”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden ”Kvinnoliv”. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Idag har benämningen klimakteriekärring för evigt förpassats in i garderoben. Det är helt okej att få vara arg för att hormonerna rör runt i kroppen eller att värmevallningarna dränker nattsömnen. Och det är tillåtet att få sörja att den minskade östrogenproduktionen förändrar den kvinnliga kroppen. Att befinna sig i klimakteriet kan kännas som en sorg för en del på grund av att möjligheten att bli gravid försvinner. Men klimakteriet drabbar inte alla kvinnor lika hårt och för de allra flesta blir det lättare med tiden. När övergångsåldern har passerat kommer en ny tid med nya möjligheter då kroppen återfunnit balans och harmoni.

En kvinna som banat vägen för andra
Det är många kvinnor som banat vägen för att stärka andra kvinnors jagkänsla. Nu vågar vi prata mer öppet om menopaus och vi skäms inte för det. Karin Björkegren Jones är journalist, författare och yogalärare, och hon är en av de starka, frispråkiga kvinnorna som banat vägen för andra genom att belysa kvinnors hälsa, stärka jagkänslan och accepterande av den egna kroppen.
– Mina funderingar runt klimakteriet började faktiskt komma långt innan jag själv hamnande där. Jag hade själv en kort och intensiv klimakterieperiod som inträffade för att jag behandlades med starka cellgifter mot bröstcancer. Då chockades kroppen in i menopaus på grund av cellgifternas kraftiga biverkningar. Jag gick igenom tio års klimakterie under tre månader, vilket bland annat medförde att jag fick svårt att hålla tätt och att slemhinnorna blev skörare. Men tack vare regelbundna knipövningar lärde jag mitt underliv att hålla tätt igen – även under träning och plötsliga skrattanfall. Numera kan jag hoppa studsmatta utan att läcka, så jag vet att knipträning kan hjälpa, säger Karin.

LÄS OCKSÅ: Snart möjligt att få bioidentiskt progesteron i Sverige

Knip för bättre sexliv
Hennes knipövningar resulterade i boken, Knip för bättre hälsa. Och den ledde i sin tur fram till att Karin hade fulltecknade knipkurser på yogastudios över hela landet. I augusti 2018 kom hon ut med uppföljaren: ”Nya Knip – för bättre sexliv, stoltare hållning och starkare kropp”. Med den boken vill Karin synliggöra kvinnors underliv. Snippan ska få respekt och omtanke och här får man lära sig allt från hur man får en vältränad och stark muskulatur för att hålla tätt och få ett mer njutningsfullt sexliv till tips om egna huskurer för att smaka gott och få en bra fuktbalans.
– Debatten är öppnare idag, men vi behöver prata ännu mer om allt som är bra och det som inte är bra. Det finns ett enormt stort behov hos kvinnor att prata och lära sig mer. Dels på grund av att så många kvinnor inte tycker sig bli lyssnade på när de söker vård och dels för att problem med vaginan har varit tabu att prata om. Det finns många frågor som uppstår efter en graviditet och under klimakteriet, framförallt hos de kvinnor som upplever hormonförändringen som besvärlig. För att ta ett exempel så är många kvinnor rädda för syntetisk medicin och vill ha bioidentiska läkemedel. Tack och lov finns det föregångare som Mia Lundin, som driver kvinnoklinik och tar plats i hormondebatten. Alla diskussionsgrupper på Facebook som belyser alternativa behandlingar får allt fler följare och där kan kvinnor få konkreta råd, säger Karin som i höstas startade podden ”Kvinnoliv”, som belyser kvinnors hälsa från olika perspektiv.

LÄS OCKSÅ: Knip dig till ett bättre sexliv och snyggare hållning!

Kan glädjas åt små saker
Karin har flera vänner som inte överlevde cancern och att hon blev frisk känner hon förstås djup tacksamhet över. Varför cancern fick grepp över henne kropp har hon funderat mycket på. När hon tittar i backspegeln så ser hon en kvinna som alltid ville vara duktig. Som inte kunde säga nej och alltid ville vara andra till lags. När hon hade huvudvärk på grund av stress tog hon värktabletter för att kunna fortsätta prestera änne mer. Att cancern växte i hennes bröst tror Karin beror på att hon höll ett alltför högt tempo i många år. Hon tog inte hand om sig själv och att lyssnade inte på signaler från sin kropp.
– Idag har jag omvärderat mycket och jag har blivit bra på att hålla balans i livet. Jag sätter gränser för andra och för mig själv. Om jag är trött går jag och lägger mig tidigare, är jag sjuk jobbar jag inte och märker jag att tiden inte räcker till så accepterar jag det. Tiden när jag pressade mig är över. Jag tycker att det känns dumt att säga att en sjukdom lärt mig något, men jag vill ändå säga att när jag blev frisk från cancern så har jag lärt mig att glädjas över de små sakerna i livet. Jag kan skratta och vara glad åt det lilla och jag älskar vardagslivet.

Färre besvär i Asien
Varför kvinnor får så vitt skilda symtom under hormonförändringen i klimakteriet har Karin också funderat på. Hon menar att det är viktigt att inte skuldbelägga kvinnor, men det är viktigt att försöka förstå varför en del knappt har några besvär alls medan andra får ganska stora problem med nattliga svettningar, humörsvängningar och sköra slemhinnor.
– I Asien och delar av Afrika är det vanligare att kvinnor går genom klimakteriet och knappt märker av att de passerat igenom menoapus. Det tror jag beror på kosten men också på hela deras livsstil. Många svenska kvinnor började stressa redan i skolan och har fortsatt att stressa genom livet. Det är klart att de har inverkan på kroppen när vi blir äldre. Näringsbrister märks inte direkt. Dålig kosthållning och stress kan resultera i sjukdomar många år senare. Jag är övertygad om att det vi stoppar i oss och får i oss i form av hormonstörande medel under flera decennier kan påverka hur vi reagerar på de hormonella förändringarna i klimakteriet. Ökar vi på kunskapen kan vi jobba förebyggande så att fler kvinnor kan må bra i övergångsåldern, menar Karin.

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symptom på långvarig stress

Humörsvängningar visade sig vara hypotyreos
I jobbet som yogainstruktör har Karin genom åren uppmärksammat att kvinnor som tränar yoga regelbundet ofta inte har besvärliga symtom under klimakteriet. Om det beror på just yogan eller om det generellt har med fysisk aktivitet att göra, vet inte Karin. Hon tror också att den som tagit p-piller kan uppleva mer besvär under klimakteriet. Själv provade hon p-piller under en kort tid som ung men fick finnar, kraftiga humörsvängningar och tappade lusten för sex, så hon slutade.
– När jag sökte hjälp för PMS och humörsvängningar skrev läkaren ut antidepressiv medicin utan att ta några tester på mig. Så småningom visade det sig att symtomen var en underfunktion i sköldkörteln och då ville man ge mig levaxin. Jag valde att istället äta NDT, det naturliga sköldkörtelhormonet, vilket fungerar hur bra som helst för mig. Det kan jag inte få tag på i Sverige men jag köper det på recept av min svenska läkare från ett apotek i Tyskland. Det kostar en hel del, men mitt välmående är det viktigaste.

”Aldrig för sent att börja ta hand om sig själv”
Karin känner starkt för att få kvinnor att bli mer arga, att våga ställa krav på vården. Hon menar att många kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar inom den traditionella vården – då ska man byta läkare. Att ha sömnproblem, humörsvängningar, ont i magen, huvudvärk eller att ha tappat lusten för sex är ju symtom som kan bero på olika sjukdomar men också hormonobalanser som senare kan bli sjukdomar. Det viktigaste är ju att hitta en lösning, att få må bra och känna sig tillfreds med sig själv.
– Jag har inte alltid haft ett enkelt förhållande till min kropp, men det är jag inte ensam om som kvinna. Yogan hjälte mig att bli vän med min kropp. Att jaga den perfekta kroppen kan snarare öka avståndet till själen. Att investera i sin hälsa är den bästa pensionsförsäkring man kan tänka sig och det är aldrig för sent att börja ta hand om sig själv, avslutar Karin.

Av Inger Palm