtidigt ger dagen oss tillfälle att förundras över våra egna (rätt usla) toalettvanor – och prata lite skit.
Medan majoriteten av världens befolkning har tillgång till mobiltelefoni saknar en tredjedel, det vill säga 2,3 miljarder människor, tillgång till toaletter. Det är knappast något vi tänker på här i vår civiliserade västvärld fylld av stress orsakad snarare av det motsatta, vårt överflöd av välfärd och oändliga valmöjligheter. Men – just detta är vad vi ska skänka extra mycket tanke idag, och gärna fler dagar framöver. Bristen på möjligheter till god sanitet och hygien är nämligen ett större problem för barn i världen än hiv, malaria och tbc tillsammans, enligt Sida.
► Läs också: Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten
En miljard människor uträttar sina behov utomhus
Idag den 19 november, och årligen sedan 2001 inträffar World Toilet Day – Världstoalettdagen – vars syfte är att hjälpa den marginaliserade befolkningen i världen att få tillgång till rent vatten och sanitet – och uppmärksamma världen om att dessa problem existerar.
Grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet, men trots det lever var tredje människa i världen utan tillgång till en ordentlig toalett. En miljard människor uträttar sina behov utomhus, i många fall för att omständigheterna tvingar dem till det, och i andra fall för att man av vana föredrar att göra det.
900 barn under fem år dör – varje dag
Frågan om toaletter kan tyckas vara en skitsak – men det är en fråga som handlar om liv och död. Totalt dör varje dag 1800 barn i världen till följd av diarréer och andra sjukdomar orsakade av bristande hygien. 900 av dem är under fem år. 650 miljoner människor lever utan tillgång på rent vatten. Den sanitära krisen i världen är en tickande bomb. Den gör att en tredjedel av världens befolkning aldrig kan ta sig ur fattigdomen.
Påverkar allt från fattigdom och levnadslängd till kvinnors rättigheter
Toaletter är en ofta förbisedd utvecklingsfråga, trots att de är helt avgörande för hälsa och utveckling. Förbättrad tillgång till toaletter har bevisad positiv effekt på livslängd, fattigdomsbekämpning, kvinnors rättigheter, utbildning och livskvalitet, skriver organisationen Wateraid.se.
► Läs också: En av fem kvinnor över 45 har urinläckage – så får du hjälp naturligt
Officiell FN-dag sedan 2014
Den 19 november 2001 bildades World Toilet Organization, detta för att skapa uppmärksamhet kring den globala sanitetskrisen och en fråga som då fortfarande var, åtminstone delvis, tabubelagd att tala om. Sedan dess har World Toilett Day, Världstoalettdagen, firats detta datum varje år. Från och med 2014 är dagen dessutom en officiell FN-dag, efter ett enhälligt beslut av FN:s generalförsamling.
Under den här tiden har framsteg skett. Under de senaste åren har runt två miljarder människor fått tillgång till förbättrade sanitetslösningar. Förhoppningen med utnämnandet av Världstoalettdagen som officiell FN-dag är en ökad mobilisering bland FN:s 193 medlemsländer när det gäller att lösa sanitetskrisen och vidta åtgärder för att förbättra hälsa och utveckling. Tillgång till rent vatten och hållbara sanitetslösningar är nämligen avgörande faktorer för utveckling, uppger Sida.
Globalt hållbarhetsmål: Toalett för alla år 2030
I de nya globala hållbarhetsmålen som FN:s medlemsstater enades om i september 2015 ingår ett specifikt mål om att alla människor ska ha tillgång till toalett år 2030. Det målet är möjligt att nå men då måste frågan uppmärksammas och toaletter prioriteras högre av länder och i utvecklingssatsningar.
► Läs också: 13 tips på julklappar med hjärta!
Svar på 5 (skitviktiga) frågor om våra svenska toalettvanor
Branschorganisationen Svenskt vatten svarar på viktiga fem frågor:
1. Vad ska spolas ner i toaletten?
Kiss, bajs och toalettpapper är det enda som ska spolas ner i toaletten.
