Att vara i stillhet och i tystnad är helt naturliga tillstånd precis som att vara aktiv. När man blir alltför uppslukad av att vara i ständigt görande och i synnerhet sådant som är förknippat med prestation tippar vågskålen över och många upplever negativ stress. Det är då lätt att uppleva att man förlorar kontakten med sig själv. Det menar Magnus Fridh yogalärare och entreprenör som är aktuell med boken ”Att vara stilla när allt skyndar”.
När vi istället hittar balans och spenderar mer tid i stillhet och vila får vi utrymme att bearbeta upplevelser, tydliggöra vad vi verkligen känner och skapa en sund distans till de göromål vi befinner oss i. Dessutom gör det oss mer närvarande och vi förstår att lägga vår energi på det som är viktigt i våra liv. Forskning har också visat att vi blir mer kreativa när vi stundtals befinner oss i sysslolöshet förklarar Magnus.
Varför är stillheten så viktig för oss?
– Stillheten leder tillbaka till klokare beslut, en sundare respons på ens känslor men det gör oss också mer effektiva när vi återvänder till det mer aktiva görandet. Jag upplever själv att det i stillheten finns en möjlighet att uppleva vad man har för
djupare syften i livet. Vill man erfara en djupare dimension av stillhet så är meditation ett väl fungerande verktyg.
Var vi bättre på det förr, varför tycks vi vara sämre på återhämtning nu?
– Det tycks vara så att fler rapporterar om psykisk ohälsa som relaterar till att det är svårare att sätta en gräns mellan arbetsliv och fritid. Här kan det teknikskifte som skett framförallt det senaste decenniet där vi gjort oss mer nåbara med hjälp av digitala verktyg vara en starkt bidragande orsak. Vi får svårt att sätta en gräns och vi känner krav att kunna bli nådda var vi än är.
Jag tror att detta gör oss mer splittrade och att motmedlet är tydlig gränsdragning mellan jobbet och hemmet, mellan görande och varande. På det sättet lämnas naturliga luckor för stillhet som ger återhämtning.
LÄS OCKSÅ: Karin Björkegren Jones är expert på att ta paus
Inget nytt problem
Att bristen på återhämtning skulle vara ett helt nytt fenomen tror däremot inte Magnus.
– Det finns skrivelser från slutet på 1800-talet där neurologer beskriver tillstånd kallat ”Americanitis”, stresstillstånd orsakade av de kraftiga kraven upplevda i den tidens stadsliv. Även äldre filosofer som t.ex stoikern Seneca beskrev att människor upplevde tidsbrist och att livet upplevdes för kort, säger Magnus och fortsätter:
– Senecas replik blev att vi ”slösar” med vår tid. Att vi lägger tid på felaktiga aktiviteter och för lite tid på oss själva. Orimliga förväntningar tar över och vi brister i förmågan att uppskatta det vi har, det som är oss givet. Istället för att balansera vår tid på ett sunt sätt fyller vi den med allt för mycket förströelser, menar Seneca. Det som Seneca föreslår, endast cirka 50 år in i vår tideräkning, är ”Otium”: Mer lugn och ro, mer vila och sysslolöshet, mer ledighet och tid fri från förpliktelser.
Mer och mer forskning belyser hur viktigt det är med tystnad, många av oss bor i stan och miljöer som inte är så bra på att erbjuda det. Hur rekommenderar du att man bär sig åt för att ändå få den vilan?
– Dels tror jag att det är viktigt att våra städer planeras och prepareras för de ljudföroreningar som stör mest. På det privata planet tror jag att det är en god investering att vistas i naturen så mycket som möjligt. För den stadsboende räcker det gott med parker, alléer eller andra platser där det växer. Det finns mycket intressant forskning som visar att bara vistas i närheten av grönområden har en påverkan på den upplevda stressnivån.
Men vi upplever också stillhet på många olika sätt förklarar Magnus:
– När jag skrev min bok pratade jag t.ex med den finska konstnärinnan Nina Backman som gjort många olika konstprojekt med just tystnad som fokus. När hon undersökte var människor upplever tystnad och stillhet som mest så var platserna vitt skilda, och ofta beroende på de tillfrågades tidigare erfarenheter av miljöerna. En del upplevde den största rofylldheten i naturen vilket kanske var det mest väntade. Andra upplevde tvärtom samma rofylldhet i storstadens brus, i en miljö där de kunde smälta in och känna sig som en del av en helhet.
– Men som du nämner så kvarstår att en hjärna som aldrig får vila kommer förr eller senare bli mindre produktiv och mer sårbar för stress.
