Annons

Stor studie: 5:2-dieten ger diabetiker tydliga hälsoeffekter

Nu är det bevisat. Det finns stora hälsovinster att göra med den så kallade "5:2-dieten". I alla fall för personer med typ 2-diabetes. Dessutom verkar den lättare att följa än andra dieter. Det visar en ny svensk studie - den största i världen på metoden hittills.

Redaktionen

21 maj, 2015
Stor studie: 5:2-dieten ger diabetiker tydliga hälsoeffekter
Dela inlägget

Nu är det bevisat. Det finns stora hälsovinster att göra med den så kallade ”5:2-dieten”. I alla fall för personer med typ 2-diabetes. Dessutom verkar den lättare att följa än andra dieter.
Det visar en ny svensk studie – den största i världen på metoden hittills.

5:2-metoden lanserades 2013 av brittiska TV-reportern Michael Mosley och går ut på att växla mellan fastedagar och ätdagar och på så sätt få både minskad vikt och bättre värden för ett längre och hälsosammare liv, skriver SVT Nyheter.

Läs också: 5:2-dieten – så funkar det

Kerstin Brismar, läkare, professor och specialist i internmedicin, endokrinologi, diabetologi på Diabetesmottagningen, KI.
Kerstin Brismar, läkare, professor och specialist i internmedicin, endokrinologi, och diabetologi.

Största 5:2-studien i världen
Nu har forskaren Kerstin Brismar, professor vid Diabetesmottagningen på Karolinska institutet i Solna, utvärderat metoden vetenskapligt.
Hon har låtit personer med övervikt, högt blodtryck och tidiga former av diabetes typ 2 prova 5:2-metoden och sedan undersökt hur deras hälsa påverkats. 105 försökspersoner har under ett halvår fastat två dagar i veckan och ätit som vanligt de andra fem. Under fastedagarna har de fått bestämda menyer. Deltagarna genomgick hälsoundersökningar innan studien inleddes, efter sex veckor samt efter tre månader respektive sex månader. Dessutom följs de upp ytterligare sex månader senare, för att se vilka effekter som kvarstått.

Läs också – Forskning: förändrad tarmflora kan orsaka diabetes

Annons

5:2-dieten lättare att följa än andra dieter
Ett vanligt problem med koststudier är att många hoppar av efter någon vecka på grund av att dieten innebär för stora påfrestningar att följa. 20 procents bortfall brukar vara det man rknar med vid koststudier av det här slaget. Men – 5:2-dieten verkar vara lättare att följa. Av de 105 deltagarna hoppade endast 11 av, och då på grund av skäl som graviditet och sjukdom. Nära 90 procent verkar alltså klara av att följa dieten, som innebär att män äter 600 kcal två dagar i veckan och kvinnor 500 kcal.

Minskat BMI
När nu professor Kerstin Brismar sammanställt resultaten för de 62 första fastarna visar det sig att majoriteten upplever sig må bra av dieten. De har i genomsnitt minskat sitt BMI från strax under 29 till strax under 27. Allra störst hälsovinster noteras i gruppen diabetiker.
– Jag är själv överraskad över hur bra resultaten ser ut, säger Kerstin Brismar till SVT Nyheter.

Läs också: Periodisk fasta och träning

Personer på gränsen till diabetes
Studien fokuserar på personer som ligger på gränsen till diabetes typ 2, men som klarar att hålla sitt blodsocker i schack med hjälp av kosten och som därför inte behöver ta insulin. Professor Brismar har valt att inte inkludera diabetiker som är insulinberoende eftersom det skulle kunna innebära en hälsorisk att fasta om man står under insulinbehandling – och dessa personers blodsockernivåer är svårare att kontrollera.

Läs också: En läsk om dagen ökar risken för diabetes

Annons

Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom
Diabetikerna hade när de påbörjade studien i genomsnitt ett midjemått på 104 centimeter. Efter ett halvårs periodisk fasta två dagar i veckan hade måttet minskat till i genomsnitt 100 centimeter. Ytterligare sex månader senare, efter att studien hade avslutats, hade deltagarna bibehållit sin hälsoeffekt och dessutom minskat sitt midjemått ännu mer – till 98,5 centimeter. Ett jättebra resultat med tanke på att allt över 102 centimeter anses ge en tydligt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Läs också: 9 tips för viktminskning

Bättre värden även för kolesterol, blodryck och inflammationsmarkörer
Värdena för kolesterol, blodtryck, blodsocker och inflammationsmarkörer har också förbättrats överlag, vilket borde leda till en bättre hälsa även på längre sikt.
Även de som inte hade diabetes hade en gynnsam utveckling, men de var smalare från början och minskade inte lika mycket.
– Kanske är diabetikerna mer motiverade eller så hade de sämre värden från början och har lättare att förbättra dem, säger Kerstin Brismar.

Läs också – Professorn: ”Thylakoider är knepet som dämpar ditt sötsug”

Av Isabelle Hedander

Annons