Foto: Hans-Olov Öberg

“Machoidealet har nått vägs ände – dags att bryta sig ur mallen”

Ulrika Sedell och Jonas Nyman

Namn: Ulrika Sedell
Yrke: Beteendevetare, har utvecklat ledarskap i över 20 år. Som verksamhetschef, VD och konsult. I dag driver hon Sedell & Friends där hon föreläser, ger chefshandledning, utbildar och skriver böcker. Ulrika har tidigare skrivit boken ”Bortom glastaket” (Liber, 2015) där hon intervjuade 27 kvinnor i toppositioner.
Namn: Jonas Nyman
Yrke: Rådgivare, mentor och coach till entreprenörer, företagsledare och investerare. Har en bakgrund i finansbranchen bland annat som rådgivare till riskkapitalinvesterare. 

Förlegade hierarkiska köns- och ledarskapsnormer begränsar både män och kvinnor och hindrar organisationer och människor från att utvecklas menar Ulrika Sedell och Jonas Nyman. För att undersöka nämre hur en förändring ska kunna ske undersökte de hur manliga chefer som brutit sig ur mallen gått till väga och vilka deras viktigste lärdomar varit.

Det syns tydligt vad kvinnor förlorar på könsnormerna i form av makt och mandat i samhället. Men det talas alldeles för lite om det pris som männen betalar, det menar Ulrika Sedell, beteendevetare och Jonas Nyman, som till vardags arbetar som rådgivare till företagsledningar som skrivit boken ”Manlighetskoden – Ledarskapets 7 dygder” (Southside stories 2019) där de talat med manliga chefer som brutit mot förlegade mans- och ledarskapsnormer för att bland annat se vad som förenade dem.
– Vår uppfattning är att ett nytt mer autentiskt mans- och ledarideal är nödvändigt för att utveckla organisationer och individer. Machoidealet har nått vägs ände.
Alla vinner på en förändring, inte bara de som är verksamma i organisationen utan även ägarna oavsett om det rör sig om privata investerare, stat eller kommun menar författarna.

Ni har valt att fokusera på ledarskap, men skulle ni säga att normen för vad det innebär att vara man behöver förändras över lag?
– Absolut. Vi vill visa i boken att normen för manlighet har en stark koppling till normen för ledarskap.
Denna norm etablerades under industrialismens genombrott när männen lämnade hemmen för att arbeta i fabriker. Under jordbrukssamhället hade hemmet utgjort arbetsplatsen för både män och kvinnor. I takt med massproduktionens framväxt anställdes chefer och dessa var i regel män berättar Jonas och Ulrika. Samtidigt började produktion, samhälle och människa rationaliseras. Chefen – det vill säga mannen skulle vara stark, snabb, ha kontroll över sina känslor och ha distans.
– Vi menar att detta machoideal i hög grad fortfarande påverkar synen på ledarskapet. Att det är ett skäl till den dominans av män som vi har på ledande positioner i Sverige. Det påverkar även hur vi förväntar oss hur en chef ska vara oavsett kön. 

 

Förändring behöver ske redan under uppväxten
Ulrika och Jonas menar att mans- och ledarskapsidealet behöver förändras – och det snabbt. De valde därför att foksera på chefer då en ledarskapsposition medför möjligheten att vara en god förebild.
Enligt dem behöver förändringsarbetet börja tidigt, helst redan i skolan. Vuxenvärlden behöver se över hur pojkar behandlas, uppmuntra dem att tävla mindre och samarbeta mer, men också att visa känslor.
– Vi behöver få dem att förstå att de inte behöver visa upp en fasad för att stå pall för ett grupptryck.

LÄS OCKSÅ: Efter utbrändhet och stroke – nu har Tanja lärt sig vikten av att pausa

Framgångsrika män som brutit mot normen
I boken medverkar bland andra skådespelaren Reuben Sallmander, prästen Olle Carlsson, ambassadör Anders Kompass och Anders Wallner, före detta partisekreterare i Miljöpartiet. Ulrika och Jonas ville ha med framgångsrika män som gynnats av befintliga strukturer. Kort sagt män som varit priviligierade på ett eller annat sätt, samtidigt som de brutit mot förlegade normer och ideal. De fick även gärna ha gjort en resa med personlig utveckling och ha förmågan att reflektera över vad skillnaden är att mellan följa normen och bryta mot den.
– Vi letade i våra egna och andras nätverk, läste affärstidningar och tog kontakt.

Var det svårt att få folk att ställa upp?
– Det var inte helt enkelt, vissa svarade ja direkt medan många svarade nej. Flera med hänvisning till att frågan var för känslig eller att man inte hade städat i sin egen garderob.

Skulle ni säga att de medverkande överlag var positiva till förändring?
–  Om du menar sin egen förändring så kan man säga att flera uttryckte det som om det inte fanns något alternativ. De kunde ha gått med något som skavt ett tag, till slut ledde det till en förändring. Ofta kan ju behovet av att förändras handla om att något känns fel eller tomt utan att det går att säga konkret vad. Erfarenheten är att förändring kostar på och kan vara jobbig samtidigt som belöningen runt hörnet är så mycket större. Ingen har sagt att de hellre hade varit kvar i machonormer..
– Självklart var de även positiva till förändringar av normer och strukturer, förtydligar Jonas.
Ulrika och Jonas poängterar att personlig utveckling är en ständigt pågående process som kräver fortsatt arbete och inte ett projekt som man är klar med när det är avslutat.

