Det finns ett tydligt samband mellan hur ofta småbarn är febriga och hur mycket perfluorerade ämnen deras mammor hade i blodet under graviditeten.
Det har danska forskare kommit fram till i en ny studie.
I pizzakartonger, i mikropopcornpåsar, i skor, i regnkläder – och så vidare. Perfluorerade ämnen finns överallt runt omkring oss. En av anledningarna är deras, för tillverkarna, oemotståndliga egenskaper. De stöter till exempel bort fett, smuts och vatten.
Men – samtidigt finns starka farhågor om att de kan vara farliga för hälsan, skriver TT.
► Läs också: Mikropopcorn stoppas – innehåller hormonstörande ämnen
99 procent av de gravida hade perfluorerade ämnen i blodet
Blodprover på flera hundra gravida kvinnor i Odense i Danmark visade att 99 procent av dem hade perfluorerade ämnen i blodet. I en ny studie har forskare vid Syddansk universitet tagit reda på hur många dagar om året barnen till dessa kvinnor var sjuka och hade feber.
Ju större exponering – desto fler feberdagar
Ju större exponeringen varit hos mammorna under graviditeten, desto fler feberdagar hade deras barn under sina första levnadsår.
– Djurförsök har tidigare visat att perfluorerade ämnen påverkar utvecklingen av immunförsvaret. Den här studien tyder på att det kan vara likadant hos människor, säger forskaren Louise Dalsager vid Syddansk universitet till TT.
Undersökningen är inget klart bevis för att perfluorerade ämnen är orsaken, men visar att mer forskning behövs, anser Louise Dalsager.
► Läs också: Barn som får probiotika får färre och kortare sjukdomsperioder – och lättare symtom
Även i dricksvattnet
I Sverige pågår liknande forskning, men här med barn som haft oturen att ha fått i sig höga doser av perfluorerade ämnen via dricksvattnet. Vattenverket i Brantafors i Ronneby kommun förorenades av brandsläckningsskum från en närliggande brandövningsplats. Läs mer i: 3,4 miljoner svenskar kan dricka vatten med perfluorerade ämnen.
De som under lång tid har druckit av vattnet har i genomsnitt 100 gånger högre halter av två sorters perfluorerade ämnen i blodet jämfört med normalbefolkningen och nu görs många olika studier om hälsoeffekterna.
► Läs också: Tips för att få rent vatten
Påverkan på immunförsvaret ska undersökas
Påverkan på immunförsvaret kommer att undersökas genom att se hur bra skydd barnen har fått av sina barnvaccinationer. Forskarna kommer att undersöka hur mycket antikroppar barn och ungdomar som druckit vattnet har mot sjukdomar som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet.
► Läs också: Mammans kost under graviditeten påverkar risken för ADHD
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.
Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.
Högfluorerade (perfluorerade) ämnen
Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Tillsammans kallas de PFAS och är en stor grupp ämnen som är skapade i labb för att kunna motstå smuts, fett och vatten. Det är populära framför allt för sina fett- och vattenavstötande funktioner. De återfinns i mängder av produkter, allt från pizzakartonger till smink.
Gemensamt för högfluorerade ämnen (PFAS) är att de inte kan brytas ner och att de lagras i människors och djurs kroppar, samt i växter, under lång tid. Förutom detta faktum har vissa av dem dessutom visat sig kunna ge organskador, försämrat immunförsvar samt nedsatt fertilitet. Trots det är bara ett par av dessa ämnen begränsade i lagen.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det, i dagsläget, fler än 3 000 typer av högfluorerade ämnen i omlopp globalt.
Högfluorerade ämnen på en hudkräms innehållsförteckning kan heta till exempel (finns i till exempel rakgel samt hudkrämer och foundations av olika slag):
Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorononyl dimethicone, och Polytef (PTFE).
Källor: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen