I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här.
– Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord, säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”.
Pehr-Johan Fager är fil kand i kemi och biologi från Uppsala universitet och har arbetat inom medicinindustrin i 25 år, varav 17 år med in vitro diagnostik där han introducerat en rad ny tester och analysmetoder bland annat kring diagnostik av olika tumörer, hormoner, diabetes, hjärtinfarkt samt olika virus och bakterier. Han har också skrivit eller varit medförfattare i flera vetenskapliga publikationer.
Pehr-Johan har en bakgrund inom hälsa och är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet (Sveriges äldsta organisation kring hälsa och miljö, grundad 1940 av hälsoprofilen Are Waerland). Sedan april 2016 sitter han också i styrelsen för SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin). Han har skrivit många hundra artiklar i olika hälsofrågor och publicerat fyra böcker, bland annat ”Litium – det nya hälsomineralet”, som bygger på litteraturstudier kring hur litium påverkar biologiska system och vår hälsa.
LÄS OCKSÅ: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa
Anser att det borde klassas som ett essentiellt näringsämne
Pehr-Johan Fager har studerat den vetenskapliga litteraturen kring litium i över sju år och anser att det borde klassas som ett essentiellt näringsämne.
Kurera är givetvis nyfikna på varför han tror att skolmedicinen och myndigheterna inte redan gjort det – så vi ställer frågan.
– Litium är ett grundämne som också många andra essentiella ämnen som bland annat jod, selen, järn, magnesium och kalcium. Till skillnad från dessa har litium blivit klassat som läkemedel av myndigheterna. Det skedde under 1950-talet då man kunde visa att väldigt höga nivåer kunde användas för att behandla personer med starkt maniska eller depressiva episoder, det vi idag kallar bipolär sjukdom. Att människor skulle må bra av nivåer som var fler hundra gånger lägre kände man då inte till, berättar Pehr-Johan.
”Har fastnat i facket för läkemedel”
Den främsta anledningen var förmodligen för att man inte såg några tydliga kortsiktiga effekter av ett litet tillskott, berättar Pehr-Johan Fager.
– Detta trots att människor under slutet av 1800-talet vallfärdade till hälsokällor med lite förhöjd nivå av litium för att läka många olika krämpor, men främst för att helt enkelt må bättre. Man visste då inte något om litiums verkningsmekanismer. Trots att man idag via biokemisk grundforskning och studier på djur och människor visat att litium har en viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser som är hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Man måste då först registrera produkten som receptfritt läkemedel. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt, förklarar han och tillägger:
– Att då gå ut och hävda att litium är ett essentiellt ämne blir mycket svårt, då läkemedel inte kan vara essentiella. Som tur är kan myndigheterna inte förbjuda försäljning av produkter som naturligt innehåller lite högre nivåer av litium.
LÄS OCKSÅ: Optimal mental hälsa med aminosyror
Så vad säger den moderna forskningen om vårt behov av litium?
– Oj, det är väldigt mycket. Det beror på att litium indirekt påverkar fler än hundra olika enzymer, vara cirka 20 är transkriptionsfaktorer, det vill säga de påverkar vilka gener som ska vara aktiva. Litium påverkar därför allt från produktion av nya nervceller i hjärna till glukosomsättningen och inflammationsgraden i kroppen, men också hur vi mår generellt genom att det balanserar nivåerna av serotonin och dopamin. Studier visar också att litium kan bromsa utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers.
Pehr-Johan poängterar att det givetvis är många fler saker än litium som påverkar det han nyss nämnt, men att det alltid där en svagaste länken som är den begränsande faktorn.
– Detta för att våra celler, och därmed vi själva, ska vara friska och må bra krävs hundratals olika ämnen vi får genom kosten. Det mesta får vi dock i oss tillräckligt av utan att vi behöver tänka på det, men litium har visat sig vara ett ämne många har brist på idag. Även om det har betydelse för en rad olika sjukdomar så är det främst när det gäller mentalt välmående som det finns studier kring detta.
Lägre frekvens av självmord i områden med mer litium i dricksvattnet
Vad är det för studier han då tänker på? undrar förstås Kurera.
– Jo, det gäller främst studier som visar att man i områden med lite mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord. Första studien kring det kom redan 1990 från USA. Den andra kom dock först 2009 och var från Japan. Bägge visade samma resultat. Det finns nu också studier från, Österrike, Italien, Grekland och några till från USA och Japan som bekräftar de tidigare studierna. Intressant var också att man i den första studien från USA kunde visa att man också hade lägre frekvens av våldsbrott och droganvändning med mer litium i dricksvattnet.
