Barn håller blodtrycksmanschett åt sin gravida mamma

Magnesium sänker blodtrycket – och minskar risken för preeklampsi

Fakta preeklampsi

Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20. Inträffar det med samtidig eller åtföljd protein­uri (äggviteprotein i urinen) diagnostiseras det som preeklampsi. Detta i sin tur innebär en ökad risk för eklampsi (graviditetskramp) som är kramp- och/eller komaanfall hos gravida kvinnor med preeklampsi.
Båda tillstånden är förknippade med en kraftigt förhöjd sjuklighet och dödlighet hos såväl mamma som foster.

Flera studier tyder på att risken för högt blodtryck och proteinuri är relaterad till förändringar i mineral homeostas, särskilt för kalcium och magnesium.

Kalciumbehandling har visats ge en riskreduktion hos högriskpatienter med samtidig kalciumbrist och bör användas hos sådana. Värt att veta är att högt intag av kalcium minskar magnesiumupptaget.
Vid svår preeklampsi, där beslut att avsluta graviditeten är taget, bör infusionsbehandling med magnesium övervägas för att minska risken för eklampsi. Denna behandling ges även vid etablerade kramper.
Läs mer om magnesium vs kalcium här.

 Riskfaktorer för preeklampsi
• Antifosfolipidsyndrom
• Tidigare genomgången preeklampsi ( hög återupprepningsrisk)
• Diabetes (oavsett form) interkurrent med graviditeten
• Förstföderska
• Flerbörd (även äggdonation och tumörformen mola hydatidosa ökar risken).
•  Missbildningen fetal trisomi 13 (huruvida trisomi 18 och trisomi 21 ökar risken för preeklampsi är oklart).
• Ärftlighet (även ärftlighet för preeklampsi hos den blivande barnafadern (svärmor och svägerska) tycks öka risken för insjuknande)
• BMI >30
• Maternell ålder >40 år
• Även hyperlipidemi, nedsatt insulinkänslighet, diabetes mellitus typ 2, graviditetsdiabetes, polycystiskt ovariesyndrom och vissa trombofilier ökar risken.

Långtidsprognos
Genomgången svår preeklampsi utgör en klart ökad risk för kardiovaskulär sjukdom senare i livet. Risken för hypertoni (högt blodtryck), ischemisk hjärtsjukdom, stroke och död är ökad.

I en studie från 2009 noterades att kvinnor med svår preeklampsi fortfarande uppvisade hypertoni (18 procent) och proteinuri (2 procent) två år efter förlossning och att preeklampsins svårighetsgrad och tiden mellan diagnos och förlossning korrelerade med postpartal förekomst av hypertoni och proteinuri. Experter menar att kvinnor med preeklampsi därför bör informeras om den ökade risken för kardiovaskulär sjukdom redan på BB och remitteras till distriktsläkare för vidare uppföljning avseende riskreduktion.

Svår preeklampsi ackompanjeras ofta av multiorganpå­verkan, som till exempel:
• Njurpåverkan
• Koagulationspåverkan
• Leverengagemang
• Neurologisk påverkan – kramper (eklampsi), hyperreflexi och/eller klonus, svår huvudvärk, synrubbningar (fotopsi, skotom), stroke
• Lungödem
• Fetal tillväxthämning
• Ablatio placentae

Hypertonitillstånd under graviditet
Hypertoni som uppträder under graviditet kan klassificeras i fyra huvudgrupper baserat på rekommendationer från International Society for the Study of Hypertension in Pregnancy.

1. Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 och där inga hållpunkter för preeklampsi (havandeskapsförgiftning) finns. Blodtrycksmätning bör utfö­ras vid två tillfällen med 4–6 timmars mellanrum. Graviditetshypertoni innebär endast måttligt ökad risk för perinatal morbiditet, medan svår graviditetshypertoni är jämförbar med preeklampsi.

2. Preeklampsi definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 med samtidig signifikant proteinuri ≥0,3 g/dygn. Liksom för graviditetshypertoni ska blodtrycksstegringen gå i remission spontant inom tolv veckor post partum. Svår preeklampsi definieras som blodtryck ≥160/110 mm Hg och/eller proteinuri ≥5 g/dygn.

3. Kronisk hypertoni är essentiell eller sekundär hypertoni som diagnostiserats före graviditeten eller före graviditetsvecka 20.

