Skilsmässor är vanliga idag – men det gör inte processen enklare för det. De flesta gifter sig i tron om att det ska vara till döden skiljer en åt och en skilsmässa är ofta tuff att gå igenom – man förlorar inte bara kärnfamiljen utan även många släktingar, vänner och traditioner som var knutna till familjen.
Hur tar man sig igenom skilsmässan när det är som mörkast och hur kan man hjälpa någon annan på bästa sätt? Här guidar psykologen Anna Bennich Karlstedt oss igenom vägen till skilsmässan.
Vi ska skiljas. En enkel mening som ändå kan vara så svår att uttala. Men i dag är det inte längre självklart att en skilsmässa är något negativt, utan många bemöts istället med frågan: ”Är det något du själv ville, känner du dig lättad eller är du ledsen?”.
– Vi förfasas inte längre på samma sätt som tidigare när så många människor skiljer sig. Det håller på att bli ett skifte gällande människors reaktion på skilsmässor, säger psykologen, psykoterapeuten och författaren Anna Bennich Karlstedt, som bland annat arbetar med par- och familjeterapi, arbetslivsinriktad rehabilitering och stresshantering.
LÄS OCKSÅ: Så kommer du över ditt ex
Skilsmässa är en kris
I sin bok ”Vägen genom skilsmässan. Att hantera en förlorad kärleksrelation”, vill hon ytterligare stärka förståelsen och acceptansen
för hur en separation påverkar oss. För trots att vissa inte reagerar nämnvärt på det faktum att någon i deras närhet ska skiljas, så framkallar det fortfarande ofta en hel del känslor av skuld, skam och misslyckande hos den som är mitt i det.
– Det är så vanligt med skilsmässor nuförtiden så man höjer knappt ögonbrynen längre. Samtidigt är det en paradox, för att skilja sig är ofta en av de svåraste sakerna man kan gå igenom. Det är för de flesta en stor kris, särskilt i de fall då barn är med i bilden.
Anna Bennich Karlstedt har själv gått igenom en skilsmässa och hon funderade en del på just känslor av skam och misslyckande när hon skilde sig.
– Det tar tid att förlika sig med den nya bilden av sig själv. Det är ett ganska stort glapp mellan att leva i en kärnfamilj och att vara singel med barn bara varannan vecka.
LÄS OCKSÅ: Relationsskolan: Vad är en realistisk relation?
Ses som ett misslyckande
För den äldre generationen är det inte ovanligt att en skilsmässa fortfarande ses som ett stort misslyckande. Historiskt har det inte varit så lätt att skilja sig, särskilt inte för kvinnorna.
– Den äldre generationen är inte lika vana vid skilsmässor från sin uppväxt, på det sätt som unga är idag. Vissa kan reagera ganska hårt och komma med uttalanden som skuldbelägger och sårar. Men det börjar förändras.
De senaste 100 åren har skilsmässorna ökat lavinartat. Idag skiljer sig drygt 25 000 par jämfört med år 1913 då bara drygt 700 par skilde sig. En ny undersökning visar att riskerna för skilsmässa minskar om man gifter sig efter man fyllt 30 år och då även hunnit skaffa sig en högre utbildning. Att vara relativt jämngamla ökar ytterligare chanserna att förbi gift. Motsatsen är att skilsmässorna ökar i grupper där paren var under 25 år, där det var stor åldersskillnad eller stor skillnad i utbildningsnivå och livsstil. Dessutom är det vanligare med skilsmässor bland par med låg utbildning.
– Det är svårt att med säkerhet säga vad som ligger bakom sådana siffror. Men det ligger nära till hands att tänka sig att de grupper som är utsatta för fler påfrestningar, till exempel sämre ekonomi, och samtidigt har sämre förutsättningar att ta hjälp, förstås är mer sårbara.
