Hur mycket socker vi stoppar i oss spelar större roll när det gäller uppkomsten av hjärtsjukdomar än vad mättat fett gör, visar ny forskning.
Dagens kostrekommendationer behöver uppdateras, menar nu experterna bakom studien.
– Medan originalstudierna som våra kostråd sedan länge bygger på bestod av observationer, har vi idag mer än ett halvt sekel av data och en ökad förståelse för hur näring påverkar kroppen – och särskilt hjärtat, säger forskaren James DiNicolantonio.
Så kallad aterosklerotisk kranskärlssjukdom (CHD) står för ett av sex dödsfall i USA och är den ledande dödsorsaken i hela västvärlden. Experter har i många år försökt att begränsa och kontrollera CHD genom att fokusera på åtgärder för att förebygga och – ur ett kostperspektiv – begränsa mängden mättat fett.
Nu visar allt mer forskning att det är socker och inte mättat fett som ligger bakom hjärtsjukdomen.
Sockret den egentliga boven
I en artikel publicerad i tidskriften Progress in Cardiovascular Diseases skriver forskarna James J DiNicolantonio och James H O’Keefe att forskning visar att det är socker och inte mättat fett som ger hjärtsjukdom.
Teorin om att det är mängden mättat fett i vår kost som huvudsaklig orsak till förhöjt kolesterol och hjärtsjukdom härrör från forskning från 1950-talets början och den amerikanske forskaren Ancel Keys. Det var dennes teorier som sedan blev vägledande för de hälsoråd som både American Heart Association och USA:s regering ställde sig bakom under 1960- och 70-talen.
1950-talets observationsstudier
Vid samma tidpunkt fanns det dock en brittisk fysiolog vid namn John Yudkin som hävdade att det snarare var sockerintaget man skulle skylla på, gällande både förekomsten av och dödligheten i kranskärlssjukdom.
Både Yudkin och Keys tog stöd för sina teorier med hjälp av observationsstudier, eftersom människor äter mat snarare än enskilda näringsämnen.
Men mat med mycket mättat fett brukar också vara detsamma som mat med mycket socker – vilket får som följd att de som äter mycket socker också äter mycket mättat fett.
Har utvärderat gammal och ny forskning
Tillsammans med studiens medförfattare, läkaren Sean C Lucan från Albert Einstein College of Medicine har DiNicolantonio och O’Keefe utvärderat alla de forskningsbevis som finns som länkar mättat fett och socker till hjärtsjukdom. Av dessa bevis drar de slutsatsen att sockerkonsumtion, särskilt i form av raffinerat socker, är en större riskfaktor för hjärtsjukdom än mättat fett.
► Läs också: 5 tips för naturlig hjärthälsa
Forskare: ”Vi har ökad förståelse idag”
– Medan originalstudierna som våra kostråd sedan länge bygger på till stor del bestod av observationer, har vi idag mer än ett halvt sekel av data och en ökad förståelse för hur näring påverkar kroppen och särskilt hjärtat, säger DiNicolantonio.
Vissa typer av mättat fett tvärtom bra för hjärtat
De metaboliska aspekter av mättat fett är komplexa men befintlig forskning tyder på att vissa av fettsyrorna faktiskt kan ge mätbara fördelar för lipidprofiler och risken för hjärt-och kärlsjukdom. Till exempel ökar vissa mättade fettsyror HDL-kolesterolet, som ofta kallas det ”goda kolesterolet”, eftersom detta lipoprotein också är kopplat till minskad risk för hjärtkärlsjukdom.
► Läs också: Näringsexperten: ”Så blir du av med sötsuget en gång för alla”
Höjer kolesterolet och triglyceriderna
Att byta ut de mättade fetterna innebär, nästan oundvikligen, att man istället ersätter dem med någonting annat. När det då istället blir kolhydrater, och särskilt raffinerade kolhydrater som socker, som ersätter det mättade fettet får detta istället en negativ inverkan på kolesterolet. Det goda kolesterolet (HDL) tenderar att minska och de farliga triglyceriderna ökar.
Som tidigare nämnts äter inte människor enskilda fettsyror utan livsmedel som är en blandning av olika fettsyror och andra livsmedelskomponenter. Medan höga intag av processat kött, som charkuteriprodukter, kan öka risken för hjärtsjukdom sägs risken inte öka på samma sätt när det mättade fettet kommer från mejerikällor, även om intaget är högt. Tvärtom verkar risken minska.
► Läs också: Statiner kan öka risken för diabetes med 50 procent
Kraftigt försämrade hälsomarkörer efter bara några veckor på sockerrik kost
Att konsumera en sockerrik kost har på bara några veckor visat att det innebär en mängd avvikelser hos patienter med hjärt-och kärlsjukdom, som till exempel förhöjt totalkolesterol, triglycerider, LDL (det ”onda” kolesterolet), oxiderat LDL, urinsyra, insulinresistens samt onormal glukostolerans, lågt HDL (det ”goda” kolesterolet) samt förändrad blodplättsfunktion (trombocyter).
