Vår tarmflora har fått ett uppsving, från att ha varit något vi knappt ägnat en tanke har den visat sig spela en viktig roll för vår hälsa och påverkar allt från immunförsvaret till vårt humör. Nutritionisten Lina Åhlén berättar om mikrobiomet som det också kallas och hur vi bäst äter för att det ska vara i så bra form som möjligt.
På senare år har kunskapen om tarmfloran ökat något enormt och vi har i takt med det fått större kunskap om att den påverkas av hur vi äter och hur vi lever. Vi har också fått lära oss att mikrobiomet som det även kallas påverkar allt ifrån immunförsvaret, hormoner och hjärnan.
– En obalanserad tarmflora förknippas med diverse sjukdomar, som allergier och många neurologiska sjukdomar, säger Lina. Hon berättar att det finns studier som visar att tillskott av probiotika bland annat kan förbättra kognitionen hos patienter med Alzheimers, skydda skelettet hos äldre och minska förkylningssymtomen hos barn.
Kroppens bakterieflora
Vi har miljarder bakterier i tarmarna – fler än vi har celler – som väger runt två kilo. De finns inte bara i tarmarna, utan även på andra platser i kroppen som munnen, underlivet och huden. Vissa bakterier är hälsofrämjande för oss och andra sjukdomsframkallande. Stammarna Lactobacillus och Bifidobakterium hör till de hälsofrämjande.
LÄS OCKSÅ: Forskare har listat bästa maten för psykisk hälsa
Mikrobiotans funktion
Bakterierna i tarmen är viktiga för immunförsvaret och runt 70 procent av immunförsvaret finns i tarmen.
– Bakterier ”utbildar” immunceller till att känna igen inkräktare, säger Lina.
De behövs också för att skydda tarmslemhinnan. Bakterierna i tarmen omvandlar fibrer till kortkedjade fettsyror som används som energi av cellerna i tarmslemhinnan. producerar mjölksyra som gör att pH-balansen hålls nere och skapar därmed en miljö som skadliga bakterier inte trivs i. Dessutom breder de ut sig över den känsliga slemhinnan och förhindrar att skadliga mikroorganismer får fäste.
– Bakterierna i tarmen hjälper också till att reglera gener via epigenetik. De kan alltså bidra till aktivering av gener.
LÄS OCKSÅ: Matologi – ett råvarulexikon för medvetet ätande
Främja tarmfloran
Probiotika finns i många olika livsmedel som mjölksyrade grönsaker exempelvis surkål och kimchi, yoghurt, natto och andra fermenterade livsmedel och i kosttillskott.
– Det är viktigt att äta fibrer som bakterierna i tarmen använder som energi. Fibrer brukar även därför kallas för prebiotika, säger Lina.
LÄS OCKSÅ: Magspecial – nyckeln till god hälsa finns i tarmen
Livsmedel som är rika på fibrer
Havregryn
Linfrön
Gröna bananer
Bönor
Linser
Sparris
Jordärtskockor
Lök
Kokad och sedan nerkyld potatis
Fibrer är ämnen som transporteras intakta till tjocktarmen. Det betyder att varken enzymer eller magsyra rår på att bryta ner dem. De flesta kostfibrer är komplexa kolhydrater men kan även bestå av andra ämnen. Fibrer ger volym åt avföringen och främjar regelbunden tömning av tarmen. De bidrar till att bilda kortkedjade fettsyror, smörsyra och propionat som ger energi åt cellerna i tarmslemhinnan.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Namn: Lina Åhlén
Bor: Uppsala
Ålder: 40
Familj: Sambo Johannes, döttrarna Julia, 4 år och Klara, 2 år.
Yrke: Grundare av utbildningsverksamheten Nutrition Matters Sverige som erbjuder webbkurser, föreläsningar och workshops inom området kost, näring och hälsa. Redaktionsmedlem Näringsmedicinsk Tidskrift samt kursledare på Medborgarskolan,
Utbildning: BSc (Hons) Nutritional Science från CNELM och Middlesex University.
Erbjudande: Med Linas onlinekurser kan du lära dig hur kosten och näringen påverkar hälsan och få en större förståelse för hur kroppen fungerar. Fram till och med 31 mars får du som läser Kurera får 25 procent rabatt. Skriv bara KURERA2019 när du kommer till kassan. Klicka på länken ovan för att anmäla dig!