probiotika_for_skon_magkanska_och_mental_halsa

Probiotika för sköna magkänslor och mental hälsa

Visste du att...

...att den kolonisering med bakterier som sker i tarmen hos nyfödda är nödvändig för att både immunsystem och nervsystem ska mogna och utvecklas på rätt sätt.

ADHD och Asperger
Tillskott av Lactobacillus rhamnosus GG (LGG) tidigt i livet verkar kunna minska risken för ADHD och Asperger. 75 barn fick LGG eller placebo under sina första sex månader i livet. Vid 13-års ålder hade 17 procent av barnen i placebogruppen diagnostiserats med ADHD eller Asperger, medan inget av barnen som fått LGG fått sådan diagnos.

700 arter i bröstmjölk
Bröstmjölk kan innehålla så mycket som 700 olika arter av bakterier. I normalfall är alltså ett spädbarns exponering för bakterier mycket stor. Vaginal förlossning och att leva nära djur och natur och i stor familj bidrar också till en större exponering för bakterier.

Mental hälsa
Samverkan mellan bakterier och nervsystem pågår livet ut. Hos djur kan man se att infektioner med skadliga bakterier i tarmen kan ge upphov till oroligt beteende. Hos människa finns det många rapporter från patienter som blivit deprimerade i samband med parasit- eller svampinfektion och vars mentala hälsa förbättrats eller återställts när infektionen behandlats framgångsrikt.

Det kommer ständigt ny forskning och nya rön som bekräftar tarmflorans betydelse för hälsan. Inte bara för mag- och tarmhälsan utan för vårt välmående i stort, och kanske särskilt för vår mentala hälsa. Probiotika, de goda bakterierna är därför hetare än någonsin. Här får du veta mer om hur de påverkar din hälsa och varför de kan behöva tillföras i form av tillskott.

I dag bor majoriteten av befolkningen i städer och rotar knappt i så mycket som en balkonglåda. Det äts inte mjölksyrafermenterad mat i samma utsträckning som förr och få har den kontakt med jord, djur och natur som vi tidigare haft. Vi lever ett allt mer kliniskt liv och just det är en av anledningarna till att vi idag, i större omfattning än tidigare, kan behöva tillföra probiotika i form av tillskott.

Utöver vårt allt mer kliniska leverne är även exponeringen av ämnen som påverkar bakteriefloran negativt större. Genom kosten och vår omgivning får vi i oss diverse kemikalier och inte minst läkemedel och antibiotika som stör den naturliga balansen i tarmen. Nyligen visade sig protonpumpshämmande läkemedel, som Losec, till och med ha större negativ inverkan på sammansättningen av gynnsamma bakterier och mikrober i mage och tarm än antibiotika.
Biovetaren Anna Widells intresse för tarmfloran började när hon arbetade för Agnes Wold på Sahlgrenska i Göteborg för mer än 15 år sedan. Sedan dess har hon föreläst om tarmfloran och jobbat med probiotika i många år.
– Tarmfloran är det mest spännande som finns, säger Anna. Tarmfloran påverkar indirekt eller direkt allting i kroppen.

 

LÄS OCKSÅ: Goda bakterier för en glad mage

Bakterier är ett forskningsämne
Det bedrivs mycket forskning på tarmfloran och probiotika och det publiceras ständigt nya resultat som visar på kopplingen mellan tarmfloran och vår hälsa, och då vår hälsa i stort, inte bara mag- och tarmhälsan även om det är där bakterierna ”bor”. Att tarmfloran har stor så stor påverkan på hela kroppen kanske av många uppfattas som ny kunskap. Men inte inom forskarvärlden.
– Egentligen har man förstått det sedan länge, säger Anna.
Hon menar att det dröjer många år innan kunskap når ut till allmänheten eller för den delen blir praxis inom sjukvården.
– Redan när jag började arbeta med detta för mer än 15 år sedan fanns det mycket forskning, berättar hon.
Något som kommit mer på senare år är forskning kring kopplingen mellan tarmfloran och vår mentala hälsa samt effekterna av en avföringstransplantation. Där ser man väldigt tydligt att tarmfloran påverkar hela kroppen och inte bara det som sker i tarmen.