2. Vad ska inte spolas ner?
Allt annat.
3. Vad spelar det för roll om jag spolar ner en tops?
Din tops bidrar till ett gigantiskt skräpberg. Tillsammans spolar vi ner 10 000 ton skräp varje år trots att 9 av 10 svenskar tycker att skräp i toaletten är oacceptabelt enligt en undersökning Svenskt Vatten gjort med sifo. Den största anledningen till att det slängs skräp i toaletten är för att man inte orkar göra rätt. Lösningen är enkel: Ha alltid en papperskorg på toaletten.
4. Kan ni inte bara ta hand om skräpet som spolas ner?
Det tar mycket energi och resurser i anspråk att hantera allt skräp. Det är inte heller så enkelt som att bara plocka upp skräpet ur vattnet. Innan skräpet ens når avloppsreningsverket kan det orsaka stopp i ledningsnät och pumpar. Skräpet kan även förstöra eller stoppa reningen av avloppsvattnet och därmed bidra med betydligt mer föroreningar. Allt detta skulle kunna undvikas om alla slängde sin tops i en papperskorg i stället för i toaletten.
5. Vad händer med nedspolade kemikalier?
Vad gäller den ständigt växande mängd kemikalier som spolas ner i toaletten, från hygienprodukter och rengöringsmedel till läkemedelsrester är våra avloppsreningsverk inte byggda för att hantera dessa. Trots det renas vattnet från en hel del kemikalier, men en hel del hamnar i naturen och kan på vägen dig även störa den avancerade reningsprocessen som finns i avloppsreningsverken.
Av Isabelle G Hedander
Källor: Sida, Wateraid.se, Svenskt vatten, Geberit och Eskilstuna Energi och Miljö.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
10 skitviktiga fakta
1. Under vårt liv tillbringar vi i snitt sex månader på toalettstolen. Nästan var tredje person sitter där längre än 20 minuter varje dag.
2. Den 19 november inträffar Världstoalettdagen, en dag som instiftades av World Toilet Organization 2001 för att uppmärksamma den globala sanitetskris som det innebär när en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till toalett.
3. Världstoalettdagen är sedan 2014 en officiell FN-dag.
4. Över 2,3 miljarder människor saknar en toalett att gå till. Det är en fråga på liv och död.
5. 650 miljoner människor lever utan tillgång på rent vatten.
6. I dag dör varje år 315 000 barn under fem år av diarréer orsakade av bristande hygien. Det är 900 barn små barn per dag.
7. Bristande hygien skördar inte bara liv. Det leder också till att unga flickor inte vill gå till skolan därför att det inte finns separata toaletter för flickor och pojkar. Att vara kvinna och utföra sina behov i naturen innebär ofta risk för överfall och ibland också angrepp från djur.
8. Situationen i Sverige är helt annorlunda. Här finns rent vatten, toaletter och god hygien. Problemet här är ett annat. Här får vi istället nästan dagligen stopp i våra pumpstationer på grund av att folk använder toaletten som sopnedkast. Det måste vi sluta med, utropar branschorganisation Svenskt vatten och uppmanar folk att sluta ”fulspola”.
9. I Sverige spolas varje år sammanlagt 7 000 ton skräp ner i toaletten. Det orsakar inte bara risk för översvämningar där orenat vatten går direkt ut i Mälaren, vilket också orsakar förgiftning av det som är både vårt dricksvatten och badvatten.
10. Läkemedel och kemikalier som spolas ner i toaletten är ett annat problem. Det som är medicin för några är skadligt för andra. Det är dessutom oerhört kostsamt och kräver att man måste bygga helt nya reningssteg för att kunna rena dessa substanser.
Källor: Sida, Wateraid.se, Svenskt vatten, Geberit och Eskilstuna Energi och Miljö.