4. Kronisk hypertoni med pålagring av preeklampsi är hypertoni med utveckling av tecken till preeklampsi. För diagnos krävs en blodtrycksstegring på ≥30/15 mm Hg och tillkomst eller förvärring av redan befintlig proteinuri.
Källa: Läkartidningen

Gravida bör äta tillskott av magnesium mot slutet av sin graviditet.
Mineralet kan nämligen förhindra havandeskapsförgiftning – preeklampsi – hos gravida, visar forskning.
Detta på grund av mineralets förmåga att sänka högt blodtryck, något som gör det till ett intressant tillskott inte bara för gravida utan för alla med hypertoni, det vill säga för högt tryck.

Hypertoni, det vill säga för högt blodtryck, är vanligt under graviditet och någon form av blodtrycksstegring under graviditet ses hos nära tio procent av alla gravida kvinnor. Det behöver inte innebära några komplikationer men kan göra det. Till exempel kan högt blodtryck leda till preeklampsi, vilket ibland kallas graviditetstoxikos eller havandeskapsförgiftning. Det sistnämnda begreppet tillkom vid en tid då man trodde tillståndet berodde på en förgiftning. Ungefär fyra procent insjuknar i preeklampsi.

► Läs också: 6 knep som sänker ditt blodtryck naturligt

Fortfarande ett riskfyllt tillstånd
Trots förbättrad mödrahälsovård och neonatalt omhändertagande orsakas fortfarande en betydande del av maternell och fetal morbiditet och mortalitet av preeklampsi, skriver Läkartidningen.
De flesta experter är också ense om att preeklampsi ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet.

 

Men högt blodtryck under den sista delen av graviditeten, det vill säga preeklampsi, verkar kunna förebyggas genom magnesiumtillskott, visar nu forskning.

Vanligt med magnesiumbrist
Magnesium är en av de vanligaste mineralbristerna. Mycket beror på att maten vi äter ofta är hårt raffinerad. När helkorn och råris raffineras till vitt mjöl och vitt ris försvinner över 80 procent av magnesiuminnehållet. I särskilt uttalad riskzon att drabbas är personer som bantar, äter obalanserad och magnesiumfattig kost, som stressar mycket (magnesium förbrukas fort vid fysisk och psykisk stress) är alkoholister, missbrukar laxermedel eller använder diuretika*. Diuretika (till exempel tiazid och furosemid) används i stor omfattning vid behandling av hypertension (högt blodtryck), hjärtsvikt och njursjukdomar. Dessa ökar dock urinutsöndringen och leder sannolikt till magnesiumbrist.

► Läs också: 7 tecken på att du inte får i dig tillräckligt med magnesium

Preeklampsi kan förebyggas med magnesiumcitrat enligt studier
En studie vid Göteborgs universitet visade att gravida med hög utsöndring av magnesium i urinen löpte större risk för högt blodtryck (eftersom hög utsöndring ofta medför magnesiumbrist). Studien, som var randomiserad dubbelblind och placebokontrollerad, utfördes på kvinnor från graviditetsvecka 25 med risk att drabbas av förhöjt blodtryck under den sista delen av graviditeten (preeklampsi). Resultatet visade att tillståndet kunde förebyggas genom intag av magnesiumcitrat (i studien användes Magnesium Diasporal 300 mg, ett OTC-klassat läkemedel). I den grupp som fått magnesium var det genomsnittliga diastoliska blodtrycket vid vecka 37 signifikant lägre än i placebogruppen (72 / 1,4 medelvärde / SEM vs 77 / 1,4, p = 0,031). Antalet kvinnor med en ökning av diastoliskt blodtryck på ≥15 mmHg var signifikant lägre i magnesiumgruppen jämfört med kvinnor som fick placebo (p = 0,011). Det var ett omvänt samband mellan urinutsöndringen av magnesium under graviditeten och det diastoliska blodtrycket (p = 0,005).
Värt att notera är att resultatet i denna studie i första hand gällde förstföderskor.

”Magnesium hindrade ökning av det diastoliska blodtrycket ”
I studiens slutsats skriver forskarna att ”magnesiumtillskott hindrade en ökning av det diastoliska blodtrycket under de senaste veckorna av graviditeten. Relationen mellan diastoliskt blodtryck och urinutsöndring av magnesium tyder på att magnesium är inblandat i reglering av blodtryck och att ökningen av diastoliskt blodtryck under graviditeten kan bero på brist på magnesium”.
Medverkade i studien gjorde bland annat den tyska forskaren och magnesiumexperten Jürgen Vormann som Kurera intervjuat tidigare. Läs intervjun i länken nedan.

