Dagsljus påverkar vår prestation och att vi mår bra på jobbet

Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Mängden dagsljus och fönster på arbetsplatsen spelar stor roll för hälsan, hur vi mår och presterar.
Mer dagsljus och möjlighet att kunna blicka ut ökar välbefinnandet – medan brist på dagsljus bidrar till ökad ohälsa.
Det visar en ny forskningssammanställning från forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Det finns indikatorer att en modern livsstil, inomhusarbete och minskad utomhusvistelse bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet. En bidragande orsak kan vara ljusbrist då besvär ökar under den mörka årstiden. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar välbefinnandet.
Det visar en ny forskningssammanställning framtagen av forskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet i samarbete med Light Research Center i Troy, New York. Forskningsrapporten "Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende" presenterades vid ett seminarium den 24 april 2019, skriver Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Forskaren: "Närhet till fönster gör oss pigga"
Arne Lowden är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och författaren bakom rapporten.
– De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Närhet till fönster gör oss pigga. Fönster möjliggör vidare utblick vilket ger oss information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar, minskar känsla av instängdhet vilket är hälsobefrämjande, speciellt vid inslag av naturelement. Därför bör dagsljus på arbetsplatser prioriteras och elektriska alternativ erbjudas som en sekundär lösning, säger han i ett uttalande.

 

LÄS OCKSÅ: Därför blir många trötta och deppiga av vårens ljusare dagar

Mer forskning om dagsljusets betydelse för hälsan behövs
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har han sammanställt den forskning som finns om hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personalen ska må bra.
– Fast jag har inga svar, så långt har inte forskningen kommit. I dag vet vi bara att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs och hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt – något vi inte vet så mycket om än, säger han.

Uppmanas använda ny teknik för att kompensera brist på dagsljusljus
På Arbetsmiljöverket pågår arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna gällande dagsljus därför är det angeläget att ta fram aktuell kunskap om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger.

Gunnar Åhlander är handläggare på Arbetsmiljöverket.
– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Så motverkar du skärmljusets negativa inverkan på nattsömnen

För lite dagsljus = ökad ohälsa i arbetslivet
Psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa samma utveckling. Under en genomsnittlig arbetsdag vistas drygt hälften av männen och närmare sju av tio kvinnor utomhus i dagsljus en timme eller mindre.
– Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression, säger Arne Lowden.

 

LÄS OCKSÅ: Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa

Rekommendationer för ljus på arbetsplatsen behövs
För att motverka ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap om biologiska effekter av ljus på människa. Dagsljus på arbetsplatsen har tidigare mätts vid en punkt i arbetsrummet.

Nu föreslås att man ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från personens blickriktning istället. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktig.

LÄS OCKSÅ: Vanligt med psykisk ohälsa på grund av jobbet

Behövs mer kunskap om hälsoeffekterna vid inomhusarbete
Forskningsrapporten visar också att mer kunskap om hur hälsan påverkas av ökat inomhusarbete behövs.

 

Vill du läsa kunskapssammanställningen i sin helhet? Då hittar du den här: Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende (pdf)

Se intervju med forskaren

Här kan du se en intervju med Arne Lowden, forskaren vid Stressforskningsinstitutet, som står bakom forskningssammanställningen.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Årets miljöhjälte Magnus Carlson visar vägen till förändring

Eko/miljö

Magnus Carlson, sångare i bandet Weeping willows, utsågs nyligen till årets miljöhjälte och fick ta emot diplom ur kungens hand för sitt enträgna klimatarbete. Magnus lever som han lär, han har nästan helt slutat flyga, bandets turnéer sker med tåg och han slutade nyligen äta kött – för både hälsans och miljöns skull. Kurera växlade några ord med svenskt musiklivs kanske flitigaste miljökämpe. 

Elaine Jenderklint

Elaine fick tillbaka glans och liv i håret igen

Hälsa

För två år sedan kom cancern tillbaka och Elaine Jenderklints ena bröst opererades bort. I efterbehandlingen ingick hormontabletter – som gav starka biverkningar. Kroppen värkte och håret blev tunnare och livlöst, men ett tillskott med bland annat hirs har gett Elaine glansen och hårkvaliteten tillbaka.

 

Fredrik Ölander

Fiskolja lindrar inflammerad tarm

Mage

Inflammatoriska tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit har en sak gemensamt – de kommer i skov. Studier har visat att ett tillskott av omega-3 är ett sätt att minska inflammation i tarmen och göra skoven färre och lindrigare. – Men var noga med att välja en fiskolja som är stabil och håller hög kvalitet, säger Fredrik Ölander, funktionsmedicinsk terapeut som dagligen träffar klienter med besvärliga magar.

Kaeng phet – röd currygryta med grönsaker

Recept

Denna thailändska gryta är fullproppad med av grönsaker. Detta och många andra goda vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av matprofilen Zeina Mourtada – känd för sin uppskattade blogg "Zeinas kitchen" och sin medverkan i TV.

”Jag valde bort medicinen och blev frisk av träning och bra mat”

Hälsa

För tio år sedan när Benny Ottosson fick reda på att blodtrycket var förhöjt valde han bort medicinen och ändrade livsstil. På tre månader lyckades han sänka sitt blodtryck till normal nivå, men för två år sedan, när han fick en hudcancerdiagnos gjorde han en ny och djupare förändring – denna gång i sin inre värld. Om sin hälsoresa berättar Benny Ottosson i boken, "Frisk, lugn, utvilad, stark. Hela livet".

 

Kvinna som sitter i yogaställning

Naturens under lindrar ledbesvär

Forskning

Kådan boswellia och roten gurkmeja har i årtusenden använts inom den ayurvediska medicinen för att lindra ledbesvär. Ny forskning visar att effekten förstärks när de renodlas och används tillsammans så att ett plus ett inte bara blir två – utan tre.

Snart kan vi läsa av psykisk ohälsa i blodet

Mental hälsa

Det kommer ständigt nya siffror på att den psykiska ohälsan bland unga ökar men inte så mycket som visar på varför. Vid Uppsala universitet bedrivs sedan några år en studie som ska öka den kunskapen genom att bland annat studera gener för att göra det möjligt att ställa tidigare diagnoser.

Högt blodtryck – Så funkar det

Hjärt- kärlhälsa

Högt blodtryck är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar, de flesta som drabbas är män. Högt blodtryck kan leda till flera allvarliga sjukdomar och bör därför tas på allvar. Mycket kan göras genom livsstilsförändringar och kostomläggning, hjälper inte det bör man överväga andra behandlingsmetoder.

Skönhetspanelen testar: body scrubs

Hud

Kall och torr luft på ingång betyder att det är dags att vårda huden lite extra. Genom att återfukta – och inte minst skrubba får du både lyster och en len hud. Kureras skönhetspanel har testat några naturliga kroppsskrubbar och hittat en favorit.

 

Glutenintoleranta får oftare selenbrist

Kost

Närmare tre procent av svenskarna har diagnosen celiaki - en autoimmun sjukdom som kräver livslång kostbehandling, och även om man äter rätt kan tarmen ha svårare att ta upp näring. Därför kan glutenintoleranta oftare lida av vitamin- och mineralbrist. Studier visar en tydlig koppling mellan glutenintolerans och bland annat brist på selen.

Peder Gustafsson

“Rödbetan boostar min träning”

Hälsa

Peder Gustafsson har idrottat i hela sitt liv. Numera är skidträningen det han satsar mest på och i årets Vasalopp kom han på 331 plats. Det tackar han åtminstone delvis ett tillskott med rödbetsextrakt för. Med hjälp av det kan han träna hårdare och orka mer.

 

Ann blev kvitt sina ständiga urinvägsinfektioner

Hälsa

Anns urinvägsinfektioner började för tio år sedan och hon har flera gånger om året behandlats med penicillin. – Jag har haft en enda urininfektion i mitt liv tidigare, men efter klimakteriet har det varit tre, fyra gånger om året. Sedan jag hittade tranbärsextraktet har infektionerna försvunnit helt, säger hon.

Växtbaserad kost kan lindra reumatoid artrit

Forskning

En växtbaserad kost kan bidra till att lindra smärtsamma symtom vid reumatid artrit.   Tidigare har man sett förbättringar hos patienter med fibromyalgi, mycket talar nu för att flera autoimmuna sjukdomar kan förebyggas med en kost basesrad på frukt och grönt.

apelsiner och citroner

Därför behöver immunförsvaret C-vitamin

Hälsa

Just nu lider miljontals människor i världen av C-vitaminbrist, en brist som till slut kan leda till olika sjukdomar och i sällsynta fall till döden. Immunologen Sanna Ehdin, forskare, föreläsare och författare, säger att C-vitamin stärker immunförsvaret och ger ökat motstånd mot infektioner, influensa och förkylning

 

“Nu är magen lugnare och jag är mitt pigga jag igen”

Hälsa

I många år tänkte Annette att magvärken var något hon fick stå ut med och lära sig att acceptera. När hon efter akuta magsmärtor på en semesterresa provade kisel blev magen lugnare och värken kommer nu allt mer sällan. – Jag är positivt överraskad att jag får så bra effekt. Jag behöver inte känna att jag måste gilla läget, säger hon.

Magsyran är viktig för mer än matsmältningen

Mage

För många är magsyra något som till varje pris ska kontrolleras, det kopplas till magkatarr och sura uppstötningar som vi tar läkemedel för att dämpa. Men flera problem beror på att vi har för lite snarare än för mycket och magsyran spelar en viktig roll inte bara för matsmältningen utan också för att hålla oss friska i övrigt.

Marie Sjödin

Så fann Marie ork att leva fullt ut!

Hälsa

Kanske var det vårtrötthet, kanske arbetstempot, men Marie Sjödin var trött. När hon stod i gymmet kändes det tungt och hemma tog orken slut innan dagen var över. När hon hittade tabletter med aminosyror så ökade marginalerna och hon orkade mer – på flera plan