Påverkar hur vi hanterar stress
Probiotiska bakterier har visat sig kunna lugna vårt nervsystem. I en studie fick en grupp möss tillskott av Lactobacillus rhamnosus, en bakterie som förekommer i en del yoghurtsorter och vissa probiotiska tillskott. Man fann att mössen blev lugnare och mindre stresskänsliga. Man kunde se att mängden receptorer för den lugnade signalsubstansen GABA hade förändrats i olika delar av hjärnan hos mössen, vilket troligen bidrog till deras ökade lugn. Signalerna från tarmen till hjärnan kunde man också se gick via den stora vagusnerven(1). I en annan studie på råttor fann man att tillskott av Lactobacillus rhamnosus GG och prebiotika gjorde att genuttrycket i hippocampus i hjärnan förändrades, just i gener kopplade till stresshantering, oro och inlärning(2).

LÄS OCKSÅ: Probiotika fick ordning på Sebastians IBS-mage

Vad händer när man tar probiotika?
– Olika stammar har lite olika egenskaper men generellt kan man säga att mängden skadliga bakterier minskar och att mängden så kallade goda bakterier ökar, förklarar Anna.
Det kan även ha positiv påverkan på pH-värdet i tarmen som ska vara åt det sura hållet.
– Man kan tänka att man ska ha surkål i tarmen, säger Anna.
Probiotika stimulerar även bildningen av det som heter tight junctions i tarmslemhinnan. Deras funktion är att hålla ihop tarmcellerna. Probiotika kan därför sägas ha en läkande effekt på tarmslemhinnan genom att det gör att barriärfunktionen blir bättre. Probiotika ersätter inte våra egna bakterier utan blir som tillfälliga besökare vars närvaro stödjer de egna goda bakterierna och ger dem bättre förutsättningar.
Även om tillskott av probiotika är särskilt lämpligt för de som ätit en antibiotikakur eller utsatts för annat som skapar obalans i tarmfloran, är frånvaron av gynnsamma mikrober i vår omgivning idag skäl nog för att de flesta har fördelar av att ta tillskott.
– Vi behöver exponeras för mikroorganismer. Så har människan levt i alla tider. Bara genom att påta i jorden inhalerar vi mikroorganismer som stimulerar immunsystemet.

Kosten påverkar tarmfloran
Fermentering eller mjölksyrning var förr standardmetoden för konservering och i de länder där det fortfarande är kutym är behovet av tillskott av probiotika inte lika stora. Hur vi äter har också en stor inverkan på sammansättningen av bakterier i tarmen. Äter man mycket vegetabilier och fibrer kommer det gynna de goda bakterierna medan om man äter mycket kött och fett kommer de inte trivas lika bra. Det handlar alltså om vad man ger bakterierna för mat.
Precis som att det går fort att försämra bakteriefloran i tarmen med en fiberfattig och ensidig kost vill Anna poängtera att det även kan gå snabbt åt andra hållet.
– Ju mer mångsidigt vi äter desto större mångfald av bakterier får vi i tarmen, och det är något vi bör sträva efter. Genom att lägga om till en mer allsidig kost och ta tillskott av probiotika kan man vända trenden, förutsatt att man inte lider av väldigt svåra obalanser, svamp eller parasiter. Då behövs fler insatser för att få ordning på tarmhälsan.

LÄS OCKSÅ: Probiotika och kostomläggning – hjälp vid depression

Kvalitet är a och o
Något som är viktigt när man tar probiotiska bakterier i form att tillskott är kvaliteten på bakterierna, det är önskvärt att de ska stå emot magsyra, gallsyra och att de kan fästa till tarmslemhinnan.
– Det finns tekniker som gör att bakterierna blir mer tåliga, säger Anna som berättar att bakterier som är frystorkade aktiveras i kroppen när de kommer i kontakt med fukt igen. Det är en känslig process men det finns metoder för att stärka bakteriernas cellmembran som gör att de klarar denna övergång bättre, förklarar hon.
– Med hjälp av dessa kan så mycket som 90 procent överleva.
Hälsoföretaget Holistic som Anna idag jobbar för satsar på att så många som möjligt ska vara vid god vigör när de når tarmen, men hon understryker att även döda bakterier har effekt på immunsystemet.
– De blir inte helt overksamma för det. Men det bästa är förstås att så många som möjligt är vid liv när det kommer fram, avslutar hon.