► Läs också: Forskare: ”Magnesium räddar liv”

Fler studier på gång
Nu har en andra, större studie, startat i Västra Götalandsregionen. Även denna gång är det magnesiumcitrat-formen som studeras (Magnesium Diasporal 400 mg EXTRA). I studien ingår 200 gravida kvinnor men denna gång utgör de ett tvärsnitt, och inte bara kvinnor i riskzonen.
– Syftet är att se om alla förstföderskor kan ha glädje av extra magnesium, om det förebygger blodtrycksstegring mot slutet av graviditeten. I så fall kan det bli aktuellt att rekommendera alla gravida att ta extra magnesium, har Maria Bullarbo, överläkare och specialist i gynekologi och förlossningssjukdomar på Hallands sjukhus i Kungsbacka, berättat för tidningen Land.

Kan förändra synen gällande rekommenderade tillskott vid graviditet
Experter tror att forskningsresultaten kan medföra en förändring gällande vilka näringstillskott man rekommenderar gravida i samband med sin graviditet. I bipacksedeln och produktresumén för Magnesium Diasporal 300 står att produkten kan tas under graviditet, amning och fertilitet. Restriktionerna försvinner alltså.

► Läs också: Goda råd för din graviditet

Magnesium – en naturlig blodtrycksmedicin inte bara för gravida
Och även om dessa senaste studier endast mätte blodtryckseffekten av magnesium hos gravida visar tidigare forskning att mineralet sänker blodtrycket för samtliga patienter med för högt tryck.
Bland annat visar en stor brittisk studie från 2013 att även vanliga blodtryckspatienter har nytta av extra magnesium. En anledning är att mineralet fungerar som naturlig kalciumflödeshämmare, en slags blodtrycksmedicin. Mineralet skyddar även kroppens blodkärl och kan motverka oregelbunden hjärtrytm. Men helst, menar studierna, ska det alltså vara magnesiumcitrat, en form av magnesium som anses ha bra biotillgänglighet (tas upp bra av kroppen).

► Läs också: Magnesium kan minska risken för cancer i bukspottkörteln

Överskott kissas ut
Många behöver få i sig mycket mer än rekommenderat dagligt intag (280 milligram för kvinnor och 350 milligram för män). Bra att veta är att eventuellt överskott kommer ut via urinen.
Läs mer om det viktiga mineralet magnesium (Mg) i Näringsguiden.

* Urindrivande läkemedel som fungerar genom att öka njurarnas utsöndring av vätska och vissa salter, vilket gör att urinvolymerna blir större. Tiazid-diuretika används som behandling av högt blodtryck.

Av Isabelle G Hedander 

Referenser:
• Bullarbo M1, Ödman N, Nestler A, Nielsen T, Kolisek M, Vormann J, Rylander R. Magnesium supplementation to prevent high blood pressure in pregnancy: a randomised placebo control trial. Arch Gynecol Obstet. 2013 Dec;288(6):1269-74.
• Läkartidningen 2010-12-20 nummer 51: ABC om Preeklampsi
• 
European Journal of Clinical Nutrition (2012) 66, 411–418; doi:10.1038/ejcn.2012.4. February 2012 Effect of magnesium supplementation on blood pressure: a meta-analysis. L Kass, J Weekes and L Carpenter School of Life Sciences, University of Hertfordshire, Hatfield, UK

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta preeklampsi

Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20. Inträffar det med samtidig eller åtföljd protein­uri (äggviteprotein i urinen) diagnostiseras det som preeklampsi. Detta i sin tur innebär en ökad risk för eklampsi (graviditetskramp) som är kramp- och/eller komaanfall hos gravida kvinnor med preeklampsi.
Båda tillstånden är förknippade med en kraftigt förhöjd sjuklighet och dödlighet hos såväl mamma som foster.

Flera studier tyder på att risken för högt blodtryck och proteinuri är relaterad till förändringar i mineral homeostas, särskilt för kalcium och magnesium.

