Det finns många sätt att ta hand om sin hälsa. Diamantis Koukouvinos är utbildad till läkare inom kinesisk medicin. Han ser på människan ur ett holistiskt perspektiv och inga örtrecept han förskriver är det andra likt. De är helt anpassade efter individ. Har du hört talas om astragalusrot eller örten andrographis? Dessa är immunstärkande och bra vid förkylning.
Diamantis Koukouvinos, utbildad till läkare inom kinesisk medicin, och han ser sina patienter från ett holistiskt perspektiv. Om två personer kommer och söker hjälp och visar upp samma symtom går de sannolikt ut från hans praktik med två olika recept.
– När jag förskriver örtrecept ser jag kroppen på ett fysiskt och energimässigt plan. På samma sätt ser jag även formulan jag skriver ut. För varje ny ört jag rekommenderar blir det mer komplext där egenskaperna sammanflätas och stärker varandra. Det är lite som poesi ibland, jag kan förstå varför man ser på detta som just läke-konst. Inget recept är det andra likt och det beror på att alla är unika – genetiskt och fysiologiskt och måste därför behandlas olika. Behandlingarna är skräddarsydda och har individen i fokus. Det finns hundratals olika grundformer bland örterna att arbeta efter, säger Diamantis Koukouvinos.
LÄS OCKSÅ: Läkaren Peter Martin: ”Ett starkt immunförsvar byggs under lång tid”
Kulturell skatt
Under influensatider är det, enligt kinesisk medicin, viktigt att hålla sig varm för att inte bli förkyld. Ordet förkyld talar tydligt om vad som hänt, man har helt enkelt blivit för kyld, enligt Diamantis.
– Drick varmt uppkokat vatten eller te för att hålla värmen inifrån. Sömnen är otroligt viktigt för immunsystemet. Skratta är något som jag rekommenderar mina patienter. Mår man inte bra – titta på komedier eller romantiska filmer. Ta varje tillfälle i akt att verkligen skratta. Det är dessutom gratis. Kosten är självklart otroligt viktig och det finns vardagliga saker vi kan äta för att hålla oss friska. Örter är fenomenala att jobba med och jag är så tacksam att jag har kunnat ta del av denna kulturella skatt, säger Diamantis.
LÄS OCKSÅ: Näringsterapeutens tips för ett starkt immunförsvar
En kombination av många ting
När han jobbar med patienter startar han ett samarbete med personen han har framför sig, där han gör sitt jobb men även den som söker hjälp måste göra sin bit. Han vill att hans patienter ska förstå vikten av vad som kallas för epigenetik, vilket är ett begrepp för hur den fysiska och mentala livsstilen påverkar genetiken och hälsan i helhet.
Han träffar oftast personer med långvariga hälsobesvär som ibland har en diagnos och ibland inte. Diagnoser har de fått från husläkare, blodprov och andra undersökningar ger honom en inblick i kroppen från ett biokemiskt eller fysiologiskt perspektiv, något som är otroligt viktigt.
– När jag går igenom sjukdomshistorien hos en patient sett ur ett kinesisk medicinskt perspektiv kan jag ställa frågor som kan verka irrelevanta för patienten men det jag är ute efter att förstå är vad som pågår i patientens kropp och psyke. Med hjälp av anamnesen, puls- och tungdiagnostiken får vi en inblick i hur kroppen mår och hur vi kan hjälpa den.
LÄS OCKSÅ: Bakterier bygger barns immunförsvar
Här är några örter och vitaminer Diamantis ofta förskriver som kan hjälpa immunsystemet:
Astragalusrot används främst som ”Qi stärkande”, vilket betyder att den ger ”kraft” eller ”energi”. Örten är välanvänd under influensatider i Kina. Den har immunstärkande, antivirala och antiinflammatoriska egenskaper (referens 1-12).
Andrographis är en ört som använts mot en rad olika infektioner i Kina, allt från respiratoriska till urinvägsinfektioner. Andrographis innehåller andrographolid som är en bittersmakande förening som har visat sig förbättra immunsystemets funktion. Det kan öka antalet vita blodkroppar och verkar ha direkt antimikrobiell verkan mot förkylnings- och influensavirus (referens 13- 18).
Lakritsrot är den vanligaste örten inom den kinesiska medicinen och innehåller en rad olika hälsofrämjande substanser som agerar som antioxidanter och inflammationshämmande effekt vilket gör dessa lämpliga under förkylningsperioder (referens 19- 26).
Propolis är en av världens äldsta mediciner. Den naturliga formen av propolis, även känd som bi-lim, är en hård, klibbig och vaxartad substans. Bin använder propolis som en typ av cement för att bygga, reparera och skydda sina bikupor mot bakterier och inkräktare. Genom att äta propolis eller andas in genom ångbad kan vi ta del av dess hälsofrämjande effekter (referens 27-33).
C-vitamin har länge förespråkades av Nobelpristagaren Linus Pauling, och är den mest effektiva antioxidanten i blodet tack vare dess vattenlöslighet, vilket gör att den kan neutralisera många olika fria radikaler. C-vitamin stimulerar immunsystemet samtidigt som det förhindrar att virus fördelar sig, vilket kan leda till att både minska tiden man är förkyld men även svårighetsgraden (referens 34-42).
D-vitamin är en fettlöslig vitamin men också ett förstadie till ett hormon. D-vitamin är viktigt för skeletthälsan men är även viktig för vårt immunsystem. D-vitaminbrist ökar risken att utveckla flera typer av bakteriella och virala infektioner medan adekvata nivåer av D-vitamin kan ha skyddande effekter mot luftvägsinfektioner (referens 43-48).
Trots att det finns många indikationer på alla ovanstående råd kan hjälpa så behövs det mera forskning inom respektive område för att få tydligare bild på hur de påverkar kroppen.
Av Inger Palm
Referenser:
- https://ascopubs.org/doi/abs/10.1200/jco.2005.03.6392
- http://www.altmedrev.com/archive/publications/3/6/422.pdf
- https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1534735403256419
- https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/ptr.1938
- http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.464.1351&rep=rep1&type=pdf
- https://academicjournals.org/journal/JMPR/article-full-text-pdf/06B1BCB21916
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4613048/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24717032
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2789219/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3729712/
- https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0029320
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3729712/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28889969
- https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0944711397800517
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20092985
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15095142/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5544222/#pone.0181780.ref038
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23195395
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3498851/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21184804
- https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07315724.2007.10719603
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4394430/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21734629
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4629407/#bib4
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24397541
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21874590
- https://pdfs.semanticscholar.org/aecf/9f0ebcecc34f82c70519cce914dacf22093d.pdf
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3872021/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4034638/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22702827
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16184236
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4896501/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24704551
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9174484
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4723782/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23747864
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10488881
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4113757/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15605943
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10543583
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2538426/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2099400/
- https://portlandpress.com/biochemsoctrans/article-abstract/10/3/147/56056/Metabolism-and-Molecular-Mechanism-of-Action-of?redirectedFrom=PDF
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2855046/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30614127
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3686844/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5310969/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29102433