Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Barn håller blodtrycksmanschett åt sin gravida mamma

Magnesium sänker blodtrycket – och minskar risken för preeklampsi

Fakta preeklampsi

Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20. Inträffar det med samtidig eller åtföljd protein­uri (äggviteprotein i urinen) diagnostiseras det som preeklampsi. Detta i sin tur innebär en ökad risk för eklampsi (graviditetskramp) som är kramp- och/eller komaanfall hos gravida kvinnor med preeklampsi.
Båda tillstånden är förknippade med en kraftigt förhöjd sjuklighet och dödlighet hos såväl mamma som foster.

Flera studier tyder på att risken för högt blodtryck och proteinuri är relaterad till förändringar i mineral homeostas, särskilt för kalcium och magnesium.

Kalciumbehandling har visats ge en riskreduktion hos högriskpatienter med samtidig kalciumbrist och bör användas hos sådana. Värt att veta är att högt intag av kalcium minskar magnesiumupptaget.
Vid svår preeklampsi, där beslut att avsluta graviditeten är taget, bör infusionsbehandling med magnesium övervägas för att minska risken för eklampsi. Denna behandling ges även vid etablerade kramper.
Läs mer om magnesium vs kalcium här.

 Riskfaktorer för preeklampsi
• Antifosfolipidsyndrom
• Tidigare genomgången preeklampsi ( hög återupprepningsrisk)
• Diabetes (oavsett form) interkurrent med graviditeten
• Förstföderska
• Flerbörd (även äggdonation och tumörformen mola hydatidosa ökar risken).
•  Missbildningen fetal trisomi 13 (huruvida trisomi 18 och trisomi 21 ökar risken för preeklampsi är oklart).
• Ärftlighet (även ärftlighet för preeklampsi hos den blivande barnafadern (svärmor och svägerska) tycks öka risken för insjuknande)
• BMI >30
• Maternell ålder >40 år
• Även hyperlipidemi, nedsatt insulinkänslighet, diabetes mellitus typ 2, graviditetsdiabetes, polycystiskt ovariesyndrom och vissa trombofilier ökar risken.

Långtidsprognos
Genomgången svår preeklampsi utgör en klart ökad risk för kardiovaskulär sjukdom senare i livet. Risken för hypertoni (högt blodtryck), ischemisk hjärtsjukdom, stroke och död är ökad.

I en studie från 2009 noterades att kvinnor med svår preeklampsi fortfarande uppvisade hypertoni (18 procent) och proteinuri (2 procent) två år efter förlossning och att preeklampsins svårighetsgrad och tiden mellan diagnos och förlossning korrelerade med postpartal förekomst av hypertoni och proteinuri. Experter menar att kvinnor med preeklampsi därför bör informeras om den ökade risken för kardiovaskulär sjukdom redan på BB och remitteras till distriktsläkare för vidare uppföljning avseende riskreduktion.

Svår preeklampsi ackompanjeras ofta av multiorganpå­verkan, som till exempel:
• Njurpåverkan
• Koagulationspåverkan
• Leverengagemang
• Neurologisk påverkan – kramper (eklampsi), hyperreflexi och/eller klonus, svår huvudvärk, synrubbningar (fotopsi, skotom), stroke
• Lungödem
• Fetal tillväxthämning
• Ablatio placentae

Hypertonitillstånd under graviditet
Hypertoni som uppträder under graviditet kan klassificeras i fyra huvudgrupper baserat på rekommendationer från International Society for the Study of Hypertension in Pregnancy.

1. Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 och där inga hållpunkter för preeklampsi (havandeskapsförgiftning) finns. Blodtrycksmätning bör utfö­ras vid två tillfällen med 4–6 timmars mellanrum. Graviditetshypertoni innebär endast måttligt ökad risk för perinatal morbiditet, medan svår graviditetshypertoni är jämförbar med preeklampsi.

2. Preeklampsi definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 med samtidig signifikant proteinuri ≥0,3 g/dygn. Liksom för graviditetshypertoni ska blodtrycksstegringen gå i remission spontant inom tolv veckor post partum. Svår preeklampsi definieras som blodtryck ≥160/110 mm Hg och/eller proteinuri ≥5 g/dygn.