Kalciumbehandling har visats ge en riskreduktion hos högriskpatienter med samtidig kalciumbrist och bör användas hos sådana. Värt att veta är att högt intag av kalcium minskar magnesiumupptaget.
Vid svår preeklampsi, där beslut att avsluta graviditeten är taget, bör infusionsbehandling med magnesium övervägas för att minska risken för eklampsi. Denna behandling ges även vid etablerade kramper.
Läs mer om magnesium vs kalcium här.

 Riskfaktorer för preeklampsi
• Antifosfolipidsyndrom
• Tidigare genomgången preeklampsi ( hög återupprepningsrisk)
• Diabetes (oavsett form) interkurrent med graviditeten
• Förstföderska
• Flerbörd (även äggdonation och tumörformen mola hydatidosa ökar risken).
•  Missbildningen fetal trisomi 13 (huruvida trisomi 18 och trisomi 21 ökar risken för preeklampsi är oklart).
• Ärftlighet (även ärftlighet för preeklampsi hos den blivande barnafadern (svärmor och svägerska) tycks öka risken för insjuknande)
• BMI >30
• Maternell ålder >40 år
• Även hyperlipidemi, nedsatt insulinkänslighet, diabetes mellitus typ 2, graviditetsdiabetes, polycystiskt ovariesyndrom och vissa trombofilier ökar risken.

Långtidsprognos
Genomgången svår preeklampsi utgör en klart ökad risk för kardiovaskulär sjukdom senare i livet. Risken för hypertoni (högt blodtryck), ischemisk hjärtsjukdom, stroke och död är ökad.

I en studie från 2009 noterades att kvinnor med svår preeklampsi fortfarande uppvisade hypertoni (18 procent) och proteinuri (2 procent) två år efter förlossning och att preeklampsins svårighetsgrad och tiden mellan diagnos och förlossning korrelerade med postpartal förekomst av hypertoni och proteinuri. Experter menar att kvinnor med preeklampsi därför bör informeras om den ökade risken för kardiovaskulär sjukdom redan på BB och remitteras till distriktsläkare för vidare uppföljning avseende riskreduktion.

Svår preeklampsi ackompanjeras ofta av multiorganpå­verkan, som till exempel:
• Njurpåverkan
• Koagulationspåverkan
• Leverengagemang
• Neurologisk påverkan – kramper (eklampsi), hyperreflexi och/eller klonus, svår huvudvärk, synrubbningar (fotopsi, skotom), stroke
• Lungödem
• Fetal tillväxthämning
• Ablatio placentae

Hypertonitillstånd under graviditet
Hypertoni som uppträder under graviditet kan klassificeras i fyra huvudgrupper baserat på rekommendationer från International Society for the Study of Hypertension in Pregnancy.

1. Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 och där inga hållpunkter för preeklampsi (havandeskapsförgiftning) finns. Blodtrycksmätning bör utfö­ras vid två tillfällen med 4–6 timmars mellanrum. Graviditetshypertoni innebär endast måttligt ökad risk för perinatal morbiditet, medan svår graviditetshypertoni är jämförbar med preeklampsi.

2. Preeklampsi definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 med samtidig signifikant proteinuri ≥0,3 g/dygn. Liksom för graviditetshypertoni ska blodtrycksstegringen gå i remission spontant inom tolv veckor post partum. Svår preeklampsi definieras som blodtryck ≥160/110 mm Hg och/eller proteinuri ≥5 g/dygn.

3. Kronisk hypertoni är essentiell eller sekundär hypertoni som diagnostiserats före graviditeten eller före graviditetsvecka 20.

4. Kronisk hypertoni med pålagring av preeklampsi är hypertoni med utveckling av tecken till preeklampsi. För diagnos krävs en blodtrycksstegring på ≥30/15 mm Hg och tillkomst eller förvärring av redan befintlig proteinuri.
Källa: Läkartidningen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Sänk stressen med hjälp av andningen

Mental hälsa

Karin Isberg är stressexpert och författare till boken ”15 sätt att bli fri från stress” där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. I del tre lär Karin ut hur man kan komma i balans med hjälp av sin andning:

Vi väljer bröd efter ålder och utbildningsnivå

Forskning

När vi väljer bröd i matbutiken så väljer vi dels det vi fick hemma som barn och dels efter den utbildningsnivå vi har. Bröd gjort på råg är hälsosammare än bröd bakat på vete. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd medan äldre väljer det hälsosamma brödet. Att byta vanor som vuxna är dessutom svårt. Det visar en ny avhandling om råg gjord vi Uppsala universitet.