Men det kanske också är lättare att skilja sig om man inte har skaffat sig en dyr livsstil och umgås i kretsar där man vanligtvis inte separerar. En studie från Storbritannien visade att kvinnorna ifrån de högre samhällsskikten skilde sig i lägre grad, men inte för att de var lyckligare i sina relationer utan för att spärrarna var högre och man har mer att förlora, både ekonomiskt och socialt.
LÄS OCKSÅ: Så slutar du välja fel kärlekspartner
En omställning och förlust
En separation är i de allra flesta fall en kris. Vare sig man är överens om att skiljas, blir lämnad eller är den som lämnar så blir det en omställning och en förlust. Alla förlorar det liv, den framtid och den kärlek man trodde att man skulle ha tillsammans när man stod vid altaret och lovade ”till döden skiljer oss åt”.
– Det finns minnen och upplevelser som man bara delar med sin tidigare partner. Som bara vi två känner till. Framförallt gäller det upplevelser kring barnen, ingen annan kan till exempel glädjas lika mycket över ett barns tappade mjölktand. Det finns inte längre någon att dela dessa upplevelser med.
LÄS OCKSÅ: “En skilsmässa är också början på något nytt”
Missar en del av uppväxten
När man separerar så förlorar man ofta mycket annat också, som hemmet där man bodde som kärnfamilj, sin partners släkt och en hel del traditioner. Man kan känna att man förlorar lite av sin identitet och till viss del förlorar man barnen genom att man kanske bara har dem varannan vecka och missar en del av deras uppväxt.
– Har man inte så stort umgänge utanför familjen så kan förlusten bli väldigt stor. Plötsligt är vänner, huset och sommarstugan borta i ett svep. Samtidigt kanske man slipper saker man inte har tyckt om. Man kanske aldrig trivdes i släktens sommarstuga eller kände att svärmor inte var någon trevlig människa.
Olika sätt att hantera kriser
När vi är mitt i en kris är det ofta svårt att se någon ljusning. I krisen är det vanligt att känna stress och rädsla. Det är inte ovanligt att man känner sig sjuk med illamående och ont i kroppen när man går igenom en kris. Man blir ofta trött, svag och får svårt att koncentrera sig. Ångest tar sig uttryck genom bland annat tryck över bröstet och höjd puls.
– Alla människor har olika sätt att hantera kriser. En del har behov av att prata, några vill absolut inte vara ensamma medan andra drar sig undan för att få ordning på sina tankar. Är du i kris, våga be om hjälp när du vill ha det.
LÄS OCKSÅ: Det här ökar risken för skilsmässa med 75 procent
Regelbunden träning
Det är också otroligt betydelsefullt att ta hand om sig så gott det går under en kris. Det finns ett flertal vetenskapliga studier som visar att motion påverkar oss positivt både psykiskt och fysiskt. Både ångest och depression kan minska med nästan 50 procent vid regelbunden träning och stressnivåerna sjunker.
– Man måste ju inte ge sig iväg på galna gympass om man inte orkar. Det kan räcka att gå en promenad några gånger i veckan, eller kliva av bussen någon station tidigare och få upp lite puls på det viset.
Träningen gör även att man distraheras från de svåra tankarna ett tag.
– Det är bra att aktivera sig med något som distraherar en från det jobbiga. Man kan få lite perspektiv också genom att ägna sig åt en hobby, se en spännande film eller umgås med en nära vän.
Stress ger ofta problem att äta
När man är stressad och kroppen går på högvarv får man ofta problem med att äta. Men vi måste ha näring i kroppen för att orka.
– Det kan vara svårt att få i sig stora portioner mat flera gånger om dagen, men man kan försöka äta små portioner med lättsmält mat, till exempel yoghurt, nötter och bär.
I sin bok beskriver Anna Bennich Karlstedt flera sätt att hantera ett uppbrott och ger förslag på övningar för att hantera stressbeteenden, ältande, tankefällor och konflikter.
– Syftet är att kunna skapa goda strategier inför de vanliga svårigheter eller utmaningar man möter, både under och efter en separation
LÄS OCKSÅ: Är du med rätt partner? Så vet du
Bita sig i tungan
Det är ofta barnen som är anledningen till att vi väntar med att separera, eller tvekar inför en skilsmässa. Forskning har visat att barn som har föräldrar som skilt sig vanligtvis inte får några större negativa långsiktiga konsekvenser i vuxenlivet. En skilsmässa är dock extremt jobbig att gå igenom – både som barn och som vuxen.
– Det som är viktigt är att inte smutskasta varandra inför barnen. Det gäller ju alltid, men i en skilsmässa kanske det är lättare hänt att man gör det titt som tätt. Det gör ont i barnet att höra kritik och hårda ord om den andra föräldern.
Konflikter man har haft i relationen försvinner inte bara för att man separerar. Den största risken för att barnen kommer att må dåligt längre fram är om uppväxten och relationerna inom familjen varit väldigt konfliktfyllda och destruktiva vad gäller bråk och känslor av otrygghet och oförutsägbarhet, vare sig man är gift eller skild.
– Det är konflikterna och samarbetsproblemen som gör störst skada, inte själva separationen i sig. Så varje gång man lyckas bita sig i tungan istället för att häva ur sig något elakt är det en seger, för både sin egen skull och barnens.
Blir man själv smutskastad av sin tidigare partner så kan man prata om det i termer som sant eller osant utan att gå till personangrepp.
– Man kan prata om situationen men inte göra utspel där barnen hamnar i kläm och måste ta ställning. Men självklart kan man bemöta felaktigheter.
Barnet ska heller inte hamna i en situation där hen känner ansvar över att ta hand om eller trösta föräldern.
– Barnet måste övertygas om att du klarar att ta hand om dig själv. Försök låta barnet känna trygghet.
LÄS OCKSÅ: Därför slutar vi att vara kära
Skilsmässa kan vara något att gratulera
Det är en djupt rotad värdering att det är något fint att vara gift i många år. Och även om en långvarig och djup kärleksrelation är något som många strävar efter, kanske värderingen av evig kärlek inte är rimlig.
– Ibland behöver vi snarare gratulera människor som har orkat ta sig ur något som inte längre känns bra, och beklaga till de som hållit ihop av alla möjliga skäl utom att de verkligen har en kärleksfull relation.
Så hjälper du någon i din närhet genom en skilsmässa
- Visa att du finns där. Ställ frågor som ”vill du att jag ringer eller kommer förbi”, ”vill du att jag kommer med lite middagsmat”, ”behöver du hjälp att hämta barnen, eller ”ska jag ta ut dem och leka lite i parken?”.
- Lyssna – hellre än att enbart peppa. Att säga saker som ”du träffar snart en ny partner”, och ”det går fler tåg” är naturligtvis meningen att det ska vara till tröst, men ofta kan det upplevas som ett förringande av den kris och sorg personen går igenom.
- Fortsätt att bjuda in på middagar! Många nyblivna singlar vittnar om att de inte längre blir inbjudna till sina vänner, särskilt inte när det gäller så kallade parmiddagar. Ofta kan det handla om att man inte riktigt vet hur man ska hantera paret som skilt sig, man kanske har varit vän med bägge två eller så tar man för givet att den skilda vännen inte skulle uppskatta en middag med enbart par. Som vän till någon som är skild är det viktigt att vara rak och tänka sig för så att man inte sårar i ren obetänksamhet.
- Undvik att utgå från dig själv. Det är vanligt att i all välmening säga saker som ”du måste prata om det”, men det finns inga sådana måsten när någon går igenom en kris. Vill du hjälpa någon som går igenom ett uppbrott, ställ då hellre en öppen fråga om vilket stöd personen önskar och visa att du finns där på det sättet personen önskar – inte på det sättet du själv förutsätter.
- Ryck in och hjälp till. Om du ser att personen blir alltför destruktiv i sitt beteende kan det handla om djupare depressioner där hen behöver professionell hjälp.
Av redaktionen