Ofta låga litiumnivåer hos personer i fängelser och lågpresterande elever i skolan
Hur kommer det sig tror du? frågar Kurera vidare.
– Förmodligen har det att göra med att litium balanserar nivåerna av serotonin och dopamin så vi inte blir alltför impulsiva och spänningssökande utan istället känner oss mer glada och positiva till livet. Det finns också andra studier där man sett att personer i fängelser och lågpresterande elever i skolan ofta har låga litiumnivåer.
Det tar inte slut där. Pehr-Johan fortsätter:
–Forskning har nu kunnat visa att litium har betydelse för produktionen av oxytocin. Placebokontrollerade studier har också visat att ett litet tillskott, som är flera hundra gånger lägre än läkemedelsdosen, gör att människor som betecknas som friska helt enkelt mår ännu bättre rent mentalt. Det finns också djurstudier som visar att försöksdjuren blir mer aggressiva om man utesluter litium helt ur kosten.
LÄS OCKSÅ: Saffran höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan
Om hur litium kan påverka glukosomsättningen
Kurera kan inte låta bli att återkomma till det Pehr-Johan tidigare nämnde om att litium kan påverka glukosomsättningen. Det verkar ju onekligen lite märkligt. Vi ber honom därför förklara det lite mer ingående.
– Jo, det var egentligen så man kom på litiums viktigaste verkningsmekanism, det vill säga att hämma aktiviteten av ett enzym som kallas GSK3. Det är egentligen en väldigt intressant historia som började med upptäckten av enzymet 1980, berättar han – och utvecklar:
– Idag vet man att GSK3 har väldigt många olika funktioner i våra celler. Den uppgift det har när det gäller glukosomsättningen är att se till så att glykogen, det vill säga lagringsformen av glukos i våra celler, inte sker. Normalt behöver vi ju glukos för att cellen ska kunna producera den energirika föreningen ATP varför GSK3 ska vara aktivt, men när vi äter kolhydrater såsom stärkelse och socker, som bryts ner till glukos, måste glukosen snabbt lagras i cellerna genom att bilda den oskadliga formen glykogen, annars får vi för högt skadligt blodsocker. De flesta tror att det bara är insulin som är viktigt för det, men det är bara en faktor av många som påverkar detta.
”Gör blodsockret lägre hos personer med diabetes”
Han fortsätter:
– Litiums uppgift är att hämma GSK3 både direkt och indirekt och på så vis hjälpa insulin. Det finns studier både på djur och på människor som visar att ett tillskott av litium gör att både fasteblodsockret och det efter en måltid blir lägre hos personer med diabetes. Intressant är också att det finns flera andra ämnen i kosten som har en viss hämmande effekt på GSK3 så att omvandlingen av glykogen stimuleras. Äter man rent socker får man varken i sig dessa eller något extra litium, vilket är en anledning till att mycket tillsatt socker är skadligt. Utan dessa ämnen måste vi utsöndra mer insulin i blodet. Det här är det dock väldigt få som känner till.
LÄS OCKSÅ: Läsarfråga: Hur mycket ”motarbetar” litiumet egentligen mina tillskott? Experten svarar
”Vem är villig att betala för forskning när det inte finns några stora pengar att tjäna?”
Men varför har inte sådan forskning fått större uppmärksamhet? kan Kurera förstås inte låta bli att undra.
– För det första är det bra några få studier man gjort på detta och för det andra verkar skolmedicinen nöja sig med att det redan finns insulin- och blodsockersänkande läkemedel i tablettform att tillgå. Man kan dock ställa sig frågan om litiumbrist kan vara en bidragande orsak till exempelvis diabetes typ 2. Mer forskning behövs kring detta. Men vem är villig att betala för den forskningen när det inte finns några stora pengar att tjäna på att man via ett naturligt grundämne skulle kunna minska risken för diabetes?
Du nämnde Alzheimers tidigare, hur kan det komma sig att litium kan bromsa upp den allt vanligare sjukdomen?
– Ja, det kan tyckas märkligt, men om man studerar de förändringar som sker i vissa av hjärnans nervceller vid Alzheimers så förstår man varför, berättar han och utvecklar:
– Det är främst två typer av förändringar som gör att nervceller i hjärnan dör. Dels är det bildningen av en speciell typ av beta-amyloidplack och så är det bildningen av så kallade tau-tangels. Beta-amyloid ett protein som man tror har en viss funktion i kolesterolmetabolismen i hjärnan, tau är en struktur som ligger runt nervcellernas utskott och gör att de blir stabilare. Studier har visat att GSK3 påverkar detta så att mer plack kommer att bildas och tau klumpa ihop sig till nystan – tangels.