3. Kronisk hypertoni är essentiell eller sekundär hypertoni som diagnostiserats före graviditeten eller före graviditetsvecka 20.

4. Kronisk hypertoni med pålagring av preeklampsi är hypertoni med utveckling av tecken till preeklampsi. För diagnos krävs en blodtrycksstegring på ≥30/15 mm Hg och tillkomst eller förvärring av redan befintlig proteinuri.
Källa: Läkartidningen

Gravida bör äta tillskott av magnesium mot slutet av sin graviditet.
Mineralet kan nämligen förhindra havandeskapsförgiftning – preeklampsi – hos gravida, visar forskning.
Detta på grund av mineralets förmåga att sänka högt blodtryck, något som gör det till ett intressant tillskott inte bara för gravida utan för alla med hypertoni, det vill säga för högt tryck.

Hypertoni, det vill säga för högt blodtryck, är vanligt under graviditet och någon form av blodtrycksstegring under graviditet ses hos nära tio procent av alla gravida kvinnor. Det behöver inte innebära några komplikationer men kan göra det. Till exempel kan högt blodtryck leda till preeklampsi, vilket ibland kallas graviditetstoxikos eller havandeskapsförgiftning. Det sistnämnda begreppet tillkom vid en tid då man trodde tillståndet berodde på en förgiftning. Ungefär fyra procent insjuknar i preeklampsi.

► Läs också: 6 knep som sänker ditt blodtryck naturligt

Fortfarande ett riskfyllt tillstånd
Trots förbättrad mödrahälsovård och neonatalt omhändertagande orsakas fortfarande en betydande del av maternell och fetal morbiditet och mortalitet av preeklampsi, skriver Läkartidningen.
De flesta experter är också ense om att preeklampsi ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet.

 

Men högt blodtryck under den sista delen av graviditeten, det vill säga preeklampsi, verkar kunna förebyggas genom magnesiumtillskott, visar nu forskning.

Vanligt med magnesiumbrist
Magnesium är en av de vanligaste mineralbristerna. Mycket beror på att maten vi äter ofta är hårt raffinerad. När helkorn och råris raffineras till vitt mjöl och vitt ris försvinner över 80 procent av magnesiuminnehållet. I särskilt uttalad riskzon att drabbas är personer som bantar, äter obalanserad och magnesiumfattig kost, som stressar mycket (magnesium förbrukas fort vid fysisk och psykisk stress) är alkoholister, missbrukar laxermedel eller använder diuretika*. Diuretika (till exempel tiazid och furosemid) används i stor omfattning vid behandling av hypertension (högt blodtryck), hjärtsvikt och njursjukdomar. Dessa ökar dock urinutsöndringen och leder sannolikt till magnesiumbrist.

► Läs också: 7 tecken på att du inte får i dig tillräckligt med magnesium

Preeklampsi kan förebyggas med magnesiumcitrat enligt studier
En studie vid Göteborgs universitet visade att gravida med hög utsöndring av magnesium i urinen löpte större risk för högt blodtryck (eftersom hög utsöndring ofta medför magnesiumbrist). Studien, som var randomiserad dubbelblind och placebokontrollerad, utfördes på kvinnor från graviditetsvecka 25 med risk att drabbas av förhöjt blodtryck under den sista delen av graviditeten (preeklampsi). Resultatet visade att tillståndet kunde förebyggas genom intag av magnesiumcitrat (i studien användes Magnesium Diasporal 300 mg, ett OTC-klassat läkemedel). I den grupp som fått magnesium var det genomsnittliga diastoliska blodtrycket vid vecka 37 signifikant lägre än i placebogruppen (72 / 1,4 medelvärde / SEM vs 77 / 1,4, p = 0,031). Antalet kvinnor med en ökning av diastoliskt blodtryck på ≥15 mmHg var signifikant lägre i magnesiumgruppen jämfört med kvinnor som fick placebo (p = 0,011). Det var ett omvänt samband mellan urinutsöndringen av magnesium under graviditeten och det diastoliska blodtrycket (p = 0,005).
Värt att notera är att resultatet i denna studie i första hand gällde förstföderskor.

