Minst 25 000 människor dör varje år för att råkat ut för bakterier som antibiotika inte biter på. Och den siffran gäller bara för Europa. Sett över världen är siffran ännu högre.
Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem – och bakterierna kan spridas till människor även via maten, visar en ny rapport från Livsmedelsverket.
Antibiotikaresistenta bakterier finns i mat – både svenskproducerad och importerad mat – och kan spridas via maten till människor, men i Sverige är det inte så vanligt att de sprids till människor, visar Livsmedelsverkets nya sammanställning av av aktuell kunskap om antibiotikaresistens.
Här sprids bakterierna oftast på andra sätt, skriver de i ett pressmeddelande med rubriken ”Vi måste fortsätta förebygga resistenta bakterier i maten”.
► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”
Behövs mer kunskap för att vidta rätt åtgärder mot antibiotikaresistens
Men bara för att det inte är så vanligt betyder det inte att vi inte bör iaktta försiktighet, menar Livsmedelsverket. För samtidigt kan nämligen nya resistenstyper snabbt spridas och ge ett förändrat läge.
”Fortsatta undersökningar behövs för att vi ska kunna vidta rätt åtgärder i arbetet mot antibiotikaresistens”, skriver de vidare.
”Ett av vår tids största folkhälsoproblem”
Livsmedelsverket skriver vidare i sitt pressmeddelande:
”Bakterier som är resistenta, motståndskraftiga, mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Bara i Europa dör minst 25 000 människor varje år för att de fått infektioner av bakterier som antibiotika inte biter på. Och det är ett växande problem.
► Läs också: Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv
”Måste arbeta förebyggande för att det inte ska bli ett problem i Sverige”
– Många av de resistenta bakterier vi hittar hos djur och människor är tarmbakterier, som kan spridas via maten. Därför måste vi fortsätta arbeta förebyggande för att det här inte ska bli ett problem i Sverige, säger Jakob Ottoson på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Han påpekar även vikten av god kökshygien.
Ett av de sista behandlingsalternativen vid vissa svåra infektioner
Så kallade ESBL-bildande tarmbakterier är fortfarande det största problemet. Risken för att MRSA (multiresistenta stafylokocker), bakterier som framförallt finns på huden, ska spridas genom maten bedöms vara liten. Ett växande hot Livsmedelsverket tar upp i sammanställningen är ESBLcarba som kan bryta ned karbapenemer, ett av de sista behandlingsalternativen vid vissa svåra infektioner.
► Läs också: Studie: Mjölksyrabakterier i färsk honung lika effektivt som antibiotika
Vill få bild av hur vanligt det är att antibiotikaresistens sprids via maten
Själva huvudsyftet med sammanställningen är att ge en bild av hur vanligt det är med resistenta bakterier i maten – och också av vilka bevis som finns för att antibiotikaresistens sprids via maten.
Viktigt underlag för arbetet mot antibiotikaresistens
Rapporten visar också på vilka områden det finns kunskapsluckor.
Sammanställningen är ett viktigt underlag i Livsmedelsverkets fortsatta arbete mot antibiotikaresistens, både i Sverige och internationellt.
► Läs också: Alternativa behandlingar kan avvärja resistenshot
Behövs samverkan mellan olika sektorer/aktörer inom livsmedelskedjan
– Kunskapen om vilka bakterier som finns på grönsaker, fisk och skaldjur behöver bli bättre. Om vi ska förstå livsmedels betydelse för resistensproblematiken krävs resurser för undersökningar som jämför bakterier från livsmedel, djur, människor och miljön, säger Jakob Ottoson. Samverkan mellan olika sektorer och aktörer inom livsmedelskedjan är central.
Redan blivit hårdare regler mot antibiotikaanvändning vid köttproduktion
Livsmedelsföretagen satte nyligen upp nya, betydligt hårdare riktlinjer upp för hur antibiotika ska få användas i matproduktion. Det ska inte längre alls få förekomma, såvida det inte är absolut nödvändigt. Avsikten är just att motverka det ökande hotet om antibiotikarestistens – det vill säga när bakterier utvecklat immunitet mot penicillin.
► Läs också: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
Många risker med överdriven antibiotikaanvändning
Vår höga exponering av antibiotika har inte bara skapat ett överhängande hot om resistenta bakterier utan kan även innebära att tarmfloran i magen slås ut, vilket kan äventyra vår hälsa på flera sätt. Bland annat kan det leda till läckande tarm.
Ett sätt att motverka det är att i samband med antibiotikakurer fylla på med goda bakterier, så kallat probiotika.
► Läs också: Läckande tarm – starten för ohälsa
Nyfiken på att läsa mer?
• Livsmedelsverket: Riskprofil – Livsmedel som spridningsväg för antibiotikaresistens (PDF)
• Folkhälsomyndigheten: Antibiotika och antibiotikaresistens
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!