Han summerar:
– Både bildningen av amyloidplack och tau-tangels beror på alltså överaktivt GSK3. Då litium hämmar GSK3 minskar följaktligen också mängden av plack och tangels, och färre nervceller dör.
LÄS OCKSÅ: Känner du dig missmodig eller mår psykiskt dåligt? Du kan ha litiumbrist
”Studier visar att sjukdomen bromsas upp”
Pehr-Johan Fager poängterar återigen att det hela givetvis är mer komplicerat än vad han kan uttrycka i en förhållandevis kort intervju.
– Kunskapen om GSK3s effekter på beta-amyloid och tau är relativt ny, men redan på 1980-talet fanns det forskare som påstod att litium kunde bromsa Alzheimers, men man visste inte hur, säger han och fortsätter:
– På senare år har det också gjorts en del mycket intressanta studier på människor med Alzheimers som visat att sjukdomen bromsas upp, men det finns också en studie på en viss typ av möss som alltid får de förändringar i hjärnan som karaktäriserar Alzheimers. När man gav dem ett litet extra tillskott av litium utvecklade de inte dessa förändringar. Återigen helt sensationella resultat, men de har inte alls uppmärksammats av varken skolmedicinen eller massmedia.
Om eventuella biverkningar med överkonsumtion
En fråga som vi vet att Kureras läsare kommer att ha, och som även vi själva sitter med, är förstås om det inte finns några risker med att få i sig för mycket litium?
– Givetvis finns det risker med för mycket. Man har dock väldigt bra kontroll på de biverkningar som finns när man äter litium som läkemedel. Det är då ibland frågan om livslång behandling och doser som är mer än hundra gånger så höga som man kan få i sig på naturlig väg via det man äter och dricker, berättar Pehr-Johan.
Han fortsätter:
– De biverkningar man ser är bland annat minskad produktion av sköldkörtelhormon och problem med njurarna. Väldigt höga nivåer, det vill säga klart mer än vad man ger som läkemedel, kan också ge problem med hjärtat. Ser vi på de nivåer man naturligt kan få i sig finns inget som tyder på att det skulle vara mer skadligt än normaldoser av andra mineraler.
LÄS OCKSÅ: Guide till mineralernas doldisar
Litium i kosten och som tillskott
Efter att ha läst om alla fördelar är det säkert många som vill veta hur man går till väga för att få i sig lite extra litium. Om det ens går? Så vi ställer frågan.
– Jo, det går faktiskt att köpa något som heter litiumorotat på nätet från USA. Det är ett salt bestående av litium och orotsyra. Jag kan dock inte rekommendera det eftersom det inte är lagligt att sälja i Sverige. Att litium skulle kunna tas upp snabbare med hjälp av orotsyra, vilket ofta står på Internet, har jag inte hittat några vetenskapliga belägg för.
Han fortsätter:
– Kroppen bildar själv orotsyra och du får också i dig det naturligt via kosten, men att få i sig för mycket är inte bra då det finns en rad olika negativa biverkningar. En nyligen upptäckt är insulinresistens och förhöjning av blodtrycket. Tidigare har man känt till att höga nivåer både kan vara mutagent och ge förstorade omogna röda blodkroppar, förklarar Pehr-Johan.
– Litiumsalter lösta i vatten är förmodligen det snabbaste och bästa sättet att få i sig litium. Förutom litiumrikt vatten är grönsaker från växtfamiljen Solanaceae – dit bland annat potatis, tomat, aubergine och paprika hör – bra naturliga källor för extra litium. Hur mycket det finns i dessa beror dock på hur rik odlingsjorden är på litium. Litium finns också i många olika typer av havsalger och i havssallad, även kallad glasört, som växer på fuktiga strandängar nära havet.
Är det något mer du vill tillägga kring litium?
– Ja, att det jag nämnt här bara är en del av de effekter ett litet tillskott av litium har på vår hälsa. Det finns studier som visar att litium skyddar oss mot infektioner av både virus och bakterier, kan minska risken för benskörhet och skyddar mot skadeverkningar efter stroke och fysiskt trauma mot huvudet. Litium stimulerar också våra mitokondrier att producera mer energi och det finns en hel del studier som visar att litium tränger ut aluminium ut kroppen och därmed minskar dess skadeverkningar. Det jag berättar om här och mycket mer går att läsa om i min bok ”Litium – det nya hälsomineralet”. Där finns också 155 vetenskapliga referenser som styrker det som står.
Läs mer om litium i Kureras Näringsguiden
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!