Karin Björkegren Jones: ”Vi kvinnor måste bli mycket tuffare”

Sedan barnsben har hälsoprofilen Karin Björkegren Jones känt en glödande ilska över orättvisor mellan könen. För Kurera berättar hon om sin egen hälsoresa, från stressad medarbetare i en tuff mediebransch, genom diagnosticerad bröstcancer och sköldkörtelproblem – och ut igen på andra sidan med ett ännu hetare engagemang för kvinnors rätt till hälsa och jämlik sjukvård.

När vi hörs befinner sig Karin Björkegren Jones, till vardags storstadsbo i en innerstadslägenhet, på sitt landställe på Björkö, en och en halv timme från Stockholm, där hon befunnit sig i lugnet och naturen sedan mars-april då coronapandemin slog till.

– Det har varit otroligt skönt att vara här. Jag skulle gärna bo på landet jämt. Att så lätt kunna komma ut i naturen, se årstidsväxlingarna…Allting är så mycket lättare här, säger Karin över telefonlinjen med en precis så avslappnad röst som man förväntar sig. Och kanske är det inbillning men även jag kan höra fågelkvittret där i hennes skärgårdsoas.

Varit sitt eget forskningsprojekt

På landet där lugnet råder, blir immunförsvaret också bättre, som Karin poängterar. Och immunförsvaret är något hon är expert på idag. Men man kan väl krasst säga att hon har lärt sig allt hon kan (vilket är mycket) den hårda vägen, genom sjukdomar och efterföljande biverkningar efter medicinering och behandlingar. Hon har varit sitt eget forskningsprojekt, eller försökskanin om man så vill, och gått till botten med såväl lymfsystemets roll för vår hälsa som sköldkörtelns. Bland annat.

Något hon aldrig hoppar över för att stärka sitt eget immunförsvar är att äta sin dagliga dos rucola. Det ett enkelt knep, och sådana tycker Karin om.

– Det är så gott, men också extremt nyttigt. Vi behöver äta mer beska saker, det stimulerar tarmarna och hjälper matsmältningen. En näve räcker om dagen, helst före måltiden. Vi var bättre på det förr, då vi åt just mer beska saker.

LÄS OCKSÅ: Karin Björkegren Jones är expert på att ta paus

Karin växte upp med en mamma som var kemist, fysiker och matematiker, och mammans kunskaper ledde till en tidig medvetenhet hos Karin om hälsofällorna i vår vardag.

– Mamma hade koll på att man inte skulle laga mat i aluminiumkastruller eller äta mat i konservburkar. När ”Lätta” lanserades till exempel sa mamma direkt att ”det där ska vi inte äta, det är plast i det”. Hon var noga med att köpa äkta råvaror, och att vi skulle ha rejäla skor, sådana grejer. Det var sådant som fastnade i mig och har följt med.

Karin gick alltså aldrig på ”light-trenden” och har heller aldrig haft några ”mat-issues”, som många andra kvinnor sorgligt nog dras med.

– Många har rentav tyckt att det varit konstigt, men jag är en matglad person helt enkelt, skrattar Karin. – Jag älskar att äta grönt, men är inte hundra procent vegetarian längre, jag äter även fisk.

Kände inga begränsningar

Som barn och ung var Karin både en vild och utlevande person samtidigt som hon upptäckte yoga tidigt, redan när hon var 14-15 år. Det var runt år 1980, en new age-våg svepte in över Sverige och Karin hängde på sin äldre syster; hon ville också bli vegetarian och hålla på med yoga. Hon beskriver sig som fritt uppfostrad av föräldrar som hade fullt upp med varandra och sig själva.

– Jag har gått i terapi mycket på grund av min barndom som hade många fel, men ingenting är ju helt av ondo och det jag är glad för är att mina föräldrar gav mig fullständig frihet. Jag kände inga begränsningar i vad jag kunde göra i mitt liv, som många kan känna.

