Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Autoantikropparna är ett tecken på att kroppens immunförsvar börjat angripa de egna insulinproducerande betacellerna. Fullföljs angreppet insjuknar barnet i typ 1 diabetes. Forskarna kan följa utvecklingen men inte stoppa den.
Nu visar en internationell studie att ­­­­om barn med hög genetisk risk för typ 1 diabetes får probiotika under de första 27 dagarna i livet, mer än halveras risken att de ska utveckla autoantikroppar i blodet.

För att utveckla ett autoimmunt angrepp – vilket diabetes 1 är – krävs yttre påverkan, menar forskarna. Denna påverkan tros till stor del bestå av en ogynnsam tarmflora. I en ny studie visar sig tillskott med nyttiga bakterier, så kallat probiotika, kunna halvera risken för autoimmunt angrepp.
– Teoretiskt sett skulle probiotika kunna framkalla en bättre sammansättning av tarmfloran, förklarar studiens försteförfattare Ulla Uusitalo.

► Läs också: 22 positiva effekter av probiotika

Starkt skyddande effekt hos de minsta barnen
Forskare i en internationell så kallad TEDDY-studie (se faktaruta) har jämfört barn med likvärdigt hög genetisk risk som fått, respektive inte fått, probiotika och funnit den starkt skyddande effekten hos de minsta barnen.
Lunds universitet rapporterar nu om nyheten i ett pressmeddelande på sin hemsida.

Stor risk att insjukna före 15-årsålder
Genom att mäta autoantikroppar i blodet, vilket TEDDY-forskarna gör regelbundet, går det att följa immunsystemets angrepp. Ju fler antikroppar, desto större risk för typ 1 diabetes. De barn som har en autoantikropp har 15 procents risk att insjukna före 15-årsålder. Två eller tre autoantikroppar innebär en 50-procentig risk att drabbas.

► Läs också: 11 fakta diabetes

Krävs yttre påverkan – vilken tros bestå av ogynnsam tarmflora
Flera olika riskgener för typ 1 diabetes är kända men det krävs också någon påverkan från omgivningen för att det autoimmuna angreppet ska starta. En sådan omgivningsfaktor kan vara en ogynnsam sammansättning av mag- tarmkanalens bakterier.
Ulla Uusitalo är nutritionist vid universitetet i Tampa, Florida, och försteförfattare till artikeln som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Jama Pediatrics.
– Teoretiskt sett skulle probiotika kunna framkalla en bättre sammansättning av tarmfloran, säger hon för att förklara bakgrunden till studien, i pressmeddelandet.

► Läs också: Barn som får probiotika mindre benägna att bli sjuka

Studien
För att testa hypotesen samlade TEDDY-forskarna in uppgifter om vad TEDDY-barn har fått för mat, kosttillskott, inklusive probiotika, läkemedel med mera från barnens födelse.
Uppgifter från 7 473 barn i åldrarna fyra till tio år jämfördes avseende utvecklingen av autoantikroppar mot betacellerna och intag av probiotika eller inte.

► Läs också: Statiner kan öka risken för diabetes med 50 procent

Kraftfull effekt hos den grupp med högst genetisk risk
Det var bara i den yngsta åldersgruppen, före 27 dagars ålder, som forskarna såg att probiotika hade en skyddande effekt och bara i den grupp som har den högsta genetiska risken för typ 1 diabetes.
– Men där var skyddseffekten kraftfull. I den gruppen, 542 barn, var det en 60-procentigt minskad risk för att utveckla autoantikroppar, säger Åke Lernmark, professor på Lunds universitets Diabetscenter och medförfattare till studien, i pressmeddelandet.

► Läs också – Forskning: förändrad tarmflora kan orsaka diabetes

Kostval och antibiotika påverkar tarmfloran drastiskt
Av de barn som är med i svenska delen av TEDDY-studien föds 3,5 procent med den högsta genetiska risken för typ 1 diabetes. Fler än var fjärde av dem insjuknar före 15 års ålder.
Immunsystemet och den bakteriella mag-tarmfloran växelverkar och den nyföddes tarm koloniseras snabbt av en mängd olika bakterier. Såväl godartade, som tros finnas i probiotika, som skadliga.
– Våra resultat på de yngsta barnen tyder ju starkt på att det. Att probiotika inte förmår att göra den skillnaden hos de lite äldre barnen beror nog på att det är så mycket annat som påverkar tarmbakteriernas sammansättning då, förklarar Ulla Uusitalo och exemplifierar med att barnet börjar äta fast föda eller får antibiotikabehandling.

► Läs också: Antibiotika slår ut tarmfloran och kan förändra barns BMI för alltid

Kan leda till rekommendation om probiotika för nyfödda
Det finns idag speciella kosttillskott med probiotika och nyttiga mjölksyrebakterier – för såväl barn och vuxna. Dessa innehåller miljarder fler bakterier än exempelvis probiotiska juicer och yoghurts. Forskarna vill dock ha mer på fötterna innan de går ut med en allmän rekommendation om att ge probiotika till nyfödda. Eftersom studien bygger på inrapporterade uppgifter från TEDDY-föräldrar menar forskarna att det ännu skulle vara för tidigt.
– För att göra det måste vi i en kliniska studie jämföra barn som får eller inte får probiotika under kontrollerade former. Men visst är det spår värt att följa upp, säger Åke Lernmark.

Publikationen ”Association of Early Exposure of Probiotics and Islet Autoimmunity in the TEDDY Study” publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics online-version i november 2015.

Av Redaktionen