Dagsljus påverkar vår prestation och att vi mår bra på jobbet

Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Mängden dagsljus och fönster på arbetsplatsen spelar stor roll för hälsan, hur vi mår och presterar.
Mer dagsljus och möjlighet att kunna blicka ut ökar välbefinnandet – medan brist på dagsljus bidrar till ökad ohälsa.
Det visar en ny forskningssammanställning från forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Det finns indikatorer att en modern livsstil, inomhusarbete och minskad utomhusvistelse bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet. En bidragande orsak kan vara ljusbrist då besvär ökar under den mörka årstiden. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar välbefinnandet.
Det visar en ny forskningssammanställning framtagen av forskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet i samarbete med Light Research Center i Troy, New York. Forskningsrapporten "Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende" presenterades vid ett seminarium den 24 april 2019, skriver Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Forskaren: "Närhet till fönster gör oss pigga"
Arne Lowden är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och författaren bakom rapporten.
– De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Närhet till fönster gör oss pigga. Fönster möjliggör vidare utblick vilket ger oss information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar, minskar känsla av instängdhet vilket är hälsobefrämjande, speciellt vid inslag av naturelement. Därför bör dagsljus på arbetsplatser prioriteras och elektriska alternativ erbjudas som en sekundär lösning, säger han i ett uttalande.

 

LÄS OCKSÅ: Därför blir många trötta och deppiga av vårens ljusare dagar

Mer forskning om dagsljusets betydelse för hälsan behövs
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har han sammanställt den forskning som finns om hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personalen ska må bra.
– Fast jag har inga svar, så långt har inte forskningen kommit. I dag vet vi bara att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs och hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt – något vi inte vet så mycket om än, säger han.

Uppmanas använda ny teknik för att kompensera brist på dagsljusljus
På Arbetsmiljöverket pågår arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna gällande dagsljus därför är det angeläget att ta fram aktuell kunskap om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger.

Gunnar Åhlander är handläggare på Arbetsmiljöverket.
– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Så motverkar du skärmljusets negativa inverkan på nattsömnen

För lite dagsljus = ökad ohälsa i arbetslivet
Psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa samma utveckling. Under en genomsnittlig arbetsdag vistas drygt hälften av männen och närmare sju av tio kvinnor utomhus i dagsljus en timme eller mindre.
– Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression, säger Arne Lowden.

 

LÄS OCKSÅ: Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa

Rekommendationer för ljus på arbetsplatsen behövs
För att motverka ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap om biologiska effekter av ljus på människa. Dagsljus på arbetsplatsen har tidigare mätts vid en punkt i arbetsrummet.

Nu föreslås att man ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från personens blickriktning istället. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktig.

LÄS OCKSÅ: Vanligt med psykisk ohälsa på grund av jobbet

Behövs mer kunskap om hälsoeffekterna vid inomhusarbete
Forskningsrapporten visar också att mer kunskap om hur hälsan påverkas av ökat inomhusarbete behövs.

 

Vill du läsa kunskapssammanställningen i sin helhet? Då hittar du den här: Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende (pdf)

Se intervju med forskaren

Här kan du se en intervju med Arne Lowden, forskaren vid Stressforskningsinstitutet, som står bakom forskningssammanställningen.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.

Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?

Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.

Visste du att...
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

 

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

 

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

 

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.

Vilken träningsform är bäst för hälsan?

Hälsa

På SVT och SVT Play kan vi just nu följa fyra inaktiva par som under åtta veckor ska testa varsin träningsform under ledning av en personlig tränare. Deras hälsostatus mäts av idrottsforskare i början och slutet av perioden. Frågan är: finns det en träningsform som är bäst för oss alla?