Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor.
Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost.
– Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.
82 procent av alla som lider av sköldkörtelsjukdom är kvinnor. De flesta medicineras.
– Trots att värdena i regel blir bättre av läkemedelsbehandling visar en undersökning som Sköldkörtelförbundet gjort att bara en av fem blir helt av med sina symptom när de får behandling. Det är också svårt för den som är sjuk att veta vad som är normala besvär som man får leva med och många lever hela sina liv med lite magproblem eller hjärndimma i onödan. Att bara ge hormonersättning utan att adressera grundproblemet är lite som att tejpa över varningslampan i bilen och hoppas på det bästa.
LÄS OCKSÅ: Balansera sköldkörteln på fyra veckor
Större sannolikhet för autoimmuna sjukdomar vid stress
Det säger Karl Hultén som är biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom. Han har en magisterexamen i biomedicin, har forskat vid Institutionen för Neurovetenskap
Foto: Denise Vestin
på Karolinska institutet och är även, tillsammans med Cecilia Nisbet Nilsson, aktuell med boken ”Kokbok för sköldkörteln”.
Triggerfaktorer för att drabbas av sköldkörtelsjukdom är bland annat om man är glutenintolerant, har en obalanserad tarmflora, äter för lite eller för mycket jod, och lider av psykisk stress.
– Stress är en viktig triggerfaktor har många forskningsstudier visat. Många som har en stressdiagnos har en större sannolikhet för autoimmuna sjukdomar, även i yngre åldrar. Det finns också en koppling med livsmedel som kan skapa inflammation och infektioner av olika slag, och de här områdena går in i varandra.
Även om sjukvården har blivit bättre på att upptäcka sköldkörtelsjukdomar, bland annat genom att gravida kvinnor oftare screenas, är det fortfarande ett stort mörkertal som lider i tysthet. Och några som ligger i riskzonen är kvinnor i 20-40-årsåldern som lever stressiga liv.
– Den här gruppen är kraftigt överrepresenterade, samtidigt som sjukvården står utan egentliga svar vad det kan beror på, säger Karl Hultén.
LÄS OCKSÅ: 11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem
Hälften kunde minska sin dos av läkemedel
Men nu finns det två kliniska studier som visar att en så kallad autoimmun kost, eller AIP från autoimmunt protokoll, kan ha en livsförändrande effekt vid hypotyreos.
En autoimmun kost innebär i korta drag att man tar bort livsmedel som kan skapa inflammation i tarmen eller är allergena, som spannmål, mejeriprodukter, potatisväxter, ägg, nötter, frön, baljväxter, växtoljor och socker och istället äter mer av rotfrukter, grönsaker och fisk och fågel.
I en mindre amerikansk klinisk studie som pågick i tre månader fick 16 personer testa kostupplägget och svara på frågor om livskvalitet och mäta inflammation. 13 personer medicinerades, varav hälften av dem kunde minska sin dos av läkemedel och upplevde en förbättrad hälsa. De fick minskad inflammation i kroppen, högre livskvalitet genom bättre fysisk och social funktion och bättre känslomässig hälsa. Även IBS och andra magsymptom förbättrades. För sköldkörtelsjukdom och magproblem är intimt sammanflätade, menar Karl Hultén.
– Omkring 80 procent av immunförsvaret bor i magen, och för de allra flesta med sköldkörtelsjukdom är tarmväggen förändrad och de har en tarmbarriär som inte riktigt fungerar som vanligt.
LÄS OCKSÅ: Stress, binjurar och hormoner – så hjälper du kroppen
Den autoimmuna attacken gick ner med 44 procent
Många med celiaki, alltså glutenintolerans, har också hypotyreos. Bland annat visade en italiensk studie att de flesta patienter med celiaki som under ett år uteslöt gluten, också blev av med sina hypotyreos-symptom. En annan studie från Italien visade att mängden TPO-antikroppar och därmed den autoimmuna attacken gick ner med 44 procent genom att ta bort gluten och istället äta kött, fågel och rotfrukter. Förändringen skedde på bara några veckor.
Återställer man tarmens funktion så kan man alltså i vissa fall bli läkemedelsfri, konstaterar Karl Hultén.
– Kostfaktorer är det som skapar inflammation i magen som leder vidare till försämrad tarmflora. För de allra flesta räcker det med att ställa om sin kost. Vissa läkare har börjat använda sin beprövade erfarenhet och rekommendera autoimmun kost till sköldkörtelpatienter. Tyvärr kommer det alltid råda brist på den här typen av studier, då det finns mer pengar i att forska på läkemedel än på kostvanor.
LÄS OCKSÅ: Nadja Öström: Många orsaker bakom sköldkörtelproblematik
Ser hoppfullt på framtiden
Karl Hultén ser ändå hoppfullt på framtiden med tanke på att det på kort tid kommit flera kliniska studier med liknande resultat.
– Man räknar med att omkring 80 procent av kostnaderna inom vården går till vård av kroniskt sjuka så jag förväntar mig att läkare, framförallt inom primärvården, börjar intressera sig för de här kostråden.
Men Karl Hultén är noga med att poängtera att kosten inte gör en frisk.
– Vi tror inte att alla kan ta bort sin läkemedelsbehandling. Vid sköldkörtelsjukdom kommer immunförsvaret fortsätta vara oberäkneligt och TPO-antikropparna kan fortfarande vara förhöjda. I många fall har autoimmuna processer och inflammation gått så långt att medicinering är nödvändigt.
Kostomläggningen är inte heller något som bör göras på egen hand, utan under regelbunden uppsikt av vården.
– I takt med att maghälsan blir bättre och immunförsvaret lugnar ner sig, tas också hormonersättningen upp bättre. Det innebär att man på ganska kort tid kan bli övermedicinerad. Därför är det viktigt att ha löpande kontakt med vården, säger han.
Av Tina Harr
Källor till studierna: