Dagsljus påverkar vår prestation och att vi mår bra på jobbet | Kurera.se

Dagsljus påverkar vår prestation och att vi mår bra på jobbet

Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Mängden dagsljus och fönster på arbetsplatsen spelar stor roll för hälsan, hur vi mår och presterar.
Mer dagsljus och möjlighet att kunna blicka ut ökar välbefinnandet – medan brist på dagsljus bidrar till ökad ohälsa.
Det visar en ny forskningssammanställning från forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Det finns indikatorer att en modern livsstil, inomhusarbete och minskad utomhusvistelse bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet. En bidragande orsak kan vara ljusbrist då besvär ökar under den mörka årstiden. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar välbefinnandet.
Det visar en ny forskningssammanställning framtagen av forskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet i samarbete med Light Research Center i Troy, New York. Forskningsrapporten "Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende" presenterades vid ett seminarium den 24 april 2019, skriver Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Forskaren: "Närhet till fönster gör oss pigga"
Arne Lowden är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och författaren bakom rapporten.
– De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Närhet till fönster gör oss pigga. Fönster möjliggör vidare utblick vilket ger oss information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar, minskar känsla av instängdhet vilket är hälsobefrämjande, speciellt vid inslag av naturelement. Därför bör dagsljus på arbetsplatser prioriteras och elektriska alternativ erbjudas som en sekundär lösning, säger han i ett uttalande.

 

LÄS OCKSÅ: Därför blir många trötta och deppiga av vårens ljusare dagar

Mer forskning om dagsljusets betydelse för hälsan behövs
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har han sammanställt den forskning som finns om hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personalen ska må bra.
– Fast jag har inga svar, så långt har inte forskningen kommit. I dag vet vi bara att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs och hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt – något vi inte vet så mycket om än, säger han.

Uppmanas använda ny teknik för att kompensera brist på dagsljusljus
På Arbetsmiljöverket pågår arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna gällande dagsljus därför är det angeläget att ta fram aktuell kunskap om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger.

Gunnar Åhlander är handläggare på Arbetsmiljöverket.
– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Så motverkar du skärmljusets negativa inverkan på nattsömnen

För lite dagsljus = ökad ohälsa i arbetslivet
Psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa samma utveckling. Under en genomsnittlig arbetsdag vistas drygt hälften av männen och närmare sju av tio kvinnor utomhus i dagsljus en timme eller mindre.
– Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression, säger Arne Lowden.

 

LÄS OCKSÅ: Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa

Rekommendationer för ljus på arbetsplatsen behövs
För att motverka ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap om biologiska effekter av ljus på människa. Dagsljus på arbetsplatsen har tidigare mätts vid en punkt i arbetsrummet.

Nu föreslås att man ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från personens blickriktning istället. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktig.

LÄS OCKSÅ: Vanligt med psykisk ohälsa på grund av jobbet

Behövs mer kunskap om hälsoeffekterna vid inomhusarbete
Forskningsrapporten visar också att mer kunskap om hur hälsan påverkas av ökat inomhusarbete behövs.

 

Vill du läsa kunskapssammanställningen i sin helhet? Då hittar du den här: Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende (pdf)

Se intervju med forskaren

Här kan du se en intervju med Arne Lowden, forskaren vid Stressforskningsinstitutet, som står bakom forskningssammanställningen.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.