Annons
Annons

Debatt: ”Vi behöver nya sätt att se på och bemöta psykisk ohälsa”

"Psykisk ohälsa är idag det enskilt största folkhälsoproblemet i Sverige. Ser vi till ökningen av antalet människor med psykiatrisk diagnos måste vi konstatera att det sätt som vi idag ser på och bemöter människors problem är både otillräckligt och kontraproduktivt", skriver debattörerna Dunja Grisell, Fanny Marell och Lasse Mattila.

Carolina Eriksson

Webbredaktör
9 mars, 2022
Debatt: ”Vi behöver nya sätt att se på och bemöta psykisk ohälsa”

”Psykisk ohälsa är idag det enskilt största folkhälsoproblemet i Sverige. Ser vi till ökningen av antalet människor med psykiatrisk diagnos måste vi konstatera att det sätt som vi idag ser på och bemöter människors problem är både otillräckligt och kontraproduktivt”, skriver debattörerna Dunja Grisell, Fanny Marell och Lasse Mattila.

Psykisk ohälsa är den enskilt största och snabbast växande orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige idag (1) (2), och den totala samhällskostnaden för fenomenet beräknas uppgå till över 200 miljarder kronor årligen (3). Samtidigt som över en miljon människor står på antidepressiv medicin idag (4) är behandlingsutbudet för att avhjälpa människors psykiska lidande mycket ensidigt till förmån för just farmakologiska behandlingar.

Dunja Grisell är bl a psykiatrikritisk aktivist.

Patienter önskar psykologisk behandling

Frågar vi människorna själva vad de vill ha för hjälp när de är i kris och söker vård så får vi ofta svaret att de önskar psykologisk behandling framför psykofarmaka (5). Trots detta är det till exempel bara en procent av patienterna inom psykiatrin som erhåller psykoterapi i Sverige idag (6). Mycket kvarstår alltså att göra för att bredda utbudet av till exempel psykosociala behandlingsalternativ vid psykiskt lidande.

När det gäller synen på och behandlingen av psykisk ohälsa manar även FN och WHO till en perspektivförflyttning från det biopsykiatriska synsättet – med biomedicinska metoder och tvångsvård – till mer personcentrerade och rättighetsbaserade synsätt (7) (8). Bland annat lyfte WHO tidigare i år flera olika och på många håll redan etablerade medicinfria och tvångsvårdsfria behandlings- och stödformer som goda exempel på medicinfria alternativ. Bland dessa återfinns metoder och stödformer som Soteria (9), Open Dialogue (10), Hearing Voices Network (11) och peer support (12).

LÄS OCKSÅ: Debatt: “Låt oss skapa ett beredskapslager av hälsa”

Fanny Marell är bl a socionom och leg.psykoterapeut.

Medicinfri behandling – vad kan det vara?

För att hitta exempel på fungerande medicinfria behandlingar behöver vi inte titta längre bort än till vårt grannland Norge. Där har man sedan 2016 haft lagstadgad skyldighet för den offentliga vården att erbjuda medicinfri vård vid psykiskt lidande (13).

I september i år arrangerade Föreningen Alternativ till Psykofarmaka (FAP) konferensen Rätten till medicinfri vård vid psykisk ohälsa (14) i Stockholm. Under konferensen presenterade flera talare från Norge hur de har utvecklat olika medicinfria behandlingsalternativ för att hjälpa människor med deras psykiska lidande. Bland de norska talarna fanns representanter från både den offentliga och den privata vårdsektorn.

De norska verksamheterna som representerades under konferensen tar emot människor med olika psykiatriska diagnoser så som schizofreni/psykos, bipolaritet, depression och ångestsyndrom. Arbetet i verksamheterna handlar ofta om att hjälpa människor att trappa ner pågående läkemedelsbehandlingar men också att stödja personen att hantera de svårigheter som kan avmaskeras när läkemedlen sätts ut. Verksamheterna är uppbyggda på olika sätt med olika innehåll där man bl.a. använder sig av så kallade recoveryverkstäder och inspiration från metoder som Open Dialogue (10), lIlness Management Recovery (IMR), dansterapier, bildterapier och fysisk träning (14) (15) (16).

LÄS OCKSÅ: Debatt: “Alla vinner på integrativ vård”

Lasse Mattila är bl a socionom och handledare.

Vi behöver bredda perspektiven

Tolkar vi den psykiska ohälsans olika uttryck som biologiska defekter hos individen blir fenomenet högst personligt och individuellt. Detta resulterar i att problemen främst blir hälso- och sjukvårdens och individens eget ansvar att avhjälpa och förebygga. Detta förhållningssätt genererar ofta åtgärder och behandlingar som har sin utgångspunkt i psykiatriska läkemedel och krav på individen att anpassa sig till ibland destruktiva normer och system.

Ser vi i stället psykisk ohälsa utifrån ett mer kontextuellt perspektiv omfattande orsakssamband kopplade till svåra livserfarenheter så som trauma, fattigdom, ojämlikhet, utanförskap eller andra relationella maktobalanser blir frågan mer kontextuell och samhällelig. Att flytta fokus från de idag dominerande symtomorienterade och biomedicinska perspektiven till mer orsaksorienterade och personcentrerade synsätt skulle leda till ett betydligt bredare utbud av behandlingsalternativ vid psykisk ohälsa än vad vi har idag. Något som vi, i likhet med FN (7) och WHO (17), ser som nödvändigt om vi på allvar vill minska människors lidande och förbättra folkhälsan i Sverige.