"Magnesium hindrade ökning av det diastoliska blodtrycket "
I studiens slutsats skriver forskarna att "magnesiumtillskott hindrade en ökning av det diastoliska blodtrycket under de senaste veckorna av graviditeten. Relationen mellan diastoliskt blodtryck och urinutsöndring av magnesium tyder på att magnesium är inblandat i reglering av blodtryck och att ökningen av diastoliskt blodtryck under graviditeten kan bero på brist på magnesium".
Medverkade i studien gjorde bland annat den tyska forskaren och magnesiumexperten Jürgen Vormann som Kurera intervjuat tidigare. Läs intervjun i länken nedan.

 

► Läs också: Forskare: ”Magnesium räddar liv”

Fler studier på gång
Nu har en andra, större studie, startat i Västra Götalandsregionen. Även denna gång är det magnesiumcitrat-formen som studeras (Magnesium Diasporal 400 mg EXTRA). I studien ingår 200 gravida kvinnor men denna gång utgör de ett tvärsnitt, och inte bara kvinnor i riskzonen.
– Syftet är att se om alla förstföderskor kan ha glädje av extra magnesium, om det förebygger blodtrycksstegring mot slutet av graviditeten. I så fall kan det bli aktuellt att rekommendera alla gravida att ta extra magnesium, har Maria Bullarbo, överläkare och specialist i gynekologi och förlossningssjukdomar på Hallands sjukhus i Kungsbacka, berättat för tidningen Land.

Kan förändra synen gällande rekommenderade tillskott vid graviditet
Experter tror att forskningsresultaten kan medföra en förändring gällande vilka näringstillskott man rekommenderar gravida i samband med sin graviditet. I bipacksedeln och produktresumén för Magnesium Diasporal 300 står att produkten kan tas under graviditet, amning och fertilitet. Restriktionerna försvinner alltså.

► Läs också: Goda råd för din graviditet

Magnesium – en naturlig blodtrycksmedicin inte bara för gravida
Och även om dessa senaste studier endast mätte blodtryckseffekten av magnesium hos gravida visar tidigare forskning att mineralet sänker blodtrycket för samtliga patienter med för högt tryck.
Bland annat visar en stor brittisk studie från 2013 att även vanliga blodtryckspatienter har nytta av extra magnesium. En anledning är att mineralet fungerar som naturlig kalciumflödeshämmare, en slags blodtrycksmedicin. Mineralet skyddar även kroppens blodkärl och kan motverka oregelbunden hjärtrytm. Men helst, menar studierna, ska det alltså vara magnesiumcitrat, en form av magnesium som anses ha bra biotillgänglighet (tas upp bra av kroppen).

► Läs också: Magnesium kan minska risken för cancer i bukspottkörteln

 

Överskott kissas ut
Många behöver få i sig mycket mer än rekommenderat dagligt intag (280 milligram för kvinnor och 350 milligram för män). Bra att veta är att eventuellt överskott kommer ut via urinen.
Läs mer om det viktiga mineralet magnesium (Mg) i Näringsguiden.

* Urindrivande läkemedel som fungerar genom att öka njurarnas utsöndring av vätska och vissa salter, vilket gör att urinvolymerna blir större. Tiazid-diuretika används som behandling av högt blodtryck.

Av Isabelle G Hedander 

Referenser:
• Bullarbo M1, Ödman N, Nestler A, Nielsen T, Kolisek M, Vormann J, Rylander R. Magnesium supplementation to prevent high blood pressure in pregnancy: a randomised placebo control trial. Arch Gynecol Obstet. 2013 Dec;288(6):1269-74.
• Läkartidningen 2010-12-20 nummer 51: ABC om Preeklampsi
• 
European Journal of Clinical Nutrition (2012) 66, 411–418; doi:10.1038/ejcn.2012.4. February 2012 Effect of magnesium supplementation on blood pressure: a meta-analysis. L Kass, J Weekes and L Carpenter School of Life Sciences, University of Hertfordshire, Hatfield, UK

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta preeklampsi

Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20. Inträffar det med samtidig eller åtföljd protein­uri (äggviteprotein i urinen) diagnostiseras det som preeklampsi. Detta i sin tur innebär en ökad risk för eklampsi (graviditetskramp) som är kramp- och/eller komaanfall hos gravida kvinnor med preeklampsi.
Båda tillstånden är förknippade med en kraftigt förhöjd sjuklighet och dödlighet hos såväl mamma som foster.