 

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag

Nackdelar med att gå emot normen
Många av männen i boken har gått i terapi och nämner vikten av att våga visa sårbarhet och vara autentisk. Men säger också att det har funnits nackdelar med att gå emot normen, flera hävdar att de har gått miste om möjligheter till befordran och nya uppdrag, de har i likhet med kvinnor slagit i ett sorts glastak, berättar Ulirka och Jonas.

Vad ska till för att vi ska få till en förändring, räcker det att ändra mansidealet eller behöver strukturerna och hierarkierna på arbetsplatserna ändras också? Är det kanske till och med tid för plattare organisationer?
– Ja, det behövs jobba på flera olika fronter för att åstadkomma genuin förändring. I dag talar man allt mer om behovet av en icke-hierarkisk ordning för att medarbetare inte ska vara inlåsta i en funktion utan kunna använda all sin kompetens i olika uppgifter.

Viktigt att kunna visa svaghet
Det förlegade mansidealet och machoidealet är hierarkiskt och styrs med rädsla. Det är istället viktigt att kunna visa upp sina svaga sidor för att kunna bygga kompletterande team enligt Ulrika och Jonas.
– I det förlegade mansidealet ska ingen svaghet visas och relationer är inte centrala.
Det krävs därför arbete med att förändra både mansideal och arbetsplatsstruktur, då de enligt Ulrika och Jonas hänger ihop.
– I dag behöver organisationer och team samspela, då blir relationer helt avgörande.

Hierarkiska modeller är daterade
Ett nytt mansideal kommer leda till att strukturer och hierarkier förändras menar författarna, då hierarkiska modeller enligt dem är förlegade. Den som inte har kontakt med sitt inre liv och har svårt att känna medkänsla passar inte att leda verksamheter. Istället förespråkar de plattare organisationer, anpassade till verksamhetens syfte och vision snarare än att bygga på maktpositioner.
– Förändring av mansidealet kommer också leda till ett större engagemang och därmed ett större resultat för samhälle och ekonomi beroende på vad man väljer att prioritera, menar de.

 

LÄS OCKSÅ: ”Våga anställa någon som bryter ihop en liten stund ibland!”

Vad tror ni själva är det största hindret för förändring?
– Det absolut största hindret är att förändringen medför en personlig risk för många män. Män som går emot normen genom att prioritera familj före karriär kan få sämre möjligheter på arbetsmarknaden och bli uteslutna ur manliga nätverk. Det visar forskningen. Då män har ett mindre socialt skydd och i högre grad identifierar sig med sitt yrke kan de uppleva en stor risk med förändringen. Man kan ju tänka själv om man har offrat familj, vänner för att få mandat och status och sedan förlora det också. Vad blir kvar?

I slutet av boken presenterar ni sju dygder för ledarskap, hur kom ni fram till dem?
– Det var utifrån samtalen med de deltagande i boken, det var uppenbart för oss att det finns en röd tråd trots olika utgångspunkter. I dessa dygder finns flera intressanta iakttagelser, bland annat talade de flesta om vikten av att få tid med sig själv, många genom att meditera och även genom att vara i naturen. En annan viktig aspekt är betydelsen av meningsfulla möten och samtal. Där finns en oerhörd potential i organisationer att faktiskt bättre nyttja de möten och samtal som tar plats på arbetsplatserna, fördjupa dem och prata om det som verkligen är viktigt för utveckling av organisationen och medarbetarna. Ytterligare en aspekt som flera av männen tog upp var att lita till sin intuition, att våga lita på den även om hela bilden inte alltid var klar. 

Slutligen, vilken var er största lärdom?
– Den största insikten var nog att förstå männens spelregler i våra förlegade strukturer. Att många blir vingklippta och att priset är högt för att pressas in i den likformighet som maskulinitetsnormerna erbjuder. Att inte få känna, tala om känslor, visa sårbarhet och att alltid vara stark även när det blåser kan vara förödande.

Av Nina Törmark


Ulrika Sedell och Jonas Nyman

Namn: Ulrika Sedell
Yrke: Beteendevetare, har utvecklat ledarskap i över 20 år. Som verksamhetschef, VD och konsult. I dag driver hon Sedell & Friends där hon föreläser, ger chefshandledning, utbildar och skriver böcker. Ulrika har tidigare skrivit boken ”Bortom glastaket” (Liber, 2015) där hon intervjuade 27 kvinnor i toppositioner.
Namn: Jonas Nyman
Yrke: Rådgivare, mentor och coach till entreprenörer, företagsledare och investerare. Har en bakgrund i finansbranchen bland annat som rådgivare till riskkapitalinvesterare. 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Feta personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

 

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

 

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

 

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

 

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

 

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

Tips på vanor som ger en god hjärnhälsa

Mental hälsa

För att ta hand om vår kropp på bästa sätt behöver vi äta en näringsrik och varierad kost och ägna oss åt någon form av motion men även hjärnan behöver sitt för att må bra. Här kommer några tips på hur du blir bättre på att ta hand det du har i knoppen.

Björn Klinge: “Vår hälsa sitter i munnen”

Hälsa

Övertandläkare Björn Klinge blev uppmärksammad för ett experiment där han låtsades vara tandlös för att undersöka hur han blev bemött. Björn förespråkar att tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården. I en ny bok vill han bidra till att öka kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen.