”Låt oss använda örter jämte det nutida vetenskapliga systemet”

När herbalisten och hälso- och kostvetaren Karoline Karttunen blev gravid för tio år sedan påbörjade hon sin resa in i växternas värld.
Nu vill hon uppmana fler att använda sig av de hälsofrämjande växterna som finns i vår natur, precis utanför dörren.

Ätbara växter har använts så länge vi människor har traskat omkring på denna jord. Med tanke på att vi under den största delen av vår existens har levt som jägare-samlare har vilda växter varit en av våra basfödor. Likväl som den enda typen av medicin vi har haft tillgång till. Min resa in i växternas värld började när jag blev gravid för tio år sedan, som så många kvinnor gör vi ofta stora livsstilsförändringar just vid den tiden. Jag bodde då i Kalifornien där herbalismen är populär och lätt att ta till sig. Det började med att jag använde örter i mina egengjorda hudvårdsprodukter och sedan dök jag djupt ner i nyttan av vad dessa växter kan göra för oss på alla möjliga plan. Idag har jag utbildat mig till hälso- och kostvetare samt herbalist och jag och min man odlar många örter och grönsaker, samt plockar dem i det vilda.

LÄS OCKSÅ: Marie-Louise vill hjälpa oss återerövra kunskapen om naturens läkande kraft

Tyvärr har mycket av kunskapen kring vilda växter försvunnit under de senaste hundra åren. Men det är viktigt att vi kommer ihåg att vi har utvecklats tillsammans med dessa växter. För idag upplever jag att det finns en allmän skepsis och rädsla för vilda växter. ”Funkar de?” är en fråga jag ofta får. Vilket är ungefär som att fråga om broccoli ”funkar”. Ja, grönsaker är ju ett av de viktigaste livsmedlen – de stärker vår hälsa och kan därmed agera förebyggande mot sjukdomar, tillsammans med en allmän hälsosam livsstil. Vilda växter och grönsaker är ju egentligen samma sak, bara att vi odlar den ena och troligen inte den andra. De odlade grönsakerna var ju en gång vilda. Allt kommer från naturen, precis som oss.
Det har skett många ”trial and error” genom åren, där man har provat olika växter och fått olika effekter. Och på frågan om vilda växter fungerar som medicin hänvisar jag till den stora mängd vetenskapliga bevis som finns på flertalet växter. Samt den enorma uråldriga kunskap som vi burit med oss sedan början av vår existens. Låt oss därför använda örter och läkeväxter jämte det nutida vetenskapliga systemet, precis som många andra länder gör.

LÄS OCKSÅ: Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

För när man väl börjat lära sig om ätbara växter inser man att varenda dike, äng, park, fält och gräsmatta kryllar av ätbara växter. De flesta av oss går bara förbi dem. Dessa växter kan dock stärka vår hälsa, hjälpa oss vid vissa symtom, användas som mat, smaka gott, användas utvärtes och mycket mer. Ofta ligger fokus just vid deras läkande effekter men det finns så många man kan använda även i hälsofrämjande syfte – som nässlor, kirskål, maskrosor, och violer – som för övrigt smakar som jenkatuggummi, för att ta några exempel.

LÄS OCKSÅ: Örter – från magi till vetenskap

Det verkar dock som att kunskapen i Sverige angående läkeväxter är låg i jämförelse med andra länder. Sverige har också ytterst restriktiva lagar kring läkeväxter; hur de får användas, säljas och så vidare. Vilket kan vara bra för att folk inte ska bli utsatta för kvacksalveri och förgiftningar. Men hur många giftiga växter finns det egentligen? Hur ofta sker förgiftningar till exempel i Sverige?

Vi har absolut giftiga växter i vårt land men enligt Giftcentralen sker det enbart ett fåtal förgiftningar av växter varje år. Det finns till exempel inte ett enda dödsfall av ett barn under Giftcentralens 60-åriga existens genom förtäring av en giftig växt, vilket är den grupp som oftast råkar få i sig giftiga arter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många vegetabilier som konsumeras också innehåller ämnen som kan vara toxiska i stora mängder, som till exempel kumarin i kanel, fenylhydraziner i champinjoner och cyanogena glykosider i exempelvis linfrön och bittermandel. Det är dock sällan det blir sådana toxiska mängder av dem.
Svampar orsakar fler fall av förgiftning men den största anledningen till förgiftning och till och med död sker av farmalogiska preparat. En diskussion som sällan hålls eftersom vi anser att vi verkligen behöver dessa mediciner. Men vi har alltså inte samma tankar om våra mindre farliga, alltid använda, helt naturliga växter. Ja, denna debatt kanske inte alltid är så balanserad utan precis som mycket annat ytterst baserat på intressen, finans och okunskap. Ingenting utesluter något annat.

LÄS OCKSÅ: 5 teer och oljor du kan göra från din egen trädgård

För de flesta livsmedlen som säljs i butik finns det tillräckligt med forskning för att uttala sig om hälsoför- och nackdelar, vilket dock saknas för många av de vilda växterna. Det är alltså de vetenskapliga bevisen som saknas för att många västerländska kulturer ska anamma växterna, snarare än faktisk effekt. Men eftersom ”empowerment” är ett sådant centralt begrepp inom hälsa anser jag att de uråldriga kunskaperna är så viktiga. Att vi själva har och tar makten över att påverka vår hälsa. Bland annat genom att helt gratis använda oss av de hälsofrämjande växter som finns i vår natur, precis utanför dörren. Där vi självklart enbart plockar de växter vi är helt säkra på vilka de är.

LÄS OCKSÅ: Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

De stärker inte bara vår kropp utan också självkänslan av att makten faktiskt till stor del ligger i våra egna händer och att vi själva kan påverka hur vi mår. Inte enbart genom att till exempel köpa hälsosam mat, utan genom att spendera några minuter i naturen och helt gratis få hälsa i sina händer. Det är väldigt vackert och ganska beroendeframkallande (på ett bra sätt) när man väl börjat.

Av Karoline Karttunen, herbalist och hälso- och kostvetare som driver hälsobloggen Karolines Way of life

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar. Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta: webbredaktor(@)kurera.se.