Blått ljus är ett annat ord för det kortvågiga ljus som finns naturligt i dagsljus, men även i mobil- och datorskärmar som vi använder mer än någonsin idag. Vi människor är dock känsliga för blått ljus – det kan störa vår sömncykel, ge skador i ögonen och åldra huden i förtid.
Vår flitiga användning av mobiltelefoner och även av datorer under pandemin, med fler jobbmöten framför skärm, har gjort att det blå ljuset har nått oss i ännu större utsträckning. Men hur påverkar det egentligen vår hälsa? Utöver de uppenbara hälsoriskerna med skärmanvändande i sig, som ett ökat stillasittande och risk för sämre psykisk hälsa.
Vi frågade Kureras expert Zarah Öberg, som är utbildad naturläkare med gedigen kunskap om bland annat kroppens hormonsystem.
LÄS OCKSÅ: Ashwaganda – örten som kan ge hormonell balans och bättre sömn
Vilka är de största negativa hälsoeffekterna av blått ljus och vilka hormonella processer påverkar det i kroppen?
– Denna typ av ljus kan påverka vår dygnsrytm, eftersom det främjar hjärnans aktivitet och hämmar kroppens naturliga melatoninproduktion. Det finns även studier som visar att blått ljus kan skada ögat, och skapa inflammation i ögats lins, på hornhinnan eller bindehinnan. Skillnaden med blått ljus är att det passerar ögat och tar sig fram till näthinnan nästan helt utan att filtreras. Detta kan jämföras med vanligt ultraviolett ljus som filtreras till 95 procent av ögats främre del.
Gör hjärnan aktiv – och huden äldre
Blått ljus ökar på liknande vis även hudens åldrande, då det skapar fria radikaler i underhuden. Det tränger nämligen längre ner i huden än solens UVA och UVB-ljus, berättar Zarah Öberg.
Vår hjärna är mer aktiv när vi blir exponerade för blått ljus, vilket är bra dagstid, men inte framåt kvälls- och nattimmarna. Så när vi använder digitala apparater med blått ljus på kvällen, så hämmas vår naturliga produktion av ”sömnhormonet” melatonin. Och det kan försena insomningen och störa nattsömnen, förklarar Zarah Öberg.
– Melatonin bildas i tallkottkörteln framåt kvällen och skall ligga högt under nattens timmar. När vi hämmar melatoninproduktionen så blir vi piggare och mer alerta. Det beror på att vi aktiverar kroppens kortisolfrisättning i stället för melatoninfrisättning. När man använder mycket apparatur på kvällen som försämrar melatoninproduktionen så uppstår det som kallas för förskjuten dygnskurva. Hos dessa patienter ser man att de har högt melatonin men på fel ställe på dygnet. Detta gör att de somnar senare, sover dåligt och är trötta på dagstid.
Och på grund av detta påverkas inte bara melatonin, utan även den cykel som involverar kortisol och könshormoner, berättar Zarah Öberg.
LÄS OCKSÅ: 9 effektiva tips för att hjälpa sömnen på traven
Blått ljus ger ”lånad energi”
– För de som har låg kortisolproduktion så kan säkerligen det blåa ljuset aktivera och väcka hjärnan mer vilket gör att de uppfattar det som att de blir piggare. Detta är dock lånad energi, då lågt kortisol inte går att symtomlindra. Det behöver åtgärdas från grunden genom att läka binjurarna och återställa hormonobalansen.
Blått ljus, precis som kaffe eller annan stimuli, kan alltså öka frisättningen av kortisol. Men det betyder inte att du har mer kortisol – utan att det kortisol du har används upp snabbare och sedan blir lägre under resten av dygnet, förklarar Zarah Öberg.
– Att göra sig piggare med hjälp av blått ljus från telefon eller dator är således ingen bra idé.
Inte bara negativt med blått ljus
Men det blå ljuset är inte bara av ondo. Gott om ljus kan även minska risken för att vi blir deprimerade och göra oss pigga, exempelvis. Det naturliga för våra kroppar är dock som sagt det blå ljus som finns i dagsljus, och som blir lägre framåt kvällen.
– Men vi använder apparatur med blått ljus även när det närmar sig sänggående, och det är där problemet uppstår vad gäller just sömnen, säger Zarah Öberg.
Tips! Förutom att det går att sänka ljusstyrkan på sina mobiler nu för tiden, och därmed reducera det blå ljuset, så finns även speciella glasögon med blåljusfilter som skyddar ögonen (se exempel i faktarutan!). Synsam säljer även blåljusblockerande glasögon speciellt för barn, eftersom deras ögon är ännu mer känsliga än vuxnas.
LÄS OCKSÅ: Så vaknar du pigg och utvilad
Av Carolina Eriksson
Släck lamporna!
Visste du att du aldrig bör sova med lamporna tända? Om du gör det kan din melatoninnivå minska med så mycket som 85 procent.
(Källa: Läkartidningen)
Tips! Glasögon som skyddar mot blått ljus – så funkar det! Zarah Öberg förklarar.
– Glasögonen ”Blue Blockers Optic Pro” innehåller en speciallins som blockerar 99,43 % av allt blått ljus från mobiltelefoner, läsplattor, TV-skärmar och datorskärmar. Glasögonen blockerar till och med ljus från vanliga lampor. Detta gör att du kan använda tv, telefon och dator trots att det är sent på kvällen och dags för sömn. Din melatoninproduktion hämmas inte som vid användning av blått ljus, vilket främjar god sömn. Glasögonen bidrar således till bättre insomning och nattsömn, och forskning visar att sömneffektivitet och sömnlatens (tid till att somna) blir signifikant bättre för bärare av dessa.
Så använder du dem:
Bär glasögonen 2-3 timmar innan sänggående, och vid all kontakt med blått ljus på kvällen. Ta inte av dem förrän du har släckt ner alla lampor och gått och lagt dig. Om du måste titta på telefonen innan du somnar eller mitt i natten så kan du sätta på dig dem först, för att minska risken att få svårt att somna om. Glasögonen ska inte användas vid bilkörning.