Dagsljus påverkar vår prestation och att vi mår bra på jobbet

Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Mängden dagsljus och fönster på arbetsplatsen spelar stor roll för hälsan, hur vi mår och presterar.
Mer dagsljus och möjlighet att kunna blicka ut ökar välbefinnandet – medan brist på dagsljus bidrar till ökad ohälsa.
Det visar en ny forskningssammanställning från forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

 

Det finns indikatorer att en modern livsstil, inomhusarbete och minskad utomhusvistelse bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet. En bidragande orsak kan vara ljusbrist då besvär ökar under den mörka årstiden. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar välbefinnandet.
Det visar en ny forskningssammanställning framtagen av forskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet i samarbete med Light Research Center i Troy, New York. Forskningsrapporten “Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende” presenterades vid ett seminarium den 24 april 2019, skriver Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Forskaren: “Närhet till fönster gör oss pigga”
Arne Lowden är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och författaren bakom rapporten.
– De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Närhet till fönster gör oss pigga. Fönster möjliggör vidare utblick vilket ger oss information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar, minskar känsla av instängdhet vilket är hälsobefrämjande, speciellt vid inslag av naturelement. Därför bör dagsljus på arbetsplatser prioriteras och elektriska alternativ erbjudas som en sekundär lösning, säger han i ett uttalande.

 

LÄS OCKSÅ: Därför blir många trötta och deppiga av vårens ljusare dagar

Mer forskning om dagsljusets betydelse för hälsan behövs
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har han sammanställt den forskning som finns om hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personalen ska må bra.
– Fast jag har inga svar, så långt har inte forskningen kommit. I dag vet vi bara att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs och hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt – något vi inte vet så mycket om än, säger han.

 

Uppmanas använda ny teknik för att kompensera brist på dagsljusljus
På Arbetsmiljöverket pågår arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna gällande dagsljus därför är det angeläget att ta fram aktuell kunskap om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger.

Gunnar Åhlander är handläggare på Arbetsmiljöverket.
– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Så motverkar du skärmljusets negativa inverkan på nattsömnen

 

 

För lite dagsljus = ökad ohälsa i arbetslivet
Psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa samma utveckling. Under en genomsnittlig arbetsdag vistas drygt hälften av männen och närmare sju av tio kvinnor utomhus i dagsljus en timme eller mindre.
– Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression, säger Arne Lowden.

LÄS OCKSÅ: Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa

Rekommendationer för ljus på arbetsplatsen behövs
För att motverka ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap om biologiska effekter av ljus på människa. Dagsljus på arbetsplatsen har tidigare mätts vid en punkt i arbetsrummet.

Nu föreslås att man ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från personens blickriktning istället. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktig.

LÄS OCKSÅ: Vanligt med psykisk ohälsa på grund av jobbet

Behövs mer kunskap om hälsoeffekterna vid inomhusarbete
Forskningsrapporten visar också att mer kunskap om hur hälsan påverkas av ökat inomhusarbete behövs.

Vill du läsa kunskapssammanställningen i sin helhet? Då hittar du den här: Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende (pdf)

Se intervju med forskaren

Här kan du se en intervju med Arne Lowden, forskaren vid Stressforskningsinstitutet, som står bakom forskningssammanställningen.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

 

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.

Kryddiga vegobollar med pigga ärtor

Mat

Ett recept du måhända kommer sucka över eftersom det innehåller en hel del kryddor, men det är inte några konstiga kryddor utan kryddor du hittar i din vanliga matbutik, lovar Mattias Kristiansson på tidningen VEGO – som verkligen lovordar denna maträtt. "De här bollarna är världsbäst eftersom de smakar så enormt mycket, doftar av Mellanöstern och är klara på nolltid".