Dagens sjuttiofemåringar har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationers äldre. Men när väl funktionerna börjar försämras går det snabbare än tidigare enligt en avhandling från Göteborgs Universitet som har två förklaringar till varför och båda kan påverka vår syn på frågan om höjd pensionsålder.
En jämförande analys av data på olika generationers 70- till 79-åringar i Göteborg fann att de som passerat sjuttio i början av 2000-talet hade klart bättre kognitiva förmågor än de som var i samma ålder på 1970-talet.
I linje med övrig forskning
Fynden att ju senare en grupp är född desto piggare är de på ålderns höst, stämmer bra överens med forskningsresultat från andra delar av världen. Men ett resultat överraskade enligt Peter Karlsson, som skrivit avhandlingen och det var att försämringen av kognitiva förmågor gick snabbare bland 2000-talets äldre än 70-talets.
LÄS OCKSÅ: Därför är tystnad viktig för hjärnan
Beror dels på ” selektiv överlevnad”
Det är bara några få som studerat takten på försämring av förmågor tidigare och Peter Karlsson kan se flera orsaker till skillnaden mellan generationerna. Dels menar han att skillnaden kan bero på vad som inom forskningen kallas selektiv överlevnad. Det vill säga att de som uppnått hög ålder på sjuttiotalet var de friskaste individerna i den generationen, medan gruppen 70-åringar på 2000-talet representerade ett genomsnitt av sin generation.
LÄS OCKSÅ: Saltrik mat kan försämra blodcirkulationen i hjärnan
Större reservkapacitet nu
Men den mest troliga orsaken tror Peter Karlsson har att göra med hjärnans reservkapacitet. Det ökade informationsflödet i samhället gör att hjärnan tränas alltmer och på samma sätt som att fysisk träning ger en person större muskelmassa får hjärnan mer kapacitet när den tränas. Bättre kost och att vi generellt håller oss allt friskare spelar även in. Faktorer som pekar på att senare födda gruppers hjärnor har större reservkapacitet än de tidigare.
LÄS OCKSÅ: ”Behåll” hjärnan med träning
När reserven är slut rasar det
En teori är att då det allteftersom vi åldras uppstår mer och mer skador av både större och mindre art, skador som kompenseras av hjärnans reservkapacitet. Men när skadorna blir så omfattande att inte heller reservkapaciteten räcker till bryter troligtvis också försämringarna igenom snabbare.
Kan påverka debatten om pensionsålder
De här fynden kan ha betydelse för synen på vad som är en rimlig pensionsålder enligt Peter som menar att även om vi visserligen håller oss friskare allt längre upp i åldrarna går nedgången snabbare när den väl sätter in, vilket kan påverka kvaliteten i de år en pensionär har kvar.
Av redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!