Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten.
”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa.
Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.
Du blir en kombination av följande tolv synergistiska effekter av livsmedel…
1. Kvaliteten och renheten hos den mat du väljer
Är grönsakerna, frukten och spannmålen du väljer ekologiskt odlade? Köper du kött från kor uppfödda på gräs? Äter du vild eller odlad fisk? Hur mineralrik och frisk är jorden där maten du äter odlas (medicinsk geologi)? Äter du genmanipulerade livsmedel? Finns det många onödiga tillsatser i maten, eller ansamlingar av bekämpningsmedel, växtgifter, antibiotika, hormoner och andra ämnen som tillsätts livsmedel?
LÄS OCKSÅ: 10 anledningar till varför eko är mest reko
2. Från producent till konsument
Vilken är smaken på och vilket är näringsvärdet i maten på grund av hur den skördas, paketeras, transporteras och lagras? En tomat plockad direkt från trädgården och som du till middag samma dag kommer naturligtvis att smaka och vara annorlunda än den tomat som plockats grön två veckor tidigare, mognat under transporten och sedan lagrats under några dagar innan du köper den.
3. Mixen och balansen mellan makro-och mikronäringsämnen i din mat
Hur mycket kolhydrater, protein och fett äter du i en måltid och under dagen? Hur mycket vitaminer, mineral, aminosyror, fettsyror och fytonäring innehåller maten?
4. Livsmedelsberedning, tid och temperatur som används
Ä maten rå, marinerad, fermenterad, kokt, rökt, wokad, stekt eller bakad? Beredningen påverkar näringsvärdet, upptaget och effekten i kroppen.
5. Din mentala, emotionella och andliga inställning till måltiden
Din inställning till måltiden kan påverka hälsoeffekterna av måltiden lika mycket som dess inneboende näringsämnen. Hur du tänker och känner när du äter maten kan vara lika viktigt som maten du äter: har du en positiv intention eller sinnesstämning när du äter din måltid? Det har visat sig att den som ber för maten, välsignar maten, är tacksam för maten eller har en positiv inställning eller konversation när måltiden intas mår bättre. Att äta när du är stressad och orolig kan göra nästan lika mycket skada som nytta. Det kommer att belasta din matsmältning, ditt blodsocker och ditt immunförsvar.
6. Dina näringsbehov när du äter
Om du exempelvis har nedsatt immunförsvar – din kropp håller på att bekämpa en förkylning – kommer det att påverka dina näringsbehov och ditt näringsupptag. Kroppen kommer då att utnyttja mer zink och C-vitamin från maten för att komma över förkylningen. Maten blir din medicin eller din belastning vid sjukdom. Immunförsvaret använder mer näring när det är under attack än när det befinner sig på topp. Om du har järnbrist kommer du att ta upp mer järn från måltiden än om du inte har järnbrist. Järnet kommer att absorberas lättare och användas för att balansera ditt näringstillstånd. Är makro- och mikronäringsämnesprofilen i måltiden optimal för dina behov denna dag, vecka eller månad? Ser du mat som din första och bästa medicin? Varierar du ditt matintag beroende på ditt tillstånd och behov? Du äter kanske mera från broccolifamiljen under de veckor då du är mer östrogendominant för att hjälpa balansera ditt hormontillstånd. Du kryddar kanske gröten eller filen lite extra med kanel på grund av att det hjälper balansera ditt blodsocker.
LÄS OCKSÅ: Mindre näring i dagens grönsaker
7. Metaboliska typen
Vad är du för en metabolisk typ? Har du gjort en hårmineralanalys eller annan analys för att undersöka det? Domineras du av det sympatiska eller parasympatiska systemet? Är du en snabb eller långsam ämnesomsättare? Mår du bäst av att äta mera proteiner och fetter eller mår du bäst av att en stor del av din kost består av hälsosamma kolhydrater? Alla är inte lämpade för att äta stenålderskost, och alla är inte lämpade att bara äta vegetariskt. Du är unik och behöver livsmedel och näringsämnen som är lämpade för din genetik, bakgrund samt nuvarande och framtida kost- och näringsbehov.
8. Matsmältningens hastighet
Går hela resan genom matsmältningskanalen för snabbt eller för långsamt? Tar den optimala 20–26 timmar eller går det så snabbt att matsmältningen och näringsupptaget inte hinner med? Är processen för långsam för korrekt nedbrytning och absorption? Resan kan vara så trög att förstoppning blir en orsak till endotoxicitet, det vill säga självförgiftning.
9. Matsmältningsfunktioner
Har du en bra matsmältning? Undviker du vissa livsmedel för att de ”inte passar” eller att du inte tål dem? Har du brist på, eller otillräcklig produktion av pankreatin, amylas, laktas eller lipasenzymer? Matsmältningsfunktionerna avtar med åldern. Många människor har problem med livsmedel på grund av felaktig produktion av saltsyra och enzymer. De behöver kanske inta bittermedel, saltsyra eller enzymer för att förbättra din matsmältning.
LÄS OCKSÅ: Enzymer – för en fungerande matsmältning och bättre hälsa
10. pH-balansen
pH-nivåer i magsäck, tolvfingertarm, tunntarm och tjocktarm kan i hög grad påverka effekten av näringsupptaget. Att ha för högt pH-värde i magen eller för lågt pH i tolvfingertarmen kommer att kraftigt påverka hur väl du smälter proteiner och tar upp näring. Vissa mineral, som zink, är svåra att ta upp vid fel pH-värde i tunntarmen.
11. Tarmflorabalansen
Att ha tillräckligt av de vänliga tarmbakterierna i hela matsmältningskanalen är viktigt för en god tarmhälsa, ett bra immunförsvar och god näringsstatus. En hälsosam kost med tillräckligt med fiber och fermenterade grönsaker som till exempel surkål och kimchi kommer att ge näring till dina snälla tarmflorabakterier.
12. Överkänslighet och allergier
Många människor äter regelbundet livsmedel som de inte tål eller har en dold allergi eller överkänslighet mot. Gluten är den vanligaste allergi eller överkänslighet som många har. Många människor är allergiska eller över överkänsliga mot gluten och andra livsmedel utan att veta om det. Dessa människor kan ha olika, ibland diffusa symtom och lider ofta av så kallat ”läckande tarm”. En läckande tarm kan skapas bland annat av kända eller dolda födoämnen som irriterar tarmslemhinnorna. En läckande tarm släpper igenom skadliga mikrober och andra ämnen in i blodomloppet. Dessa kan sedan belasta levern och orsaka sjukdom. De skadliga ämnen kan även försämra upptaget av de näringsämnen som behöver tas upp av tarmslemhinnorna. Det är viktigt för en bra matsmältning och hälsa att du inte äter mat du inte tål och att du behåller friska mag- och tarmslemhinnor.
En näringsterapeut kan rekommendera analyser som kan hjälpa till att avslöja dolda överkänsligheter samt ge råd om hur man lägger upp en kost för att minimera problem och symtom från mat man inte tål. Det finns även en hemsida: Glutenspecialisten.se, som ger extra bra information om gluten samt hänvisning till terapeuter som glutenspecialister samt som kan hjälpa till med andra matsmältningsproblem.
Av Peter Wilhelmsson, näringsmedicinare – Näringsmedicinska terapeutförbundet (NMTF)
Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!