LÄS OCKSÅ: Sjukskrivningarna bland chefer ökar
Meditation och andra tekniker kan hjälpa
Att behärska vissa meditativa tekniker gör att platsen är mindre viktig enligt Magnus.
– Mina upplever av tystnad och stillhet skiljer sig väldigt lite beroende på geografi eftersom de egna tankarna, jagberättelsen reduceras i meditation och en inre tystnad påverkas inte så mycket av yttre omständigheter.
Ser du ett ökat medvetande om stillhetens betydelse?
– Ja, definitivt. När jag började med meditation för nästan 30 år sedan var det något marginaliserat, något som enkom var förknippat med t.ex buddhism. Samma övningar som jag lärde mig då hittar du nu på ”Vårdguiden”, och inom tredje vågens terapi är mindfulness ofta förekommande som rekommendation för att bättre hantera olika situationer. För många är yoga en dörr som öppnar vidare till stillhet och meditation. Kanske är det först ett intresse för den fysiska hälsan som tar dig till den träningsformen, men allt fler efterfrågar mer stillhet.
Ofta är det då önskan att lära sig tekniker att stilla sina egna tankar som efterfrågas. Att lära sig att inte ta alla tankar och känslor för absolut sanna. När du mediterar upplever du att alla tankar och känslor är övergående, tillfälliga till sin natur. Du behöver med andra ord inte blockera dem utan du ändrar ditt förhållningssätt till dem. På så sätt upplever du en inre stabilitet även när mer negativa tankar tenderar att ta över.
Vilket är den största utmaningen för människor idag skulle du säga?
– Alla vet att miljön är den stora frågan. Men om jag svarar på den utifrån perspektivet mental hälsa och balans, så tror jag att vi på något sätt måste hitta och bena ut bland rötterna som skapar psykisk ohälsa. Det tycks vara många bidragande orsaker så som t.ex skolans betygssystem som ställer obalanserade krav, för mycket skärmtid, krav på arbetsplatser som är svåra att leva upp till, gränsdragningen mellan arbete och fritid, unga som kämpar med att leva upp till idealbilder mm.
Viktigt att känna oss älskade och värdefulla
Hur kan vi då förhålla oss idag till den vardag vi lever i, just idag frågar sig Magnus.
– Jag tror att det är viktigt att uppleva att vi i grund och botten är tillräckliga och värda att bli äskade och omtyckta oavsett var vi hamnat i livet. Det kanske låter märkligt men medan vi forskar och förstår mer och mer om de omständigheter som skapar oreda så är det viktigt att känna just så, att ge utrymme för det positiva inom en själv. När man vistas i total stillhet och i meditation upplever jag att det inte finns något som behöver läggas till i ens upplevelse till sig själv och andra. Snarare tror jag vi behöver skala bort, förenkla. I grund och botten är definitionen av meditation ganska tydlig. Meditation syftar till att stärka det som är positivt och odla egenskaper som medkänsla och välvilja gentemot andra. Omvänt vill meditatören minska det som skapar negativa mönster och reducera hat, girighet och illvilja.
LÄS OCKSÅ: ,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa
Finns inte risken att vi lägger allt på oss själva, vad behöver ske i samhället för att vi ska må bättre?
– Jo, det kan det göra. Därför tror jag att det på politikernivå just är viktigt att man försöker hitta orsakerna till den ökande ohälsan så man kan klippa av vid rötterna. Förändra. Om en situation till exempel på en arbetsplats är dysfunktionell i grunden kan knappast lite mindfulness på veckoschemat göra underverk. Det är måhända plåster på såren, men inte den totala lösningen.
Däremot om organisationer i grunden byggs på andra värden där exempelvis meditation och större fokus på medkänsla utgör grundstenar så kan det bidra till väldigt mycket. Ett exempel är hur forskning visat att medkänsla och vänlighet skapar bättre och effektivare samarbeten.
Vi lever i ett samhälle med stora inkomstklyftor och långt ifrån alla känner att de kan unna sig lyxen att koppla av. Finns det inte en risk att det blir en medelklasslyx?
– Jag håller med om det och det räcker att titta på priser på vissa former av träning för att se att det är en sanning. Sedan har jag har full respekt för att det kan vara svårt att prioritera om man är i en situation där arbete och familj svämmar över. Det fina med meditation är att tidsinsatsen är förhållandevis liten för en stor effekt. Om man exemplevis övar meditation 10-15 minuter tre gånger i veckan så kommer med all sannolikhet en viss effekt att infinna sig inom åtta veckor. Men, det är en träning som allt annat. Ingen snabb lösning. Du måste göra det om och om igen med entusiasm. De dåliga dagarna är kanske då du behöver det som mest. Och vad gäller tillgången så räcker det att söka ”guidad meditation” på You Tube eller Google så får du förslag på en mängd gratisövningar. I min bok finns också många övningar som är lätta att ta till sig.
