Sverige brinner – hur släcka oro och stress?

Sverige står i lågor. I skrivande stund härjar 83 bränder i terräng och många har flytt från sina hem. Inte bara personer som är direkt i de elddrabbade områdena påverkas, många känner oro och stress, och en känsla av otillräcklighet. Vissa kanske till och med känner skam för att man inte kan göra något, eller för att man själv har det bra. Tanja Dyredand, stesscoach och yogalärare ger i denna krönika tips på hur du kan hantera oro och stress under kris och hur man talar med oroliga barn.

Jag minns väl hur jag krampaktigt kramar leksakshunden mot mitt hjärta, när jag som barn står utanför vårt hus och ser hur lågorna obarmhärtigt slukar familjens hem. Min lillasyster Mette, fortfarande liten bebis liggande i sin barnvagn. Vi väntande på våra föräldrar tillsammans med dåvarande barnvakt som orsakat branden, efter att hon somnat med en cigarett i handen. Tårarna som aldrig vill sluta rinna. Doften av rök som dröjer sig kvar inte bara i kläder, utan framförallt i sinnet, många långa månader efteråt.

Hur känslan av otrygghet, oro och rädsla naglar sig fast. Känslan av att allt kan förändras i ett ögonblick.

Ja, och så en känsla av enorm respekt för eld. En respekt som jag tagit med mig genom alla mina levnadsår efter det. Elden, den fascinerande brinnande lågan, som genom århundraden används som en källa till värme, industrialismens utveckling, mat och liv. Men som också kan betyda totala motsatsen. En obehindrad naturkraft svår att bemästra. Som sprids och när sig själv, otyglat och som dels inte bara föder panikartat kaos för de som drabbas av elden, utan även en känsla av oro (och kanske lite skam och skuld) för de som tittar på vid sidan av. Inte minst hos våra minsta medmänniskor, barnen, som gärna plockar upp vuxnas oro och läser in egna slutsatser på sådant de ser i nyhetsflöden.

Hur skulle du själv reagera om du fick reda på att ditt hus kunde brinna ned? Att du bara på några timmar behövde bestämma vad du skulle rädda från eld?

LÄS OCKSÅ: Snällhet kan förbättra världen över en natt

Alla är vi olika. Modern beteende- och psykologiforskning visar att när vi utsätts för ett krisläge som vi själva inte kan kontrollera, beter vi oss på varierande sätt.

Vissa blir helt lamslagna, oförmögna att ta rationella beslut och istället sätter sig ned på plats och ställe, mitt i kaoset och bara ger upp.

Andra får superenergi och projektförmåga att styra upp en handlingsplan. Några blir förvirrade, tappar tid och rum. Vissa agerar utåt, får panik, utvecklar ilska, kan börja skrika ohämmat, gråta eller bete sig aggressivt.

Det är först när vi tvingas in i ett akut krisläge som visar hur du reagerar. Det finns inte rätt eller fel – bara olika variationer. Vi kan även handla helt olika beroende på när och var vi utsätts för krisen, samt i vilket grundtillstånd vi är i. Är vi redan i mental utmattning, inre stress, kan ytterligare stressorer bli extra påverkande. Här kan även tidigare erfarenheter eller trauman av liknande upplevelser ploppa upp, och stressa ytterligare. Något jag själv kan relatera till enormt gällande brand efter mina egna upplevelser. Det behövs så lite som ett nyhetsinslag med hus som brinner, och framförallt om barn är inblandade, för att jag själv ska kastas tillbaka till känslan av oro och hopplöshet jag upplevde då. Det viktigaste när du själv är i kris: är att vara medveten om att alla inte reagerar exakt så som du. Det är våra olikheter som just i krissituationen kan vara en styrka.

LÄS OCKSÅ: Vikten av att mota Olle i grind

Men det är inte bara personer i kris som påverkas av krisen, personer som står vid sidan av en kris påverkas likväl. Här dominerar känslor av oro och otillräcklighet mest. Oro för alla dem som är mitt i katastrofen samt oro för att det hemska plötsligt kan drabba en själv.

