Det kommer ständigt nya rön om alkoholens nytta och onytta. Och precis som när det kommer till kaffe och choklad vill vi gärna tro att alkohol faktiskt kan vara bra för oss. Men hur står det till med det egentligen och vika är riskerna med att dricka alkohol?
I dagarna publicerades den stora studien ”Global Burden of Disease” i den vetenskapliga tidskriften The Lancet som visar att riskerna med alkohol är så pass stora att vi gör klokast i att avstå helt. Men alkohol är ett stående inslag vid många högtider, sociala evenemang och andra firanden och för många är ett glas vin en självklar del av en god middag. Och trots de välkända riskerna omsätter alkoholindustrin enorma summor så att bryta alkoholnormen är inget som görs i en handvändning.
Sjunde ledande riskfaktorn för sjukdom
Varje år dör 2,8 miljoner människor till följd av alkohol och alkohol är den sjunde ledande riskfaktorn för sjukdom och död världen över. För personer mellan 15 och 49 år är alkohol den ledande riskfaktorn att dö i förtid, rapporterar TT. Sambandet mellan cancer och alkohol – även vid förhållandevis små mängder – är bekant sedan tidigare men nu slår studien fast att riskerna med alkohol alltid överskuggar eventuella fördelar.
Negativa effekter av alkohol
De flesta känner till att en hög alkoholkonsumtion kan vara skadlig för hälsan även om definitionen av vad som är för mycket kan variera. Här följer några av de vanligaste hälsoriskerna.
• Leversjukdom, inklusive cirros och livshotande leverskador som kräver levertransplantation.
• Ökad risk för högt blodtryck, hjärtsvikt och demens.
• Ökad risk för cancer i matsmältningskanalen, tjocktarm, bröst och lever.
• Ökad risk för skada vid rattfylla och fall, även mord och självmord är ofta alkoholrelaterade.
• Bristande omdöme ökar risken för riskabelt sexuellt beteende eller att använda andra droger.
• Ökad risk för depression, ångest och missbruk, vilket i sin tur kan påverka förmågan att upprätta och upprätthålla sociala relationer, jobb eller studier.
• Alkoholförgiftning – många inser inte att mycket alkohol under kort tid kan vara dödligt.
• Fosterskador – alkohol kan skada ett barns växande hjärna och även påverka utvecklingen negativt på andra sätt.
Alkohol kan även orsaka stora problem för närstående, vänner, kollegor och arbetsgivare.
LÄS OCKSÅ: Alkoholkonsumtionen bland unga fortsätter minska
Finns det fördelar med alkohol?
Medan listan över hälsorisker är lång, finns det de som menar att det kan finnas fördelar med att dricka måttligt. Utöver de gynnsamma effekter man sett på hjärthälsan fungerar alkohol dessutom som ett ”socialt smörjmedel”, det gör oss uppsluppna och mer avslappnade och kan underlätta socialt umgänge.
Studier pekar på att måttligt drickande kan minska risken för:
• Hjärtattack
• Den vanligaste typen av stroke
• Död på grund av kardiovaskulär sjukdom
• Diabetes
• Gallsten
Många av fördelarna är dock ganska små och man kan heller inte vara helt säker på orsakssambanden. Det är dessutom svårt att veta vem som verkligen kommer att dra nytta av och vem som istället riskerar skadas av alkoholen. Sammantaget bedöms riskerna vara större än fördelarna och ökar i takt med mängden alkohol som konsumeras.
LÄS OCKSÅ: Många dricker mer på sommaren
Hur mycket alkohol är för mycket?
Enligt Systembolaget anses måttlig alkoholkonsumtion vara ett standardglas eller mindre per dag för kvinnor och två eller mindre för män. Den lägre rekommendationen för kvinnor beror inte bara på att kvinnor i genomsnitt är mindre än män, alkohol påverkar dessutom kvinnor annorlunda. De producerar mindre av det enzym som bryter ner alkohol, kvinnor har även vanligtvis mer kroppsfett, vilket har en förmåga att binda alkohol.
Definitionen för ett standardglas är 50 centiliter för folköl, ungefär en 33-centiliters flaska starköl, 1,5-2 deciliter vin och för starksprit går gränsen vid 4 centiliter.
Riskbruk och intensivkonsumtion
Intensivkonsumtion anger hur mycket en person kan dricka vid ett och samma tillfälle utan förhöjd risk.
• För kvinnor innebär en konsumtion över 9 standardglas per vecka en förhöjd risk. Intensivkonsumtion är mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle.
• För män innebär en konsumtion över 14 standardglas per vecka en förhöjd risk. Intensivkonsumtion är mer än 4 standardglas per tillfälle.
Riskkonsumtionsgränsen ska emellertid enligt Systembolaget inte ses som en rekommendation över hur mycket man kan dricka då vi är olika känsliga för alkohol och dess skadeverkningar.
LÄS OCKSÅ: Ett glas rött för hälsans skull?
Påverkan på livslängden
En studie analyserade data från nästan 600 000 personer som drack alkohol och övervakade sin hälsa över tid. Oavsett kön var hög alkoholkonsumtion sammanknippad med en högre risk för stroke, dödliga aneurysmer, hjärtsvikt och dödsfall.
• Vuxna som dricker sju till 14 standardglas per vecka kan förvänta sig sex månaders kortare livslängd per 40 år.
• 14-25 standardglas per vecka kortar livslängden med ett till två år.
• De som dricker mer än 25 standardglas per vecka kortar enligt studien livslängden med fyra till fem år.
Forskning har brister
Forskning om alkoholkonsumtion anses ha stora begränsningar, dels bygger den på självrapportering, dels analyserar den inte vad som händer när man till exempel dricker mycket till helgen, inte heller bedöms alkoholkonsumtionen över en livstid. Den tar heller inte hänsyn till att vissa kan ha minskat sin alkoholkonsumtion på grund av alkoholrelaterade hälsoproblem.
Systembolagets varnande finger
Systembolaget menar att det alltid är en fördel att dricka mindre och varnar för att använda exmplen med standardglas som måttstock för vad som är OK. Det finns nämligen flera viktiga aspekter att ta hänsyn till när det gäller gränsen för riskkonsumtion enligt Systembolaget. De skriver bland annat att alkohol aldrig är helt ofarligt då det är ett gift och att ligga under riskkonsumtionsgränsen inte är lika med noll risk. Och de får alltså stöd av forskarna bakom studien ”Global Burden of Disease” som nämns ovan som drar slutsatsen att det inte finns någon säker gräns för hur mycket man kan dricka utan att det är skadligt.
Av Nina Törmark
Källa: Harvard health publication, NSD och Systembolaget
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!