LÄS OCKSÅ: Stressexperten: “Steg ett för att minska ohälsosam stress”
Många känner kanske att de inte har tid med återhämtning. Hur bryter man det?
– Det finns alltid lite tid och den är god nog. 5-15 minuter innan du somnar, eller precis när du vaknat, på bussen på väg till jobbet. Stjäl minutrarna du behöver från din tid på Facebook, Instagram eller Netflix. Jag lovar de blir mer värda. Tycker du meditation är svårt så pröva att göra ingenting i 10 minuter. Tvinga dig att pausa från telefonen, kanske kan du börja med att bara reflektera och tänka på något du uppskattar i ditt liv. Även om rastlösheten ibland känns orimlig så sitt kvar. Det är bara en vanesak. Att vänja sitt sinne att fokusera om.
Om stressen är en flykt kan det vara svårt att stanna upp, hur ska man gå till väga för att våga möta det vi springer från?
– Ett koncept som jag sett fungera så många gånger är att först göra en fysisk aktivitet som yoga, promenad eller löptur för att sedan tillbringa en stund i stillhet, säger Magnus och fortsätter:
– I början när du stillar dig och är själv i tystnad låter tankarna i huvudet skenbart högre än någonsin. Men det är för att du är ovan, det förändras snart.
Sätt namn på dina tankar
Magnus menar att ett effektiv sätt är att möta de tankar som skapar oreda istället för att undvika dem. Han föreslår att man namnge dem när uppstår i sinnet.
– Ge dem en etikett: ”Jobb”, ”Familj”, ”Bagatell”, ”Nöje” , ”Rastlöshet”, ”Stress” och så vidare. Plötsligt när du suttit ett tag och väntar in nästa tanke så kommer de inte lika ofta, tar inte lika mycket plats.
Då börjar man istället uppleva mellanrummen mellan tankarna, det Magnus kallar glappen. Det är där den djupa stillheten och tystnaden finns. Genom att träna sin förmåga till närvaro blir detta möjligt menar han..
– Närvaroträning är nyckeln till upplevelsen av det som är bortom de ”inre samtalen”. Det är närvaron som avbryter dagdrömmandet, avbryter de loopande tankarna, grubblerierna om det som varit och spekulationerna om framtiden. Närvaron håller kvar dig i stunden. Den gör dig grundad i ögonblicket, grundad i den situation du befinner dig i.
Våra skärmar stjäl mycket av vår tid
Eftersom vi alla är mer eller mindre ständigt uppkopplade mot omvärlden är det viktigt att skapa ytor i hemmet som stundtals är fria från elektronik menar Magnus.
– Våra digitala verktyg är på många sätt fantastiska och underhållande. Men de kan också vara ett hinder för att hitta ett lugn i vårt hem, säger Magnus och fortsätter:
– Bestämda tidszoner när vi är nedkopplade kan bli en ny form av vardagslyx.
Magnus berättar att han för en tid sedan bestämde sig för att skapa sådana ytor i mitt hem.
– Mer konkret så började jag stänga av telefonen och datorn tidigare på kvällarna, starta dem senare på mornarna och aldrig ta med någon form av elektronik in i sovrummet.
Bytte telefonen mot en väckarklocka
För att göra det det möjligt att låta sovrummet vara en skärmfri zon, köpte Magnus en vanlig analog väckarklocka. De finns fortfarande att köpa och fungerar utmärkt intygar han.
– Effekten var omedelbar och smått fantastisk. När jag lämnade de digitala enheterna frilades större ytor av tid än som effektivt gick att mäta.
Han insåg inte bara hur mycket fri tid som tiden framför en skärm berövat honom, utan också hur mycket mental tid som efteråt kretsat runt det han upplevt vid skärmen. Den första tiden fanns impulsen att exempelvis sträcka sig efter telefonen kvar berättar Magnus, utan att han hade en tanke på vad han skulle göra med den. Men så småningom byttes skärmtiden ut mot mellanrum där kreativiteten åter kunde få utrymme att blomstra.
Av Nina Törmark
Fakta
Namn: Magnus Fridh
Yrke: Yoga- och meditationslärare, författare och upphovsman till midfulnessappen
Bor: Stockholm
Aktuell med: Boken ”Att vara stilla när allt skyndar”, har tidigare givit ut ”Viloläge” (Natur & kultur 2017).
Magnus på sociala medier: Instagram magnus_fridh
Hemsidor: Viloläge samt The mindfulnessapp.
Foto: Stefan Tell