Flera studier tyder på att risken för högt blodtryck och proteinuri är relaterad till förändringar i mineral homeostas, särskilt för kalcium och magnesium.

Kalciumbehandling har visats ge en riskreduktion hos högriskpatienter med samtidig kalciumbrist och bör användas hos sådana. Värt att veta är att högt intag av kalcium minskar magnesiumupptaget.
Vid svår preeklampsi, där beslut att avsluta graviditeten är taget, bör infusionsbehandling med magnesium övervägas för att minska risken för eklampsi. Denna behandling ges även vid etablerade kramper.
Läs mer om magnesium vs kalcium här.

 Riskfaktorer för preeklampsi
• Antifosfolipidsyndrom
• Tidigare genomgången preeklampsi ( hög återupprepningsrisk)
• Diabetes (oavsett form) interkurrent med graviditeten
• Förstföderska
• Flerbörd (även äggdonation och tumörformen mola hydatidosa ökar risken).
•  Missbildningen fetal trisomi 13 (huruvida trisomi 18 och trisomi 21 ökar risken för preeklampsi är oklart).
• Ärftlighet (även ärftlighet för preeklampsi hos den blivande barnafadern (svärmor och svägerska) tycks öka risken för insjuknande)
• BMI >30
• Maternell ålder >40 år
• Även hyperlipidemi, nedsatt insulinkänslighet, diabetes mellitus typ 2, graviditetsdiabetes, polycystiskt ovariesyndrom och vissa trombofilier ökar risken.

Långtidsprognos
Genomgången svår preeklampsi utgör en klart ökad risk för kardiovaskulär sjukdom senare i livet. Risken för hypertoni (högt blodtryck), ischemisk hjärtsjukdom, stroke och död är ökad.

I en studie från 2009 noterades att kvinnor med svår preeklampsi fortfarande uppvisade hypertoni (18 procent) och proteinuri (2 procent) två år efter förlossning och att preeklampsins svårighetsgrad och tiden mellan diagnos och förlossning korrelerade med postpartal förekomst av hypertoni och proteinuri. Experter menar att kvinnor med preeklampsi därför bör informeras om den ökade risken för kardiovaskulär sjukdom redan på BB och remitteras till distriktsläkare för vidare uppföljning avseende riskreduktion.

Svår preeklampsi ackompanjeras ofta av multiorganpå­verkan, som till exempel:
• Njurpåverkan
• Koagulationspåverkan
• Leverengagemang
• Neurologisk påverkan – kramper (eklampsi), hyperreflexi och/eller klonus, svår huvudvärk, synrubbningar (fotopsi, skotom), stroke
• Lungödem
• Fetal tillväxthämning
• Ablatio placentae

Hypertonitillstånd under graviditet
Hypertoni som uppträder under graviditet kan klassificeras i fyra huvudgrupper baserat på rekommendationer från International Society for the Study of Hypertension in Pregnancy.

1. Graviditetshypertoni definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 och där inga hållpunkter för preeklampsi (havandeskapsförgiftning) finns. Blodtrycksmätning bör utfö­ras vid två tillfällen med 4–6 timmars mellanrum. Graviditetshypertoni innebär endast måttligt ökad risk för perinatal morbiditet, medan svår graviditetshypertoni är jämförbar med preeklampsi.

