Det är välkänt att naturvistelser får oss att må bra, både fysiskt och mentalt. Men paradoxalt nog så är det som är bra för oss mindre bra – för naturen själv.
Under pandemin började allt fler bege sig ut i naturen på fritiden, för friluftsliv eller för att motionera. Och många har fortsatt med den goda vanan. Men när forskare vid Malmö universitet undersökte hur nio friluftsorganisationer jobbar med ekologisk hållbarhet så fann de en utmanande paradox för dem – vars mål ju är att få fler att upptäcka och värna om naturen.
LÄS OCKSÅ: 5 saker du kan göra för att gynna biologisk mångfald
Fler ute i naturen ger ökat slitage
Friluftsorganisationerna vill ju å ena sidan att så många som möjligt ska vara ute i naturen. Men å andra sidan innebär det att motordrivna transporter till skog och mark ökar, eftersom det inte går att åka tåg och buss överallt. Slitaget på landskapet på plats ökar också, liksom att viss utrustning som vi köper för att vistas ute leder till större utsläpp. Dessutom saknar många friluftsföreningar riktlinjer för ekologisk hållbarhet.
Att allt fler människor vistas i naturen påverkar alltså samtidigt denna natur negativt, vilket blir ett dilemma för friluftsorganisationerna. Och medlemmarna känner ofta skamkänslor över detta.
LÄS OCKSÅ: Här är trädet som är bäst på att rena luften
Mycket som är bra med friluftsliv
Men man får inte glömma att organisationerna också gör många bra saker ur miljösynpunkt – som att arrangera samåkning eller genom att underlätta möjligheten att köpa begagnad utrustning. Liksom att de tar hänsyn till specifika omständigheter på den plats de besöker, som att värna om djurlivet på olika sätt.
Och trots allt är det bättre ur miljö- och klimatsynpunkt att så många väljer att vandra och leva friluftsliv i Sverige, istället för att resa utomlands för en liknande upplevelse.
Av Carolina Eriksson
Källa: Malmö Universitet/Forskning.se