Vitamin D– inte bara skelettstöd

De senaste tio åren har det publicerats många intressanta studier om D-vitamin. Forskningen visar att D-vitamin verkligen har en multifunktion i kroppen. Vi har dock svårt att få i oss tillräcklig mängd D-vitamin genom maten.

Benhälsan
D-vitamin bidrar till att reglera mycket mer än kalciumhalten i benmassan vilket är en nyckel till nybildning av ben. Kalcium och magnesium, samt övriga nyckelmineraler, reglerar takten av benbildning och arbetar tillsammans med D-vitamin för ett friskare skelett. Det finns nu många fler studier som visar att ju lägre halt D-vitamin, desto fler frakturer.

Tillskott på vårdhem
Att ge tillskott av D-vitamin på vårdhem har visat sig framgångsrikt i att förebygga fallolyckor. Det har också visat sig att D-vitamin avsevärt förstärker effekten av näringsstöd för dem som ligger i riskzonen för frakturer, eller försöker läka en fraktur snabbare. D-vitamin behövs i doser som är fyra till åtta gånger högre än RDI (5µg) för att ge en kraftfull förebyggande effekt, en läkande effekt och för att fylla på nedsatta depåer. Nya studier har förstärkt kunskapen om D-vitaminets viktiga roll för benstommens hälsa men också visat att det finns många fler viktiga funktioner.

 

Immunförsvaret
Alla celler i kroppen har receptorer för D-vitamin vilket gör det speciellt viktigt för reglering av immunförsvarets beteende, balans och styrka. Nya studier de senaste åren har visat att D-vitamin är ett av de viktigaste näringsämnena i kampen mot förkylningar och influensa. Ett intressant ämne att fördjupa sig i då immuniteten mot vaccin och antibiotika ökar.

Under 1996 granskade stiftelsen Cochrane Collaboration hundratals studier om nackdelar av influensavaccin där hundratusentals individer var inblandade. Deras slutsats var att:

1) Majoriteten av studierna som visade positiva resultat var bristfälliga.

2) Myndigheternas rekommendationer gav oftast dåligt skydd och resultat.

3) Människor över 65 samt barn under 2 år, fick dåligt skydd av vacciner.

4) Friska vuxna människor fick ganska bra skydd men endast om vaccinet matchade exakt den typ av influensa som den var menad för. Det är svårt att förutse och skapa vacciner som täcker de influensatyper som drabbar en population. Influensavacciner kan sällan matcha viruset. Dessutom kan virus mutera inom 24 timmar och vaccinet blir då verkningslöst. Det totala skyddet under ett år för vuxna blev knappt en dag mindre sjukdomsfrånvaro från jobbet.

5) Det råder stor brist på studier som utreder säkerheten hos vaccinationer. Cochrane Collaborations chefsforskare Tom Jefferson säger: ”Där finns ett stort gap mellan myndigheternas vaccinationsprogram för de flesta vuxna och barn, och vetenskapliga studier som ska ge underliggande stöd för dessa”.

Autoimmuna sjukdomar
Förutom att D-vitamin stärker ett trött immunförsvar, så fungerar det även lugnande när immunförsvaret är överaktivt. Ett hyperaktiverat immunförsvar kan leda till autoimmuna sjukdomar som M.S., Lupus och Reumatoid artrit. Det finns ett mycket starkt samband med underexponering av solljus eller intag av D-vitamin, och utveckling av M.S. Ju längre man bor från ekvatorn och ju mindre solljus man utsätts för, desto fler fall M.S. Samma mönster gäller för utvecklingen av många andra autoimmuna sjukdomar samt olika kroniska sjukdomar.

Höstdepressioner och andra depressioner
De allra flesta människor i Norden lider brist på D-vitamin under vinterhalvåret, den mörka tiden när vi får minst solljus. Det är mycket vanligt att pensionärer har låga halter av D-vitamin, speciellt de som vistas på sjukhus eller serviceboende. Många har dessutom innesittande arbeten året om och har svårt att få tillräckligt med solexponering för att hålla sina D-vitamindepåer mättade. För att undvika D-vitaminbrist bör man under vinterhalvåret inta extra mängder av D-vitamin utöver mängden som finns i multivitaminer. Ett extra tillskott av 25-75 µg (1000-3000 ie) dagligen har visat sig minska tendensen till att utveckla höst- och vinterdepressioner.

Diabetes
Befolkningen vid ekvatorn som högexponeras för solljus uppvisar få fall av diabetes typ 1. En finsk studie visar att spädbarn som får i sig 50 µg D-vitamin dagligen har 80 procents lägre risk att utveckla diabetes under sina första 31 år.

Cancer
En ny undersökning från 2008 visar att rädsla för solen skapar tio gånger fler cancerfall än vid ett normalt förhållande med lagom mycket sol. En daglig exponering med minst 30 minuter i solen, eller intag av minst 50 µg D-vitamin har visat sig ha en starkt skyddande effekt mot de allra flesta cancersorter. Överdriven solfobi skadar mer än det skyddar. Solen är din vän men bränn dig inte. Använd sunt förnuft och ta extra D-vitamin sommar som vinter, för att försäkra dig om en optimal mängd som skyddar.

RDI hänger inte med internationell forskning
D-vitaminbrist förekommer hos de flesta nordbor, speciellt under vinterhalvåret. Förr i tiden åt man mer fisk och smör (som innehåller D-vitamin), arbetade utomhus, var inte rädd för solen samt intog ett dagligt tillskott av D-vitaminrik torskleverolja. Detta gav ett bra skydd både mot benskörhet, höstdepressioner och nedsatt, eller överaktivt immunförsvar. Tyvärr har myndigheterna inte hängt med och understrukit vikten av solen samt D-vitamintillskott. Det rekommenderade dagliga intaget på 5 µg (allmänt) och 10 µg (barn, gravida, med flera) är alldeles för lågt. Hänsynstagande till modern vetenskaplig forskning med mål att förbättra folkhälsan indikerar att den rekommenderade nivån av D-vitamin bör tredubblas. Denna enkla åtgärd kan rädda tusentals människor varje år från kroniska sjukdomar och dödsfall.

 

Av Peter Wilhelmsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.