Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism

Kan våra tarmbakterier ha något samband med förekomst respektive svårighetsgrad när det gäller tillstånd som ADHD? Ja kanske, föreslår forskning.
Just nu pågår en stor svensk studie som ska utreda just vår tarmfloras eventuella samband med ADHD. Kurera tog kontakt med KI-forskaren som leder studien, docent Catharina Lavebratt, för att ställa några frågor.

Att nyttiga bakterier, så kallat mjölksyrabakterier eller probiotika, har stor betydelse för hälsan kommer det ständigt nya forskningsbevis på. Nu forskas det i Sverige på något som kan skänka välbehövligt ljus kring ett av våra tids stora mysterier: uppkomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som till exempel ADHD.

Ett komplement till annan ADHD-behandling

Kunskapen kan komma att ge en stor grupp människor världen över nytt hopp – och resultatet kan göra att probiotiska bakterier kan komma att användas som ett komplement till andra ADHD-behandlingar.

Catharina Lavebratt, docent i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet, leder sedan i höstas en stor forskningsstudie om just våra tarmbakteriers samband med ADHD. Catharina Lavebratt är en erfaren forskare med drygt 80 publicerade studier bakom sig. I projektet deltar också en av Karolinska Institutets mest erfarna forskare, tillika ordförande för psykiatrifonden för Sverige, professor Martin Schalling som personligen hittills publicerat nära 300 olika studier.

Tidig antibiotikabehandling utreds som orsak

Studien har tre huvudsyften berättar hon.
– Dels studerar vi om antibiotikabehandling de första åren efter födseln, när tarmen är omogen och mer påverkbar, påverkar risken för psykisk ohälsa senare.
– Dels studerar vi om tarmfloran är inflammatorisk och bakterieprodukter har passerat från tarmen till blodet hos barn och ungdomar med ADHD, berättar hon.
– Och så tittar vi på om förbättrad bakteriell tarmflora förbättrar måendet hos barn och ungdomar med ADHD och på om en sådan påverkan till en del medieras av att bakterierna påverkar immunförsvaret.

LÄS OCKSÅ: Probiotikaskolan: Lär dig mer om bakterierna som styr hälsan

Inflammatoriska markörer

En forskningstes är att personer med ADHD har högre närvaro av proinflammatoriska produkter från tarmen.
– Det finns studier som visar att inflammationsprodukter i blodet är vanligare hos barn med ADHD än barn utan diagnos, bekräftar Catharina Lavebratt.
Hon berättar också att barn och ungdomar med ADHD eller autism-spektrum-störning, så kallad ASD, även ofta har problem med mage och tarm.
– Att ha mag-och tarmsymtom förvärrar ofta de psykiska symtomen. Tarmens bakterieflora, den så kallade mikrobiotan, är viktig för balansen i tarmen och en dåligt fungerande tarmflora kan ge upphov till inflammation, berättar hon.
En forskningstes är att personer med ADHD har högre närvaro av proinflammatoriska produkter från tarmen.
– Det finns studier som visar att inflammationsprodukter i blodet är vanligare hos barn med ADHD än barn utan diagnos.

LÄS OCKSÅ: Tillskott av omega-3 kan hjälpa barn med ADD och ADHD

”Kunskapen om kopplingen mellan mage och hjärna ökar”
Ett fåtal gamla studier har visat att tarmfloran påverkar psykiska måendet, men dessa studier fick mindre genomslag. Men nya upptäckter om vår mag- och tarmfloras inflytande på vår hälsa görs hela tiden.
– Under de sista fem åren har kunskapen om kopplingen mellan magen och hjärnan ökat mycket och ett mindre antal studier som visar på tarmflorans roll vid psykisk ohälsa har publicerats.

LÄS OCKSÅ: Fredrik Paulún om tarmflorans vikt för magen – och allmänhälsan

Synbiotika användes i studien

Professor emeritus Stig Bengmark, tidigare verksam vid Lunds universitet, har ofta återkommit till det starka sambandet mellan en frisk tarmflora och ett fungerande immunförsvar. Han har bland annat ägnat mer än 30 år åt att forska kring probiotika. De senaste femton åren har han fokuserat på att utveckla ett probiotikum med mycket goda antiinflammatoriska egenskaper.
– Det är detta välvaliderade synbiotika som nu används i studien för att förbättra tarmfloran, berättar Catharina Lavebratt.

LÄS OCKSÅ: Ginkgo biloba mildrar ADHD-symtom hos barn

Förbättrar symtomen

Teorier gör även gällande att tillskott med så kallat probiotiska bakterier skulle kunna förbättra också andra neuropsykiatriska tillstånd.
– Det finns till exempel flera studier som föreslår att behandling med goda bakterier kan förbättra symtomen vid autism-spektrum-tillstånd, berättar Catharina Lavebratt.

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för alltid

Antibiotika är känt för att kunna slå ut tarmfloran. Nu undersöker ni om tidig exponering för antibiotika ökar risken att utveckla ADHD och ASD. Skulle det alltså kunna vara så enkelt som att en taskig tarmflora ligger bakom dessa tillstånd? Bortsett från det biologiska arvet då förstås?
– Det är ännu okänt om tidig antibiotikaanvändning påverkar risken för senare psykisk ohälsa. Det finns flera samverkande orsaker till ADHD och deras betydelse varierar sannolikt mellan individer. En ny studie i Finland har visat att nyfödda som behandlats med probiotika under sina första sex månader verkade ha minskad risk att utveckla ADHD fram till 13 års ålder.
– Det kan vara så att tarmfloran kan vara skyddande även vid genetisk sårbarhet för ADHD. För de som utvecklar ADHD kan problem med magen förvärra de psykiska symtomen. Det vore jättebra om probiotika skulle kunna användas som en tilläggsbehandling till andra behandlingsformer.

LÄS OCKSÅ: 10 saker att tänka på om den du lever med har ADHD

Av Isabelle G Hedander