Det passade Karin som alltid varit full av energi, det liksom bara rusar på i henne, vilket nog inte kan undgå de som träffat henne ”IRL”. Hon utstrålar både en slags naturlig pondus blandat med bubblande energi, humor och värme. Och den rusande energin har säkert bidragit till hennes ork och tempo när det gäller att ”tuffa på” – även när hon kanske borde ha dragit i handbromsen.

Livet fick nämligen en abrupt vändning när Karin diagnosticerades med aggressiv hormonell bröstcancer år 2012. När hon reflekterar över varför just hon fick cancer nämner hon sitt dåvarande levnadssätt, präglat av stress. Hon gjorde entré i tv-branschen som 23-åring och blev kvar där, både bakom och till sist, motvilligt, framför kameran. Året var 1995 och debattprogrammet hette ”Men hallå”.

– Jag var en person som jobbade mycket, hade svårt att sätta stopp och var dessutom väldigt social. Jag bara körde på. Jag har växt upp i kulturen av att man var lite speciell om man hade många bollar i luften, alltid var lite stressad.

Under den tiden fanns alltså ingen stressmedevetenhet i Karins liv, att säga att hon var i balans är en grov överdrift. Karin berättar om skrivbordsluncher eller en macka på stående fot, i ett skyhögt tempo. Konceptet ”9 till 5” existerade inte.

–Men efter cancern har jag blivit allergisk mot stress, klarar inte mer än två möten på en dag. Det märks direkt.

Idag är hon därför noga med sina vardagliga pauser och bjuder även på guidade meditationer i en podd vid just namnet ”Paus” för att hjälpa andra att komma ner i varv.

– Men att bara gå ut i skogen och känna in träden och vistas där är också ett sätt att meditera som får dig att stoppa det negativa tankesnurret, tillägger Karin.

Läkte naturligt

År 2018, fem år efter den sista av flera tuffa cancerbehandlingar, då hela hennes högerbröst och 17 lymfnoder i armhålan togs bort, blev Karin friskförklarad. Men kampen var och är inte helt över för det, hon drabbades nämligen av biverkningar i form av lymfödem och hjärtsvikt.

– Hjärtsvikten läkte jag naturligt med hjälp av Q10, trots att min läkare på kardiologen ville att jag skulle ta olika mediciner. Men det skulle ha gett andra biverkningar, trots att jag var där på grund av just biverkningar, så det ville jag inte. Jag blev tipsad om en utländsk studie som visade att Q10 hjälpte mot hjärtsvikt, men det var inget som läkaren kände till. Icke-svenska studier smäller inte så högt i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Så sätter du fart på lymfsystemet

Karin har alltid känt driften att både utbilda sig själv och skriva böcker inom ämnen som hon tycker det saknas kunskap om hos allmänheten, ibland även hos den konventionella sjukvården, och som det saknas böcker om hos bokhandlarna. Sköldkörteln och lymfsystemet är två sådana, som bägge varit väldigt viktiga för hennes eget tillfrisknande och hälsa idag. Och yogalärare, ekologisk hudvårsterapeut, botanisk aromapedagog och lymfmassör är bara några av de titlar hon utbildat sig till genom åren.

Drivet bakom denna ständiga utvecklingsvilja, kunskapstörst och upplysningsdrift kommer även från en vilja att ta reda på saker för att förmedla det vidare

–Jag är en hälsoinspiratör som vill ha testat och upplevt det jag skriver om, annars blir det inte äkta. För mig är det superviktigt att det finns något som bottnar i mig själv.

Karins engagemang för just kvinnors hälsa har funnits med hela livet. När låten ”Åh tjejer” och föreställningen Tjejsnack kom på 1970-talet, gjorde den djupt intryck på Karin. Hon var bara tio år när hon åkte in till Grupp 8:s lokaler i Stockholm och sa att hon ville bli medlem i deras feministiska organisation. Men de tyckte att hon var alldeles för ung.

– Jag kommer ihåg hur jag sa saker som ”Det är så orättvist, varför finns det så få kvinnliga chefer?”, skrattar Karin.