Den totala effekten av att att äta en sockerrik kost, när det gäller nämnda hälsomarkörer, är alltså sannolikt mer skadlig för allmänhälsan än en ökad konsumtion av mättat fett, vilken kan öka LDL men samtidigt höja HDL.
► Läs också: 10 anledningar till att inte äta godis
Socker kan orsaka fettlever – den största riskfaktorn för hjärtsjukdom
Tillsatt fruktos – vanligtvis i form av sackaros (vanligt bordssocker framställt från sockerbetor) eller det som kallas high fructose corn syrup, HFCS, (ett ”värstingsocker” som framställs genom att industrin bryter ner exempelvis majsstärkelse till glukos och sedan omvandlar en del av glukosen till fruktos) – i processad mat och dryck verkar speciellt farligt och potent att orsaka skada. Konsumtion av dessa typer av socker kan leda till leptinresistens, ett nyckelhormon för upprätthållandet av normal kroppsvikt.
Överkonsumtion av tillsatt fruktos ökar otvivelaktigt risken för fetma, som också är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Ett överskott av fruktos ökar också markant risken för att drabbas av fettlever, som är den vanligaste leversjukdomen i USA och en väldigt stark, oberoende riskfaktor för hjärtsjukdom. Sambandet mellan fettlever och hjärt- och kärlsjukdom är starkare än sambandet mellan hjärt- och kärlsjukdom och rökning, högt blodtryck, diabetes, att vara av manligt kön, högt kolesterol eller metabolt syndrom.
► Läs också: ”Livsmedelsverket missar målet när de skyller på saltet – det är sockrets fel”
Dolt socker största orosmolnet
Socker som finns naturligt i frukter och grönsaker utgör ingen ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Problemet är raffinerat socker, där det dolda sockret i processad mat är det största orosmolnet. Produkter med tillsatt socker utgör 75 procent av all förpackad mat och dryck i USA och innehåller för det mesta sackaros eller HFCS, vilket verkar öka risken för hjärtsjukdom till och med mer än andra typer av socker – till exempel glukos.
En kost rik på socker har också visat sig främja så kallad prediabetes och diabetes, två tillstånd som innebär kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom – och speciellt en allvarlig förträngning av vänster huvudkranskärl.
Bästa rådet för hjärtat: ”Ät riktig mat och undvik processade livsmedel”
Processade livsmedel är ofta källan till mättat fett men skadan som associeras med att äta dessa produkter har framför allt att göra med att de är just processade, vilket innebär mycket tillsatsämnen och dolt socker. Det bästa råden anses därför vara att undvika hel- och halvfabrikat och att styra bort från mat som kan vara skadlig – det vill säga light-produkter och fabrikspackade livsmedel med stora mängder dold, tillsatt, sötning.
– Efter en noggrann analys av bevisen verkar det lämpligt att rekommendera att kostråden skiftar sitt fokus från att rekommendera att man minskar mängden mättat fett mot att istället rekommendera att man undviker tillsatt socker, säger doktor DiNicolantonio.
–Viktigast är att rekommendationerna uppmuntrar till att äta riktig mat och till att undvika processade livsmedel.
Studien: ”The Evidence for Saturated Fat and for Sugar Related to Coronary Heart Disease” James J. DiNicolantonio, Sean C. Lucan, James H. O’Keefe.
Artikeln: Low saturated fat diets don’t curb heart disease risk or help you live longer (extern länk)
Av Isabelle G Hedander
Källa: MedicalXpress
Fakta
Bakom varje hjärtinfarkt och många fall av stroke ligger ateroskleros, eller åderförfettning, som det heter i folkmun. Blodfetter lagras i kärlväggarna som blir trängre tills blodet inte längre kan komma fram.
Det finns framför allt två sorters fett i blodet – kolesterol och triglycerider. Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen, vilket kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar.
Mängden blodfetter påverkas mycket av ärftliga anlag men vad du äter och hur mycket du rör på dig är också av betydelse. Högt kolesterol märks sällan av men vissa kan få senknutor eller vit-gula avlagringar kring ögonen, men det är ovanligt.
Riskfaktorer
Om du har föräldrar eller syskon som har fått en hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder är det bra att få blodfettvärdena kontrollerade. Med tidig ålder menas före 55 år för män och före 65 år för kvinnor. Om du vet att höga kolesterolvärden finns i släkten är det också ett skäl att ta reda på vilka värden du har.
Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är diabetes, rökning, högt blodtryck, felaktiga matvanor och fetma eller övervikt.
Källa: Vårdguiden och Hjärt-lungfonden.