Livsmedelsverkets nya råd – ett lyft för skolmaten

Livsmedelsverket har gjort en uppryckning när det kommer till skolmaten. De nya råden är mer anpassade till dagens kunskap om vad som gynnar både miljö och hälsa.

Livsmedelsverkets nya råd för landets skolmåltider innebär till exempel att dra ned på köttet, öka mängden grönsaker samt att begränsa förekomsten av socker på skolområdet.

Välkommen uppdatering
Susanna Almström är hälsopedagog och driver de båda projekten ”Skolmatslyftet – en sockersmart skola” och ”Fredagsfys i Sverige”, som Kurera skrivit om tidigare. Hon har länge använt sig av Livsmedelsverkets råd när det gäller mat för skolan och förskolan i sitt arbete. Enligt Susanna fanns det mycket som var bra redan tidigare men med den senaste uppdateringen har råden blivit ännu bättre.

Livsmedelsverket reviderar regelbundet sina råd utifrån aktuell forskning, att det fått så stor uppmärksamhet den här gången tror Susanna delvis beror på ett ökat medvetande hos både media och allmänhet.
– Folk börjar haja det här med socker, säger Susanna.
Hon menar att råden i sin nuvarande form stämmer väl överens med det som lärs ut i ”Skolmatslyftet” som startade 2013.
– Det är precis så jag jobbat sedan jag tog fram det koncept som kom att bli ”Skolmatslyftet”.

Barn behöver vuxna förebilder
En punkt som Susanna är särskilt glad över är att skolmåltiden ska integreras i undervisningen och användas för att främja lärande, bland annat i form av diskussioner vid matbordet. I broschyren skriver man att barn och unga behöver vuxna som förebilder och stöd även vid måltiderna och att lärarna kan vara förebilder som uppmuntrar eleverna att utforska nya smaker, dofter och livsmedel.

Det görs i viss mån redan inom ramen för ”pedagogisk måltid” där lärare får äta gratis eller till reducerat pris mot att de äter tillsammans med barnen. Något Susanna ofta lutar sig mot när hon är ute och pratar i skola och förskola men som hon nu hoppas ska utvecklas mer.
– Äntligen, för vi kommer inte någon vart med barnen om vi inte kan förklara varför de ska äta mer grönsaker och mindre pasta, säger Susanna.

LÄS OCKSÅ: Bakterier bygger barns immunförsvar

Jobbar med olika redskap
Susanna brukar använda sig av är vad hon kallar bordryttare, små skyltar på borden med fakta om näringslära, grönsaker eller socker som kan fungera som samtalsämnen. Allt i syfte att barnen ska lära sig mer om maten de äter. Annat som Susanna brukar introducera på de skolor hon arbetar med är veckans utmaning och veckans eller månadens grönsak.
– Det kan vara kålmånad eller citrusmånad, lite olika.

Mindre socker i skolmiljön
Både ”Fredagsfys” och ”Skolmatslyftet” arbetar med att inspirera skolor och förskolor att bli sockersmarta. Med sockersmart menar Susanna att följa WHOs mål att hålla sockerintaget under 5 procent. Även där börjar Livsmedelverket komma ikapp och ger i de nya direktiven rådet att undvika att sälja produkter med mycket socker i skolmiljön.

Och Susanna har lugnande besked till de som tror att barnen kommer tycka att utbudet är tråkigt och att det blir svårt att få in pengar i skolcafeterian om man inte får sälja godis och sötsaker. På de sockersmarta skolorna har försäljningen i cafeteriorna istället dubblats, och i vissa fall tredubblats. Så länge man pratar med barnen och berättar varför man gör om sortimentet, är det inga problem förklarar Susanna.
– Barn och ungdomar är jätterädda om sina kroppar, det får vi inte ta ifrån dem.
Många vuxna tvivlar på att det går att förändra utbudet i skolcafeterierna, men de har inget att oroa sig för förklarar Susanna som berättar att de istället för godis säljer bland annat smoothies, naturell yoghurt med müsli och ägg.

LÄS OCKSÅ: Tre tips för barnens hälsa

Haninge vill bli en sockersmart kommun
Haninge kommun i Stockholm är den kommun i landet som har flest sockersmarta skolor. Susanna räknar till ett 20-tal som är med antingen i ”Fredagsfys Sverige” eller ”Skolmatslyftet”. I Haninge har även en politiker med ansvar för folkhälsa engagerat sig och vill att kommunen ska bli landets första sockersmarta kommun, hågot Susanna hoppas mycket på.
– Då kommer flera kommuner våga ta samma steg.
Samtidigt börjar fler kommuner få upp ögonen för arbetet som Susanna hoppas ska sprida sig vidare på kommunnivå.
– Det är bara en tidsfråga innan det sprider sig.

Nått 30 000 elever hittills
Hittills har arbetet med ”Fredagsfys” och ”Skolmatslyftet” nått ut till ungefär 30 000 barn och ungdomar. Det har skett en skola i taget men Susannas förhoppning är alltså att de istället ska kunna arbeta mer mot kommunerna, något som skulle skynda på utvecklingen.

Men trots fina priser – härom året belönades ”Fredagsfys i Sverige” med SHINE-priset och nyligen tilldelades arbetet Gålöstiftelsens ”Blanda varandra”-stipendie – och trots att de ligger så rätt i tiden är framtiden osäker för de båda projekten.
– Får vi inte in pengar innan årets slut måste vi tyvärr lägga ned båda satsningarna, säger Susanna som ändå är optimistisk då man inväntar svar som hon hoppas ska vara positiva.
– Och nyheter som dessa ger arbetet skjuts säger Susanna, som ansöker om alla medel själv.

LÄS OCKSÅ: 10 sätt att hindra att barn blir överviktiga som vuxna

Vill arbete mer centralt
Susanna har som mål att nå ut till ännu fler och skulle gärna vilja utbilda ambassadörer som kan inspirera och hjälpa skolor att ställa om, något hon tror kommer bli lättare nu när Livsmedelsverkets råd till skolor blivit ännu bättre.
– Det bästa vore om vi kunde jobba mer centralt och hjälpa till att nå ut med de nya råden säger Susanna som sitter inne med stor kunskap och erfarenhet om hur det gå till i praktiken.
Arbetet i skolorna ger stor effekt med små medel förklarar hon. Och Susanna märker att det redan har hänt mycket sedan hon började med sitt arbete ute i skolorna för fem år sedan. Då möttes hon ofta av stor oförståelse av både föräldrar och skolpersonal men där har det skett en stor förändring.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!