Låg fysisk kapacitet ger ökad dödlighet – men rökning allra farligast

Fakta

Bara sju procent av svenskarna i åldern 50–64 år rör på sig 30 minuter om dagen. Det visar en pilotstudie som ingår i forskningsstudien SCAPIS.
Läs mer här.

Dålig kondition är en större riskfaktor för dödlighet än vad högt blodtryck eller höga kolesterolvärden är. Enbart rökning innebär däremot en ännu större risk. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, där medelålders män följts upp under totalt 45 år.
– Vår studie visar att fördelarna med att vara fysiskt aktiv genom hela livet är tydliga, säger Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Studien inkluderade 792 män från den stora befolkningsstudien ”Study of Men Born in 1913”. Ett representativt urval av 50-åriga män rekryterades till studien 1963 med syftet att undersöka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet.

Fysiska tester
År 1967, när männen var 54 år, testades deras kondition. 656 av de 792 männen genomförde även ett test som mätte deras fysiska maxkapacitet, det vill säga maximal syreupptagningsförmåga (VO2) vid arbetsprov. De män som uteslöts från det testet var de som hade hälsoproblem som skulle kunna äventyra deras säkerhet.
Två av den nu aktuella studiens medförfattare, Lars Wilhelmsen och Gunnar Grimby, var med och gjorde undersökningarna redan på 1960-talet.

 

► Läs också: Stillasittande ökar cancerrisken

Per Ladenvall. Foto: Sahlgrenska akademin

Per Ladenvall. Foto: Sahlgrenska akademin

Maximal syreupptagningsförmåga – ett mått på hur vältränad en person är
Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, förklarar mer ingående.
– VO2-max är ett mått på den maximala syreupptagningsförmågan och ju högre siffra desto mer vältränad är personen. 1967 var det svårt att genomföra ergospirometriundersökningar, det vill säga arbetsprov med samtidig mätning av syreupptagningsförmågan, i stora befolkningsgrupper. Därför undersöktes en subpopulation med ergospirometri för att ta fram en formel för beräknad VO2-max för de 656 män som hade gjort maxkapacitetstestet med arbetsprov, säger han i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.

Följdes under 45 år
Männen i denna studie följdes sedan upp ända till 2012, då de var 99 år, och under uppföljningen genomgick de upprepade undersökningar omkring vart tionde år. Uppgifterna om dödsorsaker hämtades från det svenska Dödsorsaksregistret.
För att analysera sambandet mellan beräknad VO2-max och dödlighet delades männen in i tre grupper, från låg till hög syreupptagningsförmåga: 2,00 liter/minut, 2,26 l/min och 2,56 l/min.

 

► Läs också: Ny forskningsrapport: Svenskarna rör på sig för lite

Ökad syreupptagning kopplad till lägre dödlighet
Forskarna upptäckte att varje steg i ökad syreupptagningsförmåga var kopplad till en 21 procent lägre dödlighet, över en 45 års uppföljning och efter justering för andra riskfaktorer som rökning, högt blodtryck och serumkolesterol.
– Vi fann att låg syreupptagningsförmåga var kopplat till ökad dödlighet. Sambandet mellan fysisk kapacitet och alla dödsorsaker graderades, med allra störst risk i den grupp som hade lägst maximal syreupptagningsförmåga. Enbart rökning innebar en större risk för dödlighet, säger Per Ladenvall vidare.

"Fysisk aktivitet har en stor påverkan genom hela livet"
Längden på uppföljning i den aktuella studien är unik.
– När studien inleddes fanns mycket begränsade uppgifter om konditionstester i en stor befolkningsgrupp. Vårt urval är representativt för den manliga befolkningen i Göteborg på den tiden och risken kopplad till låg syreupptagningsförmåga var uppenbar genom mer än fyra decennier. Det gör att det finns skäl att anta att fysisk aktivitet har en stor påverkan genom hela livet, berättar han.

 

► Läs också: Ny studie: Därför är högintensiv träning mest effektiv

Utmaningen: Hålla oss fysiskt aktiva
Per Ladenvall berättar att befolkningen trots allt kommit långt när det gäller att minska rökningen.
– Nästa stora utmaning blir att hålla oss fysiskt aktiva och minska fysisk inaktivitet som stillasittande, förklarar han.

Studien har publicerats i European Journal of Preventive Cardiology.

Av Isabelle G Hedander

Referens: Low aerobic capacity in middle-aged men associated with increased mortality rates during 45 years of follow-up.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Bara sju procent av svenskarna i åldern 50–64 år rör på sig 30 minuter om dagen. Det visar en pilotstudie som ingår i forskningsstudien SCAPIS.
Läs mer här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mysig uteplats

Så pimpar du uteplatsen

Trädgård

Med mer tid hemma i sommar så är det hög tid att lägga lite extra krut på uteplatsen. Här tipsar trädgårdsmästaren Angelica Lindberg hur du dammar av terassen och förvandlar den till en prunkande sällskapsyta där du vill hänga med nära och kära.

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

Så stoppade Norge utbrott av covid-19 på äldreboende

Äldre

Sverige har just nu flest antal döda i covid-19 räknat per invånare. Majoriteten är äldre äldre, det vill säga personer över 80 år. Ungefär en av tio patienter vid Stockholms äldreboende som fått covid-19 har fått sjukhusvård. Av äldre som vistats på sjukhus har sju av tio tillfrisknat, men av de som fick stanna kvar på boendet dog majoriteten. I Norge tog man en annan väg än Sverige för att stoppa utbrott vid äldreboende.

 

Vinn-Lisen-Sundgren_vilda_vaxter

Tävla och vinn boken “Äta vilda växter”

Tävling

Sugen på att lära dig mer om naturens skafferi, men känner dig osäker på vad som är ätligt eller inte? Var med och tävla och vinn boken "Äta vilda växter" av örtspecialisten och naturfilosofen Lisen Sundgren. Här bjuder hon på massor av kunskap kring ätbara (och giftiga) råvaror i naturen.

vilda-vaxter-skola-harsyra

Vilda växter-skola: harsyra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar guidar dig genom skogens skafferi. Här tipsar hon om tre olika sätt att tillaga c-vitaminbomben harsyra.

vilda-vaxter-skola-myskmadra

Vilda växter-skola: myskmadra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar kommer att guida dig genom skogens skafferi. Först ut: doldisen myskmadran - en säreget doftande ört som signalerar att våren har kommit.

 

7 tips till dig som vill skaffa valp i coronatider

Husdjur

Våren 2020 slår rekord i efterfrågan på valpar i Sverige. I coronakrisen har många plötsligt tid att ta hand om en ny fyrbent familjemedlem och vi upplever en "valpboom". Vad ska man tänka på som ny hundägare – hur långa köer är det för att få en valp – och vilka risker finns det med att skaffa hund just nu?

Melonrulltårta till mor

Recept

Fira alla fantastiska mammor med en oemotståndligt mumsig melonrulltårta på Mors dag! Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt.

Ashwagandha – hjälp till återhämtning och fokus

Hälsa

Utan stressrespons skulle vi inte klara av att ta oss igenom dagen. Stressresponsen hjälper oss att hantera utmaningar och förändringar – både fysiska och psykiska. Men det är lätt att stresspåslaget fortsätter när vi kommer hem från jobbet. Örten ashwagandha kan dämpa stressen, det visar flera studier.  

 

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

 

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.