En nationell kraftsamling för att förbättra den svenska folkhälsan behövs.
Det menar Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket som i början av veckan överlämnade en rapport till regeringen med förslag till åtgärder för att stärka arbetet med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.
Ohälsan kopplad till ohälsosamma matvanor och för lite fysisk aktivitet är omfattande och kostar samhället miljarder. Hälsan blir också alltmer ojämlik.
Sverige behöver nu en nationell kraftsamling där många arbetar gemensamt och samordnat för att minska rådande skillnader – och skapa bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet i vardagen. Det menar Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket som i dagarna lämnat in förslag till regeringen på hur detta ska åtgärdas.
► Läs också: Var tionde dödsfall i Sverige orsakat av för lite fysisk aktivitet
Enbart fetman kostar 70 miljarder per år
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för att människor i Sverige ska bli sjuka och dö i förtid. Ohälsan är mer omfattande hos personer med låg utbildningsnivå, fetma är nästan dubbelt så vanligt och livslängden betydligt kortare.
Sjukdomar kopplade till levnadsvanor står för en allt större del av samhällets kostnader. Enbart fetman kostar uppskattningsvis cirka 70 miljarder kronor per år, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Johan Carlson är generaldirektör på Folkhälsomyndigheten:
– Det är inte acceptabelt. Mycket av ohälsan går att förebygga och åtgärda, och folkhälsoarbetet bör fokusera på att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället, säger han i ett uttalande.
► Läs också: Utbildning – en viktig faktor bakom livslängd
Rapport inlämnad till regeringen
En nationell kraftsamling för att förbättra den svenska folkhälsan behövs. Det menar Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket som i början av veckan överlämnade en rapport till regeringen med förslag till åtgärder för att stärka arbetet med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.
– Samhället behöver utformas så att det blir enklare att äta bra och röra på sig. Det är ett långsiktigt arbete som involverar många olika verksamheter, både det offentliga, till exempel skolan och vården, och näringslivet, säger Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket.
► Läs också: Politiker uppmanas: ”Ge barn gratis D-vitamin istället för gratis läkemedel”
Flera föreslagna åtgärder
I sin rapport föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ett antal åtgärder. Både på mer övergripande, strukturell nivå och mer konkreta.
Livsmedelsverket presenterar några av dem i ett pressmeddelande:
Inför målstyrning och utöka uppföljningen
Nationella mål är nödvändiga för ett långsiktigt arbete, för effektiv samverkan mellan olika aktörer och för att olika insatser ska förstärka och komplettera varandra. Uppföljningen på området behöver utvecklas och utökas.
Offentlig styrning behöver användas för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet
Offentliga styrmedel bör ses i ett brett perspektiv – det kan handla om skatter, subventioner och lagar, men också om samhällsplanering och infrastruktur.
– Vi ser att det behöver användas offentliga styrmedel för att underlätta hälsosammare levnadsvanor. Men området är komplext och det gäller att gå rätt. Det behöver utredas hur styrmedel kan utformas för att ge bäst effekt ur ett svenskt perspektiv, säger Annica Sohlström.
► Läs också: Läkare: Dåliga kostval orsak till en tredjedel av all cancer
Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Förutsättningarna för ett folkhälsoarbete på lokal och regional nivå som vilar på vetenskaplig grund behöver stärkas. Dels genom ökat stöd från ansvariga myndigheter i form av kunskapsuppbyggnad och kunskapsstöd, dels genom att denna kunskap tas tillvara av verksamheterna.
Höj kompetensen inom skolan och hälso- och sjukvården
I dag saknas kurser och kunskapsmål om hälsofrämjande och förebyggande arbete kring matvanor och fysisk aktivitet i grundutbildningen inom lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar.
► Läs också: Vårdpersonal vill prata näring – men saknar förutsättningar
Inrätta ett nationellt saltprogram
Myndigheter och livsmedelsföretag behöver samverka för att sänka saltkonsumtionen, till exempel genom ett koordinerat frivilligt saltsänkningsarbete. Högt saltintag pekas ut som en av de viktigaste riskfaktorerna för ohälsa som är kopplad till matvanorna.
► Läs också: Ann Fernholm: ”Livsmedelsverket missar målet när de skyller på saltet”
Läs mer:
• Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet (Avrapportering av regeringsuppdraget)
• Folkhälsans utveckling – Folkhälsomyndighetens årsrapport 2017
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!