Det man främst ser här är en enorm oro från våra barn som känner omgivningens ängslan. De förstår kanske inte alltid riktigt vad som inträffar, bara att det verkar vara någon typ av kris, som också kan drabba dem. Vi måste komma ihåg att ett barn under många år har en självcentrerad syn och tror att händelser omkring dem, stora som små, handlar om dem eller händer på grund av dem. Därför är det bra att inte lämna barn ensamt i deras tankar vid en kris. Utan på ett lugnt och sakligt sätt berätta för dem om incidenten, i det här fallet branden. Berätta inte detaljer, visa inte bilder, ge istället fakta utan att överföra din egen oro. Var lyhörd och lyssna in barnets funderingar och berätta att det finns instanser som ser till att lösa krisen. Barnet är utom fara.

Andra typiska reaktioner som kan uppkomma när du står vid sidan av en kris, är förnimmelse av otillräcklighet, skuld och skam. Man skäms för att man har det bättre själv. Känner skuld att man inte gör mer. Vissa påpekar också att de är tacksamma, till och med glada, för att inte vara direkt drabbade, även om deras tankar går till de som är där.

Vet du, alla dessa känslor är okej. Det gör inte dig till en sämre människa, bara en person som har känslor. Har ett hjärta. Även här är det viktigt att se på fakta och på vad du faktiskt kan och inte kan göra.

LÄS OCKSÅ: Därför mår vi bra av att vara snälla

Det ny forskning också visar är att vi i allt större skala, oavsett om vi är mitt i en kris eller jämte den, ökar vår känsla av empati och medmänsklighet. Forskning som helt slår hål på myten att vi agerar egotrippat för att endast rädda vårt eget skinn vid en katastrof. Att vi i oförutsedd krissituation försöker hjälpa varandra på olika sätt.

Vi såg det nu senaste under köldknäppen i vintras när privatpersoner öppnade upp sina hem och bjöd in främlingar för att sova över då de inte kunde ta sig hem. Vi ser det vid terrorattentat, jordbävningar, tågolyckor och annat. Allt från spontana och privata insamlingar till de drabbade, Facebook-grupper, stöttande kommentarer, hurrarop, mänsklig värme, systerskap och bistånd av frivilliga.

Alla dessa vardagshjältar. Alla mina tankar går till er, wow för den insatsen ni gör! Till alla de fantastiska som idag kämpat och kämpar med bränder på över 80-tal ställen i Sverige. De som organiserar sig för att hjälpa till. Till dig som är mitt i krisen vill jag säga, oh vad jag är med dig. Se till att be om hjälp, och se hur du kan hitta din styrka. För styrka behöver du. Jag själv har ofta hittat det i känslan av tacksamhet, även om just tacksamhet inte är det första man tänker på vid krisläge, men så har det i alla fall varit för mig. Att hitta tacksamhet för det lilla i det hemska har gett mig mer kraft att orka även det som varit jobbigt.

Jag vill också skicka en stor eloge även till alla andra tappra vardagshjältar som stöttar andra i det lilla och det stora. Det kan vara en hjälpande hand till damen som behöver gå över gatan eller en kattunge som ska räddas från ett träd. Det kan vara peppande ord till någon som är ledsen, eller en kram till någon som behöver det.

Och till dig som står bredvid en kris, se om du kan låta känslor av stress, oro, skuld och skam istället övergå i känsla av empati, medkänsla och medmänsklighet.

Du som vill hjälpa till med bränderna, kolla med din kommun, krisinformation.se samt Röda korset som arrangerar frivilliginsatser, hur du kan göra det. Annars tillåt dig att se dig om i din närhet: en hjälpande hand i det lilla och stora är alltid välkommet. Och glöm inte att ta hand om dig själv, det är okej att ha det bra, att unna sig vara lycklig i stunden också, även om andra har det svårt. Du är alltid värd allt det bästa för att du är du. Du är tillräcklig.

Och kom ihåg: alla du möter kämpar med något som du inte har en aning om. Så var vänlig i ditt bemötande. Alltid.

Nu fortsätter vi helgen och veckan vänligt, önskar att regnet förgyller vårt långa land och att bränderna får ett slut.

Av Tanja Dyredand stresscoach, yogalärare och författare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!