Tanja Dyredand: ”Starta decenniet med en skrattrevolution”

När skrattade du senast så att tårarna sprutade? Ta med dig det som får ditt hjärta och din själ att skratta in i 2020, uppmanar yogaläraren Tanja Dyredand i denna krönika. Tanja menar att skrattet räddar liv och har potential att förändra vårt samhälle, hon vill därför starta det nya decenniet med en rikstäckande skrattrevolution och föreslår att vi borde kunna få skratt på recept.

För cirka 450 år sedan levde och verkade en man i Tyskland. Personligen är jag övertygad om han skrattat mer, skulle nog vår västerländska historia sett annorlunda ut. Mannen, Martin Luther, som ständigt befann sig i depressiv livskris, kom nämligen att skriva om bibeln, lite efter sitt eget tycke, vilket resulterade en bannlysning av påven. Medeltiden som brukar refereras till som en av de mörkaste epokerna i historien var här, och skrattet lyste med sin frånvaro.

Enligt Luther var vi människor födda syndare, och enbart genom att varje dag späka oss själva (helst genom fysisk bestraffning) kunde vi nå himmelriket när vi närmade oss vårt sista andetag. Skratt och glädje ansågs inte alls höra ihop med välmående, snarare tvärtom. Att visa glädjeyttringar med gapskratt, framförallt offentlighet, var förknippat med livets lättja, fylla, galenskap, dåraktigt beteende och endast djävulen avbildas asgarvande i medeltida målningar. Den sanna troende syndtyngda människan, skulle dra lite på mungiporna i stillsamt Mona Lisa-leende på sin höjd.

LÄS OCKSÅ: På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Först på 1700-talet började människan, även njutningsfullt avbildad i konsten, tillåtas le och skratta offentligt. Man satir-skrattade åt samhällsklyftor och använde skrattet i politiska och samhällskritiska utspel. I Sverige, eller närmare bestämt i Västergötland, pågick dock redan under 1500-talet en smärre gräsrotsbetingad skrattrevolution, kallad Västgötaklimax. En subtil humorform, som enligt nutida skrattforskning är mest likt de sociala onlinefenomenen ”memes” och kräver mest av våra hjärnor för att förstå.

I början av 1900-talet får vi genom rörlig film en kavalkad av skratt. Charlie Chaplin gör slapstickhumor världskänt, och nu börjar skratt användas som styrkehjälp under ”depressionen” och världskrigstiderna. Sedan följer en skrattvåg av ståuppare och humorprogram. När Norman Cousins år 1979 skrattar sig frisk från en dödlig sjukdom, tas skrattet in i forskningens värld och länken mellan skratt, läkning och välbefinnande etableras.

LÄS OCKSÅ: Skratta mer och förläng livet!

Varför vi människor skrattar, är dock forskare än idag oense om. Vad vi dock vet genom forskning är att skratt är ett fyrverkeri av händelser, både fysiologiska och psykologiska aktiviteter, som i sin tur påverkar kropp och sinne på olika sätt. 10 minuters skratt är likvärdigt med 10 minuters roddmaskin enligt doktor William Fry vid Stanford University. Luft du skrattar ut under ett skratt kan slungas ut med en hastighet om 100km/h. 100 skratt är lika med 30 minuters gymträning för lungor, hjärta och mage. Studier visar att stresshormoner minskar, måbra-hormoner ökar, cellförnyelse och blodcirkulationen ökar, blodtryck balanseras, infektioner minskar, förebygger hjärtsjukdomar, förbättrar minnet och kroppen syresätts, immunförsvaret boostas och hjärnan reparerar DNA. Vår längsta nerv, vagusnerven, aktiveras. Vagusnerven som är direkt kopplad till vårt självläkande system: det parasympatiska nervsystemet. Som i sin tur reglerar smärta, sömn, återhämtning och tarmarnas viktiga funktioner.

Ett gott skratt förlänger inte därför bara livet, det kan alltså rädda liv. Även när skrattet är på låtsas får du ta del av alla dess läkande effekter. Skratt som läkning och återhämtning är sedan 1980-talet inkluderat i en rad olika terapeutiska behandlingar världen över. Forskning har visat att skratt ger lindring och läkning på barnsjukhus, för personer med stressrelaterade sjukdomar, utmattningssymptom, Alzheimers sjukdom, cancer, för ångest, trauma och depressioner, vid smärta, sömnsvårigheter, hjärtkärl-sjukdomar och personer som drabbats av stroke.

LÄS OCKSÅ: “Glädje är en förmåga du kan öva upp”

Tro mig, jag är själv ett levande bevis på att skrattet är livsviktigt. Skrattet räddade mitt liv. Vändningen under min rehabilitering efter utbrändhet, hjärtflimmer och sedan stroke, kom av skrattets läkande kraft. De tuffaste, mörkaste tiden glömde jag helt bort hur man skrattade. Det var mest gråt, och till slut kom inte ens tårar längre. När jag av misstag råkade skratta under en stillsam yogaklass, fick jag efteråt mindre kronisk smärta, hjärntrötthet och sov för första gången en hel natt på två år. Jag började lägga till låtsasskratt till djupandning och övningar inspirerade från yoga, att aktivera vagusnerven blev den röda tråden. Nu kom styrkan tillbaka och jag gick från att enbart existera till att vilja börja leva. Det är mina dagboksanteckningar från min rehabilitering jag nu samlat till 80 enkla övningar i min bok. Min högsta dröm är att fler ska inspireras till enkla vardagspauser, med skratt och paus.

Skratt är vår bästa medicin, ett universalt språk alla förstår och som är gratis. Tänk vilken skillnad det skulle kunna bli i vårt samhälle, till och med världen, om vi bara skrattade mer? Ett skratt smittar nämligen av sig, stärker sammanhållning och skapar osynliga band mellan människor. Även när det är på låtsas. Och JA, visst borde vi starta en världsomfattande skrattrevolution ihop, där skratt kunde fås på recept? Tänk mer skratt på skolor, i matkön, jobbet, i riksdagen, för att rädda planeten, vid stress, lämning på dagis, när det är som tuffast – Ha hi ho, tänk vad mycket trevligare världen skulle bli. Så fråga dig själv, när skrattade du senaste så där så att tårarna sprutade? Ta med dig det som får ditt hjärta och din själ att skratta in i 2020. Kom ihåg, skratta nu, för sen dör vi faktiskt. Och skrattar du riktigt mycket förlänger du livet i en lekande fart.

Av Tanja Dyredand, certifierad yoga- och meditationslärare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta: webbredaktor(@)kurera.se.