Av:

Dunja Grisell
Psykiatrikritisk aktivist
Peer supporter

Fanny Marell
Socionom
Leg.psykoterapeut
Handledare och lärare

Lasse Mattila
Socionom
Handledare
Ansvarig utgivare, Mad in Sweden

Samtliga artikelförfattare är styrelseledamöter i ”Föreningen Alternativ till Psykofarmaka (FAP)”.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar. Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se

LÄS OCKSÅ: Debatt: “Bra hälsa och låga sjukvårdskostnader – hur svårt kan det vara?”

Referenslista:

  1. Försäkringskassan. Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20-69 år. Socialförsäkringsrapport 2020:8. [Online] https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e12b777c-e98a-488d-998f-501e621f4714/sjukfranvaro-i-psykiatriska-diagnoser-socialforsakringsrapport-2020-8.pdf?MOD=AJPERES&CVID=.
  2. Försäkringskassan. Sjukskrivningar för reaktioner på svår stress ökar mest. Korta analyser 2016:2. [Online] den 13 12 2021. [Citat: den 13 12 2021.] https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/psykisk-ohalsa-korta-analyser-2016-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=.
  3. OECD/EU. Health at a Glance: Europe 2018: State of Health in the EU Cycle. [Online] 2018. [Citat: den 13 12 2021.] https://doi.org/10.1787/health_glance_eur-2018-en.
  4. Socialstyrelsen. Statestikdatabas för läkemedel. [Online] [Citat: den 18 12 2021.] https://sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/resultat.aspx.
  5. Standal, K. et al. Why Service Users Choose Medication-Free Psychiatric Treatment: A Mixed-Method Study of User Accounts. u.o. : Patient Preference and Adherence, 2021.
  6. Sveriges Radio. Alternativ behandling mot depression används för lite. [Online] Sveriges Radio, den 24 08 2020. [Citat: den 13 12 2021.] 2020-08-24. https://sverigesradio.se/artikel/7538052.
  7. United Nations Human Rigths Office of the High Comissioner. United Nations Humans Rights. World needs “revolution” in mental health care – UN rights expert. [Online] WHO, den 06 06 2017. [Citat: den 06 11 2021.] https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=21689.
  8. United Nations Human Rigths Office of the High Comissioner. United Nations Humans Rights. World needs “revolution” in mental health care – UN rights expert. [Online] WHO,. [Online] den 06 06 2017. [Citat: den 13 12 2021.] https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/.
  9. Pathways Vermont. Soteria House. [Online] [Citat: den 13 12 2021.] https://www.pathwaysvermont.org/what-we-do/our-programs/soteria-house/.
  10. Seikkula, J. et al. Open Dialogue Approach: Treatment Principles and Preliminary Results of a Two-Year Follow-Up on First Episode Schizophrenia. Ethical Human Psychology and Psychiatry 5 (3), 2003, ss. 163-182.
  11. Hearing Voices Network. [Online] [Citat: den 13 12 2021.] https://www.hearing-voices.org/.
  12. Intentional Peer Support (IPS). [Online] [Citat: den 13 12 2021.] https://www.intentionalpeersupport.org/.
  13. Norges Regering. Medikamentfri behandling for psykisk syke i alle helseregioner. [Online] Regjeringen.no, den 26 11 2015. [Citat: den 13 12 2021.] https://www.regjeringen.no/no/dokumentarkiv/regjeringen-solberg/aktuelt-regjeringen-solberg/hod/nyheter/2015/medikamentfri-behandling-for-psykisk-syke-i-alle-helseregioner/id2464240/.
  14. Föreningen Alternativ till Psykofarmaka (FAP). Konferensen ”Rätten till medicinfri vård vid psykisk ohälsa” nu tillgänglig att ses i efterhand. [Online] Föreningen Alternativ till Psykofarmaka, den 18 10 2021. [Citat: den 06 11 2021.] http://www.alternativ-till-psykofarmaka.se/konferensen-ratten-till-medicinfri-vard-vid-psykisk-ohalsa-nu-tillganglig-att-ses-i-efterhand/.
  15. Hald, M. Föreningen Alternativ till Psykofarmaka. Konferensen Rätten till medicinfri vård vid psykisk ohälsa.[Online] den 31 10 2021. https://www.youtube.com/watch?v=bJwyax_USUQ.
  16. Recoveryakademiet. Hurdalsjøen Recoverysenter. [Online] den 31 10 2021. https://recoveryakademiet.no/innsoking/hurdalsjoen-recoverysenter/.
  17. World Health Organisation. Guidance on community mental health services: Promoting person-centred and rights-based approaches. World Health Organisation. [Online] WHO, den 21 06 2021. [Citat: den 06 11 2021.] https://www.who.int/publications/i/item/9789240025707.
  18. Underland, Ole-Andreas. Föreningen Alternativ till Psykofarmaka. Konferensen Rätten till medicinfri vård vid psykisk ohälsa. [Online] den 31 10 2021. https://youtu.be/46iTVfzCcMc.
Annons
Annons