Av Johanna Gustafsson

(1). Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, Bienenstock J, Cryan JF. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011 Sep 20;108(38):16050-5. Epub 2011 Aug 29.
(2) McVey Neufeld KA et al. Neurobehavioural effects of Lactobacillus rhamnosus GG alone and in combination with prebiotics polydextrose and galactooligosaccharide in male rats exposed to early-life stress. Nutr Neurosci. 2017 Nov 27:1-10

 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Visste du att...

...att den kolonisering med bakterier som sker i tarmen hos nyfödda är nödvändig för att både immunsystem och nervsystem ska mogna och utvecklas på rätt sätt.

ADHD och Asperger
Tillskott av Lactobacillus rhamnosus GG (LGG) tidigt i livet verkar kunna minska risken för ADHD och Asperger. 75 barn fick LGG eller placebo under sina första sex månader i livet. Vid 13-års ålder hade 17 procent av barnen i placebogruppen diagnostiserats med ADHD eller Asperger, medan inget av barnen som fått LGG fått sådan diagnos.

700 arter i bröstmjölk
Bröstmjölk kan innehålla så mycket som 700 olika arter av bakterier. I normalfall är alltså ett spädbarns exponering för bakterier mycket stor. Vaginal förlossning och att leva nära djur och natur och i stor familj bidrar också till en större exponering för bakterier.

Mental hälsa
Samverkan mellan bakterier och nervsystem pågår livet ut. Hos djur kan man se att infektioner med skadliga bakterier i tarmen kan ge upphov till oroligt beteende. Hos människa finns det många rapporter från patienter som blivit deprimerade i samband med parasit- eller svampinfektion och vars mentala hälsa förbättrats eller återställts när infektionen behandlats framgångsrikt.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så blev jag av med hjärndimman

Mental hälsa

Under tio års tid led Victor Käkelä, 28 år, till och från av depressioner. När han dessutom fick problem med sömnen kändes det som om botten var nådd. Det krävdes några genomgripande livsstilsförändringar för att vända utvecklingen. Vägen till bättre hälsa, koncentration och minne gick via meditation, att välja bort kött och att börja äta vitaminer för hjärnan och den mentala förmågan.

petra månström

Petra Månström: ”Det är känslan som räknas”

Intervju

Hon var den lågmälda plugghästen med löpning som sämsta gren i skolgympan.  20 år senare är Petra Månström expert på just löpning. Hennes blogg om hur hon förberedde sig inför Stockholm Marathon blev snabbt en av landets mest lästa. Och i augusti kom hennes bok om smartare löpning, med tips för att göra oss alla till gladare och bättre löpare.

Återhämta dig från utmattning med hjärngympa

Intervju

Att se hjärnan som en muskel är ett bra sätt att förstå hur stress fungerar, varför återhämtning är ett måste och varför det inte går att vila sig tillbaka från utmattning. Det menar Karin Isberg, stresscoach och författare till den bästsäljande boken ”15 sätt att bli fri från stress”.

gron_trendsåaning

Kurera guidar bland hudvårdstrenderna

Hud

Micellärvatten, dubbeltvätt och stamceller. Det kommer ständigt nya trender inom hudvård och skönhet, många försvinner lika snabbt medan vissa är här för att stanna. Kurera har tagit hjälp av hudterapeuten Johanna Bjurström att titta närmre på de senaste årens trender.

varm appeldryck

Varm äppeldryck med ingefära

Recept

Den här tiden på året finns det tillgång till nyskördade svenska äpplen. Frossa i äppelpaj, must, kompott eller varför inte baka bröd med äpplen eller äta dem i en god sallad. Det här receptet är på en varm äppeldryck som är perfekt att värma sig med under svala sensommar- och höstkvällar. 

Kortisol i balans gav Eva lugnet tillbaka

Mental hälsa

Det är inte bara yttre stress som kan påverka oss, den inre stressen är minst lika farlig. Eva Sundh hade mycket oro och tankar och kände sig aldrig riktigt lugn. Oron påverkade även hennes mage. Eva började äta KSM-66, som stabiliserar stresshormonet kortisol. Idag är hon lugnare och mår bättre.

surkal

Surtantens eget recept på surkål

Recept

Surkål är en tidlös klassiker som kompletterar och lyfter mången god maträtt. Här kommer ett grundrecept från boken "Fermentera 2.0" av Jenny Neikell som kan varieras på otaliga vis genom att tillsätta kryddor och andra grönsaker.

Victoria Carinci och Lotta Lagerqvist

Lotta och Victoria instiftar “Surkålens dag”

Kost

Syrat och fermenterat är rena hälsokosten och det bara ökar i popularitet. Allt fler får upp ögonen för hälsofördelarna med gamla trotjänare som surkål och mjölksyrad gurka – det ges kurser och hålls föreläsningar och i höst kommer flera böcker i ämnet.

Mer fokus med ginkgo biloba

Mental hälsa

Om minnet sviker och du får svårt med koncentration och fokus beror det ofta på cirkulationsproblem. Studier på extrakt av bladen från det asiatiska tempelträdet ginkgo biloba har visat att dessa har en stark antiinflammatorisk effekt, kan vidga blodkärlen och därmed öka blodgenomströmningen. Det medför att minne, inlärning och koncentrationen förbättras.

tänder skepp citrusfrukt

Sjömännens sjukdom på återtåg

Forskning

I vår moderna tid är näringsbrist knappast något vi tror ska ska finnas i västvärlden, ändå drabbas många av undernäring. Och på sina håll har den gamla "sjömanssjukdomen" skörbjugg börjat komma tillbaka.

illustration och eva ruzs

Är du tillsammans med en relationspsykopat?

Sex- och relationer

Lever du med en partner som utåt sett är charmerande, trevlig och betraktas som en ”hyvens kille” eller ”schysst tjej”, rent av en svärmorsdröm. Men som blir en mardröm inom hemmets fyra väggar där han eller hon fritt kan kränka, manipulera och bryta ner dig. Och när du försöker få hjälp är det ingen som förstår eller tror dig – för du har ju en så trevlig partner.

bestick måttband citronvatten

Ny studie: Fasta aktiverar våra stamsceller

Forskning

Ett flertal gamla hälsorutiner har fått upprättelse på senare år. Till exempel har forskning inom neurovetenskap kunnat visa att vad som händer med hjärnan när vi mediterar. Nu har forskare dessutom upptäckt att fasta möjliggör regeneration av våra inre organ.

grönsaker och johanna bjurström

Hudterapeutens topplista med näringen som skyddar huden

Hud

Det är inte åren i sig som gör att vi får rynkor, slapp och glåmig hy. Med tiden syns resultatet av vad vi ätit, druckit och på annat sätt exponerat oss för i kroppens yttersta lager. Hudterapeuten Johanna Bjurström delar i del tre av artikelserien om vår åldrande hud med sig av sina bästa tips på hur vi skyddar huden från att åldras i förtid.

skalle i siluett med saknad pusseslbit, hand med pusselbit

Probiotika kan motverka mani vid bipolär sjukdom

Mental hälsa

Bipolär sjukdom kan vara svår att hantera för såväl patienter som familj och vänner. Maniska faser kan ha starkt negativ inverkan på människors livskvalitet och patienterna kan ibland bli inlagda på sjukhus i flera dagar tills symptomen har lagt sig – men ett vanligt kosttillskott kan hjälpa.

havregrynsgröt och fullkornsbrld

Fullkorn skyddar mot typ 2-diabetes

Forskning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Så länge det rör sig om fullkorn skyddar samtliga mot typ 2-diabetes. Enligt en stor nordisk studie räcker det med en portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen för att minska risken för diabetes.

Ingefära och gurkmeja fixade värken i fötterna

Värk

När Lena Månsson gick i pension såg hon fram emot att ha tid för långa härliga promenader. Men drömmen grusades när fötterna började värka. Ett tag gjorde de så ont att hon knappt kunde gå och ingen läkare kunde ge svar eller bot. Till sist hittade hon ett preparat med ingefära och gurkmeja – och nu kan hon njuta av långpromenader igen.

maria borelisu

Maria vill revolutionera synen på hälsa

Intervju

Maria Borelius är bosatt i London och har världen som sin arbetsplats, något som stundtals slitit på hälsan. För fem år sedan nådde hon sin personliga botten och kände att nu får det räcka, kroppen sade helt enkelt ifrån och den här gången valde Maria att lyssna.

äldre kvinna i solglasögon

Professor: ”Vår livslängd har ingen fast gräns”

Forskning

De råder delade meningar om huruvuda det finns en absolut gräns för hur gammal en människa kan bli eller inte. En svensk professor i matematisk statistik menar att det inte finns någon fast gräns och forskning visar att vare sig livsstil som genetiska faktorer verkar spela roll efter 110 års ålder.