Annons
Annons

Därför kan du inte sluta äta ost

Tillhör du dom som inte bara kan ta en eller två ostskivor på smörgåsen – du hinner hyvla och äta några skriver till innan du börjar äta smörgåsen. Det finns en förklaring till att du inte kan hejda dig. – Ost har en morfinliknande effekt och är starkt beroendeframkallande, säger holistiska näringsfysiologen Rebecca Johansson.

Inger Palm

9 augusti, 2022
Därför kan du inte sluta äta ost
Dela inlägget

Tillhör du dom som inte bara kan ta en eller två ostskivor på smörgåsen – du hinner hyvla och äta några skriver till innan du börjar äta smörgåsen. Det finns en förklaring till att du inte kan hejda dig.
– Ost har en morfinliknande effekt och är starkt beroendeframkallande, säger holistiska näringsfysiologen Rebecca Johansson.

Att alkohol, socker och cigaretter skapar ett beroende som är svårt att bryta och komma bort ifrån, det känner alla till. Men det finns också livsmedel som innehåller ämnen som är starkt beroendeframkallande. Ost är ett sådant livsmedel.

Ost innehåller casomorfin, vilket finns i mjölkproteinet kasein. Casomorfiner är proteinerna som utgör mellan 80 och 90 procent av proteinhalten i vanlig komjölk. Detta bildas när kroppen ska smälta kaseinet.

– Casomorfin har en opioid effekt, och den är världens äldsta kända drog. Opioider ger oss en kick av extrem upprymdhet och välbefinnande och den drogen är mycket beroendeframkallande. Och detta kan ost framkalla, säger holistisk näringsfysiologen, Rebecca Johansson.

LÄS OCKSÅ: Spelberoende tar större risker

Så vet du om du har ett beroende

När mjölk omvandlas till ost filtreras större delen av vattnet bort och kvar återstår ett koncentrerat av kasein och fett, vilket blir själva osten. Koncentrerade mejeriprodukter, som ost, har därför särskilt högt innehåll av de beroendeframkallande casomorfinet.

Vad tycker du att man ska göra om man en eller två ostskivor på smörgåsen tenderar att bli några stycken till i munnen, och man inte tycker sig ha kontroll över sitt ostätande?

porträttbild
Rebecca Johansson.

– Det finns inga hälsosamma missbruk och mat är inget undantag. Om du känner att du inte kan äta normala portioner eller ge upp ost, då är det mycket troligt att du har en beroendeproblematik. Då kan det var klokt att avstå helt. Slutar du då tvärt att konsumera mejerivaror kan det leda till klassiska abstinenssymtom, förklarar Rebecca Johansson.

– Det beroendeframkallande egenskaperna hos kasein är det tyvärr inte många som vet om, men det skulle ju inte heller gynna mejeriindustrin.

LÄS OCKSÅ: 7 tips hur du tar kontroll över mobilberoendet

En majoritet tål inte mejeriprodukter

Rebecca berättar att kasein bryts ner i magen och där produceras peptiden, casomorfin. I den processen frigörs det även histamin, vilket är en förklaring till varför så många människor är allergiska mot mejeriprodukter. Sju av tio personer i världen tål inte mejerivaror alls.

– Det är ett stort bevis på att vi inte är gjorda för att konsumera mejerivaror. Dessutom, har jag, hos mina klienter, sett att andra allergier oftast avtar när man slutar med mejerivaror, säger Rebecca Johansson.

LÄS OCKSÅ: ”Shoppingberoende kan drabba såväl fattig som rik”

Olika svårt att sluta

Den amerikanska forskaren, Neal Barnard, som också grundat läkarkommittén för ansvarig medicin (PCRM) säger så här om casomorfin:

”Det verkar som om opiater från modersmjölk ger en lugnande effekt på spädbarnet och faktiskt kan vara orsaken till mamman och barnets kontakt. Psykologiska band har alltid en fysisk orsak. Så, modersmjölk ger en drogliknande effekt på barnets hjärna som säkerställer att barnet kommer att binda sig till mamman och fortsätta att dricka mjölken och få de näringsämnen som alla barn behöver. En helt naturlig process. Vilket är vettigt ur en evolutionär synvinkel, eftersom artöverlevnad kan bero på ett nära band mellan spädbarn och mor.”

Om man vill sluta äta ost, hur lång tid tar det för hjärnan att inte vilja ha mer ost?

– Det är nog olika för alla, precis som med andra droger. Alla blir inte beroende av alkohol och andra droger med andra blir beroende väldigt snabbt. Risken och casomorfinet finns där oavsett, säger Rebecca Johansson.

Av Inger Palm

Annons
Annons