Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har högre utbildning, visar en ny forskningsstudie.
– Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen, säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.
En nyopererad 60-åring som bor med en partner och har hög inkomst och utbildning lever i medianfallet fem år längre än motsvarande person med flera sociala riskfaktorer. Det visar en ny svensk studie.
Första gången en sådan stark koppling noterats
Susanne Nielsen är operationssjuksköterska och forskare vid institutionen för medicin vid Göteborgs universitet.
– Vår studie visar att du löper betydligt större risk att dö i förtid efter bypassoperation om du lever ensam, har en låg inkomst eller är lågutbildad. Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen, säger hon i ett uttalande.
– Nu behöver vi undersöka exakt vad detta beror på och lägga fokus på att hjälpa människor som tillhör sociala riskgrupper.
LÄS OCKSÅ: Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning
Gäller oberoende av kön och ålder
I studien har forskarna undersökt hur sociala faktorer som civilstånd, inkomst och utbildning påverkar livslängden efter kranskärlsoperation, så kallad koronar bypass. Studien visar att en ensamstående 60-åring med låg utbildning och inkomst i medianfallet avlider fem år tidigare efter bypassoperation än en jämnårig patient som är gift samt har hög inkomst och utbildning. Skillnaden gäller oberoende av kön och ålder.
Studien, som publiceras i Journal of the American Heart Association, omfattar 112 000 män och kvinnor som genomgick en bypassoperation under perioden 1992–2015. Data hämtades från hjärtkirurgiregistret, som är en del av kvalitetsregistret Swedeheart samt från Dödsorsaksregistret, Patientregistret och databasen LISA.
LÄSARFRÅGA: Jag är bypass-opererad och har något lågt hb – vad ska jag tänka på? Experten svarar
”Varje år avlider över 30 000 svenskar”
Kristina Sparreljung är generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, vilka varit med och stöttat studien.
– Den här studien stärker bilden av vård som betydligt mer än bara lyckade ingrepp. Varje år avlider över 30 000 svenskar i hjärt-kärlsjukdom. Om fler patienter, förutom sekundärpreventiv läkemedelsbehandling, får hjälp med att ta till sig vetenskapligt baserade livsstilsråd efter en bypassoperation skulle dödstalen med största sannolikhet minska, säger hon i ett uttalande.
Referens: Journal of the American Heart Association. 2019;8 ”Social Factors, Sex, and Mortality Risk After Coronary Artery Bypass Grafting: A Population-Based Cohort Study”
Susanne Nielsen, Kok Wai Giang, Andreas Wallinder, Annika Rosengren, Aldina Pivodic, Anders Jeppsson and Martin Karlsson.
Av Isabelle G Hedander
Fakta
Sekundär prevention
– Prevention innebär att arbeta förebyggande för att inte drabbas av en sjukdom, exempelvis hjärt-kärlhändelser såsom hjärtinfarkt eller stroke.
– Det preventiva arbetet bygger till stor del på livsstilsförändringar, ofta avseende rökning, kosthållning och fysisk aktivitet.
– Primär prevention innebär att försöka förebygga sjukdomar du aldrig har drabbats av.
– Sekundär prevention innebär att försöka förhindra upprepning av exempelvis en hjärtinfarkt genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
– Enligt forskarna visar studien på vikten av sekundärpreventiva åtgärder efter bypasskirurgi, särskilt för den sårbara gruppen med många sociala riskfaktorer.
Om hjärt-kärlsjukdom
– I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom.
– Över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.
– De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.
– Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
– Under 2018 fick Hjärt-Lungfonden ansökningar om forskningsanslag på 1,7 miljarder kronor, och kunde dela ut ett nytt rekordbelopp – 351 miljoner kronor – till forskning om hjärt- och lungsjukdom. För tio år sedan låg samma siffra på 140 miljoner.
Källa: Hjärt-Lungfonden