2. Preeklampsi definieras som blodtryck ≥140/90 mm Hg som utvecklas efter graviditetsvecka 20 med samtidig signifikant proteinuri ≥0,3 g/dygn. Liksom för graviditetshypertoni ska blodtrycksstegringen gå i remission spontant inom tolv veckor post partum. Svår preeklampsi definieras som blodtryck ≥160/110 mm Hg och/eller proteinuri ≥5 g/dygn.

3. Kronisk hypertoni är essentiell eller sekundär hypertoni som diagnostiserats före graviditeten eller före graviditetsvecka 20.

4. Kronisk hypertoni med pålagring av preeklampsi är hypertoni med utveckling av tecken till preeklampsi. För diagnos krävs en blodtrycksstegring på ≥30/15 mm Hg och tillkomst eller förvärring av redan befintlig proteinuri.
Källa: Läkartidningen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

 

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Övrigt

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

färgrika grönsaker

Näringsämnen som kan bidra till mindre symtom vid covid-19

Forskning

Kardiologen och överläkaren Urban Alehagen har tillsammans med norska och ryska forskare gjort en studie där de skriver att brist på specifika näringsämnen kan förvärra symtomen för de som fått covid-19. Genom att säkerställa en god näringsstatus, framförallt bland äldre, kan detta ha en immunstärkande effekt.

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

 

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?

Kakan kärleksmums mot svart botten

Sockerfria kärleksmums med superkrafter

Recept

På ytan må den se ut som en vanlig kärleksmums (och vem älskar inte det?) – men med kvarg och zucchini bland ingredienserna bidrar den med helt andra saker än en traditionell kaka. Exempelvis stabiliserar den blodsockret. Kanske precis det vi behöver efter jul- och nyårshelgernas alla förlustelser.

 

Kvinna på en yogamatta i en träningssal som mediterar

Nya trenden: Holistisk träning

TRÄNING

Lyfta skrot och löpturer i all ära – men allt fler väljer nu att ta kontroll över sin hälsa genom att ta ett helhetsgrepp på sin livsstil. – Vi behöver även träna vårt inre för att få bra resultat på vårt yttre, säger pt:n och hälsorådgivaren Hannah Berglund.

 

Linda la om kosten: “Nu är min typ 1 diabetes under kontroll”

Hälsa

När Linda Wade, 28 år, var gravid med sin dotter våren 2019 fick hon diagnosen typ-1 diabetes. Hon följde kostråden hon fick av dietisten. Men det var svårt att injicera rätt dos insulin till de kostråden. Linda Wade startade istället sitt eget hälsoprojekt och när hon började äta antiinflammatorisk kost och motionera lagom kunde hon minska insulinmängden och nu tar hon inte längre insulin.

kosmetika och sminkprodukter mot rosa bakgrund med ett överstruket rött kryss

Tre av fyra skönhetsprodukter är hälsofarliga

Hud

Tre av fyra skönhetsprodukter innehåller ämnen som är misstänkt hormonstörande, allergiframkallande eller skadliga för miljön, visar en ny undersökning. – Folk är tyvärr inte medvetna om vad produkterna som de använder dagligen faktiskt innehåller, säger Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg. 

 

Programledaren Stephan Wilson i ett utegym

”Jag lyckades ta kontroll över min hälsa”

Krönikan

För fem år sedan gjorde programledaren Stephan Wilson en livsstilsförändring - efter en stark upplevelse som på många sätt förändrade hans liv. I sin krönika berättar han att han har sin nyfikenhet och sin upptäckarlust att tacka för att han idag är starkare och piggare vid 40 år fyllda än vid 20.

Gott Nytt År önskar vi på Kurera

Kurera

2020 blev året då alla pratade om hälsa och immunförsvar. För oss som gör tidningen och sajten Kurera har det varit både utvecklande och spännande. Över sex miljoner (!) användare och har klickat in på Kurera.se för att läsa artiklar under 2020. Här nedan berättar vi lite om vilka som varit mest lästa. Stort tack till er, alla våra läsare, för förtroendet!  Vi som gör Kurera är väldigt glada att vi har så engagerade läsare, som ofta tipsar oss om intressanta uppslag. Fortsätt gärna så! Tack för 2020 – och vi ses under 2021.