Kvinna stretchar

Träna säkert med aktiv återhämtning

Träning

Är du taggad på att komma igång med din träning men trött på segdragen träningsvärk och rädd för att dra på dig otäcka skador? I boken "Snabbare, starkare, friskare med integrativ idrottsnutrition", beskriver Peter Wilhelmsson hur du ska äta och ta hand om kroppen för att träningen ska bli ett rent nöje.

Honung

Biodlarna: ”Inhemsk honung gynnar vår miljö”

Eko/miljö

Med anledning av att den italienske munken Bernhard av Clairvaux dog den 20 augusti för 864 år sedan firar vi denna dag honungens dag. Han är nämligen biodlarnas skyddshelgon och även om vi i Sverige inte har någon stark relation till katolska helgon är det idag som honungen uppmärksammas även här. Bin är nödvändiga för en levande natur och ett fungerade jordbruk och på Kurera vill vi passa på att slå ett slag för dessa hårt arbetande varelser.

Ett par

Relationsexperten: Är du medberoende?

Krönikan

Ordet medberoende har de flesta människor hört och det nämns numera betydligt oftare än tidigare, men vad innebär det egentligen att vara medberoende? Det ger Kureras nya krönikör relationterapeuten och författaren Cornelia Södergren svar på.

Skydda levern med hjälp av rätt kost

Hälsa

Din lever behöver rätt kost för att orka med sitt viktiga utrensningsarbete. Det är lätt att kroppen överbelastas med kemikalier från maten och då hinner levern inte med. Om du äter för mycket socker kan det synas i ansiktet som blemmor och rodnader och kroppen brukar kännas svullen, trött och ibland får man värk. Sommaren innebär oftast excesser i sötsaker och det är okey så länger du inte tar med dig ovanorna in i vardagen. Här kommer tips på bra mat som stöder en frisk lever.

Fler får hjärtinfarkt på måndagar

Forskning

När stressen ökar tycks hjärtinfarkterna bli fler. Statistik visar att antalet infarkter skjuter i höjden under jul- och nyårshelgen men även på måndagar. Det visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften American Heart Journal. Sifforna baserades på data från olika svenska register.

Ont i ryggen? Så blir du bättre

Hälsa

Svenskarna har i dag övervägande stillasittande arbeten. De leder till försämrad hälsa på flera sätt. Något som ofta ger sig tillkänna ganska snar är problem med ryggen. Monotona rörelser, dålig hållning och inaktivitet ger ryggont. Men det också lätt hänt att få ont i nacke och rygg på grund av flitigt användande av läsplattor och mobiltelefoner. Här får du några tips som lindrar värk i ryggen.

Gråhårig man speglar sig

Grått hår – en markör för god hälsa?

Forskning

Spanska forskare har genom att studera vildsvin kommit fram till att grått hår kan vara ett tecken på god hälsa. Länge har det betraktats som motsatsen och något som ska döljas till varje pris för att bibehålla ett ungdomligt och hälsosamt utseende. Men den grå manen kan nu istället visa sig vara en symbol för god hälsa – medan rödhåriga kan ligga lite mer pyrt till.

sittande kvinna

Enkla knep för att undvika stillasittande

Hälsa

Människan är skapad för rörelse. Att leva sitt liv med mycket stillasittande är inte naturligt för kroppen. I Sverige sitter vuxna i snitt åtta timmar per dag och bara hälften motionerar mer än 30 minuter i veckan. Att minska antalet stillasittande timmar från åtta till tre kan öka livslängden med två till tre år

Frukost

Ny forskning: ”Du beter dig som du äter”

Kost

Vad vi äter påverkar hur vi mår och beter oss mot andra, visar ny forskning. Tidigare har Kurera berättat om att socker visat sig vara en starkt bidragande orsak till psykisk ohälsa. I en artikel i Svt nyheter berättades det nyligen att vad vi äter i övrigt styr vårt humör.

Studie: ”Minskat köttintag – bra för tarmhälsan”

Kost

Nu kommer fler argument för att dra ned på köttkonsumtionen. En riklig köttkonsumtion har nämligen visat sig kunna ligga bakom divertikulit eller inflammerade tarmfickor. Sedan tidigare har rökning och stillasittande pekats ut som bovar men nu är det alltså biffen som sägs ställa till det.

Så bevarar män självständighet och hälsa långt upp i åldern

Forskning

Hur gör man för att kunna klara sig själv och vara någorlunda frisk högt upp i åldern? En studie på män födda mellan 1920 och 1924 där man utvärderat dem sex gånger sedan 1970 gav tydliga besked. Rök inte, ät inte för mycket och när du väl äter, välj en medelhavsliknande kost. Då har du goda chanser att bli gammal och dessutom bevara din självständighet långt upp i åldern.

Sötpotatis

Aminosyra kan förebygga ALS och alzheimer

Naturlig hälsa

Kan lösningen på gåtan ALS finnas i sjön? Sjukdomar som ALS, och alzheimer gäckar oss fortfarande och än finns inga effektiva mediciner mot dessa svåra åkommor men nu verkar forskare vara en lösning på spåren. Algblomningen i Östersjön har länge varit ett problem och man har sedan tidigare kunnat konstatera att gifterna kan orsaka bland annat leverskador.

Hälsosam mat, nötter, lax. olivolja och avokado

Träna hållbart med antiinflammatorisk mat

Träning

En hälsosam kost är en av förutsättningarna för en hållbar livsstil – särskilt för återhämtning i samband träning. En felaktig kost sänker kroppens pH-värde och ökar risken för oxidativ stress, inflammation och skador. Därför är det viktigt för den som tränar att stödja kroppen med antiinflammatorisk kost och extra intag av antioxidanter.

Rhesusapa

Återhållsam diet kan ge ett längre liv

Forskning

LCHF i all ära men för den som vill addera år till livslängden är det svältkost som gäller. Eller kalorirestriktion som det också kallas och då inte i vanlig viktväktarbemärkelse utan helst ska man hålla nere kaloriintaget under 1000 kilokalorier om dagen skriver KIT.

Hormonstörande ämnen i vanliga hudvårdsprodukter

Skönhet

Att välja hudvård och make-up med naturliga ingredienser har aldrig varit viktigare. Inte sedan barockens tid med sitt blysmink har väl det vi applicerar på kroppen för att bli mjuka och vackra varit mer fyllt med diverse mer eller mindre farliga ämnen. Om inte annat finns det betydligt fler skadliga ämnen att välja på i morden tid.

johanna bjurström

Skydda dig mot allergier genom att ta hand om din tarm

Krönikan

Allergi kan uppkomma genom att bakterier och parasiter tar sig in i mage och tarm, där de skapar föruttnelsebakterier. Detta kan leda till nedsatt immunförsvar med trötthet, allergier, akne, eksem, olika tarmproblem och autonoma sjukdomar som följd. Väl fungerande mage och tarm är oftast liktydigt med god hälsa. Här delar jag med mig av mina bästa tips för en frisk tarmhälsa och ett starkt immunförsvar.

Kirurgi – värsta placebon

Hälsa

Saknar kirurgi bevisad effekt? Ja i alla fall i vissa fall menar den austaliensiske kirurgen Ian Harris som i sin bok ”Surgery, The Ultimate Placebo: A surgeon cuts through the evidence” uttrycker stark skepsis mot flera typer av kirurgi, dels för att undersökningar visar att många ingrepp har mindre effekt av än vad som påstås.

Kökssvamp

Därför ska du inte mikra din disktrasa

Forskning

Kökets måsten för rengöring - disktrasan och skrubsvampen är svåra att klara sig utan när det gäller att hålla rent på diskbänk och arbetsytor. Något som är viktigt för att hålla god hygien men hur fräscha är de egentligen?

Pannkaor med bär

Glutenfria pannkakor med sommarbär

Recept

Supergoda, nyttiga och näringsrika är dessa naturligt glutenfria fullkornspannkakor från Nillas Kitchen. Varför inte göra dem till frukost i helgen. Smeten är gjord på havremjöl och fullkornsrismjöl.

Högintensiv träning – så funkar det

Träning

Trött på långa löprundor? En ny träningsform kan ge ny inspiration, kanske är det dags att prova en mer tidseffektiv metod när träningen drar igång igen i höst.  Högintensiv träning eller HIIT som det förkortas är en explosiv träningsform som bland annat kickstartar kroppens förbränning.