Skilsmässa och låg inkomst – ökad risk för ny hjärtinfarkt

Människor som har genomgått en skilsmässa eller har låg socioekonomisk status löper betydligt större risk att drabbas av en andra hjärtinfarkt eller stroke efter att man har haft en första. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Studien har gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden som hoppas att upptäckten kan komma att leda till nya och mer skräddarsydda behandlingsrekommendationer.

Bör vägas in vid behandling
Joel Ohm, ST-läkare och doktorand vid institutionen för Medicin Solna vid Karolinska Institutet säger i pressmeddelandet att studien visar att faktorer som skilsmässa och låg socioekonomisk status signifikant ökar risken att drabbas av återfall i hjärtinfarkt eller stroke. Han menar att vården bör inkludera den här typen av faktorer i bedömningen när vid val av behandlingsmetod för att förebygga återfall, skriver Hjärt-Lungfonden i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Hjärtspecial: Rött ris sänkte högt kolesterol

Skilsmässa ökar risken för återfall
Den nya studien, som publiceras i European Journal of Preventive Cardiology, visar att hjärtinfarkt-patienter som har genomgått en skilsmässa löper 18 procent större risk för en andra attack jämfört med gifta patienter. Hög inkomst och hög utbildning minskar risken för återfall med 35 respektive 14 procent.

LÄS OCKSÅ: Vad är endotelet och varför ska du vara rädd om det?

Låginkomsttagare mer utsatta
Studien inkluderade 29 000 personer från SwedeHeart-registret som drabbats av en första hjärtinfarkt och som följdes i genomsnitt fyra år därefter. Tidigare forskning har visat en koppling mellan socioekonomisk status och risken för en första hjärt-kärlhändelse, men detta är första gången civilstånd inkluderas och risken för återfall studeras.

LÄS OCKSÅ: Hjärtspecial: Därför behövs extra Q10

Många drabbas
– Hjärtinfarkt och stroke berövar över 13 000 svenskar livet varje år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden som menar att studien är ett viktigt steg för att öka kunskapen om vilka som drabbas och hoppas att forskningen leder till skräddarsydda behandlingsmetoder så att fler människor kan få tid att leva.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!