LÄS OCKSÅ: 21 dagar till ett friskare liv

Orättvisor gör fortfarande Karin galen, inte minst inom hälso- och sjukvården. Så vad är den viktigaste frågan i dag som rör kvinnors hälsa?

– Att förlossningsvården inte prioriteras, att vi har så höga siffror vad gäller förlossningsskador. Att unga tjejer med vestibulit och vaginism får gå länge med underlivsproblem av alla dess slag. Att kvinnor fortfarande måste skrika för att höras och bli tagna på allvar när vi kommer med sköldkörtel- och klimakterieproblem. Bara det faktum att om en kvinna och en man kommer in med samma sjukdom till akuten så tas mannens sjukdomstillstånd mer på allvar än kvinnans.

Och när Karin vintern 2012, bara några månader före sin cancerdiagnos, sökte vård för sina pms-problem gjordes inte en grundlig undersökning.

– Läkaren skrev bara ut antidepressiva till mig. Jag tog det i någon månad, men blev inte bättre. Sedan svullnade bröstet upp i juni samma år, berättar Karin.

År 2016 tog Karin på eget bevåg ett Werlabs-test och upptäckte att hon mycket riktigt hade hypotyreos, och antagligen hade haft det länge.

Läkaren skulle självfallet ha kollat hennes sköldkörtel, menar Karin som idag undrar om hennes sköldkörtelbesvär hängde ihop med bröstcancern.

– En kvinnokropp är ju komplex, det är ett sådant finlir. Det är så många parametrar som ska funka i en kvinnas kropp och allt hänger ju ihop i hormonsystemet, från sköldkörteln till underlivet. Det är därför jag blir galen på att vi behandlas och bemöts med ett sådant ointresse.

När Karin sedan skrev sin senaste bok ”Balans” (Semic) om just sköldkörteln och gjorde research till den upptäckte hon att det inte alls var bra att ta humörhöjande medicin, som serotonin, när man har sköldkörtelbesvär.

Karin hade dessutom själv en hög serotoninproduktion. Hon var alltså en person som lätt går upp i spinn – så hon behövde inte mer av den varan i form av antidepressiva läkemedel.

– Tar du mer kan du istället bli deprimerad av tillskottet. Sånt här kan jag bli galen på! Man måste ta tester på patienter innan man skriver ut antidepressiva, och se till att de inte redan har sköldkörtelbesvär eller högt serotonin.

LÄS OCKSÅ: 4 yogaövningar för din sköldkörtel

Önskar ett mer kvinnligt tänk

Vi har inte den preventiva hälsovården här och man skulle önska att det fanns ett lite mer kvinnligt tänk, menar Karin som själv blev engagerad i komplementär, alternativ vård under sin rehabtid efter cancern på antroposofiska, nu nedlagda Vidarkliniken i Järna.

– I husläkarsystemet kommer man aldrig fram till en expert, man får bara höra att det beror på åldern eller klimakteriet, att det är naturligt, och skickas hem och fortsätter må dåligt. Det är ett system där kvinnofrågorna inte är upphöjda.

Vi kvinnor måste helt enkelt vara mycket tuffare tycker Karin, som önskar att det skulle inrättas ett landstingsanslutet center för alla kvinnorelaterade hälsofrågor.

–Vi måste våga kräva allt från säker förlossningsvård till att bli tagna på allvar i allt från vestibulit till sköldkörtelproblem.

Karin Björkegren Jones, med sitt ständigt brinnande engagemang och sin aldrig sinande nyfikenhet, som lett till att hon utbildat sig till en hel lista med hälsorelaterade titlar, vill aldrig sluta vara just nyfiken.

– Men kanske måste jag sätta stopp någon gång med utbildningarna, skrattar hon självironiskt.

Men i dagarna har hon planterat i sina första pallkragar där ute på Björkö. Kanske blir det en trädgårdsbok härnäst, frågar jag? Då skrattar hon och säger:

– Ja kanske det.

Av Carolina Eriksson