Foto: Hans-Olov Öberg

“Machoidealet har nått vägs ände – dags att bryta sig ur mallen”

Ulrika Sedell och Jonas Nyman

Namn: Ulrika Sedell
Yrke: Beteendevetare, har utvecklat ledarskap i över 20 år. Som verksamhetschef, VD och konsult. I dag driver hon Sedell & Friends där hon föreläser, ger chefshandledning, utbildar och skriver böcker. Ulrika har tidigare skrivit boken ”Bortom glastaket” (Liber, 2015) där hon intervjuade 27 kvinnor i toppositioner.
Namn: Jonas Nyman
Yrke: Rådgivare, mentor och coach till entreprenörer, företagsledare och investerare. Har en bakgrund i finansbranchen bland annat som rådgivare till riskkapitalinvesterare. 

Förlegade hierarkiska köns- och ledarskapsnormer begränsar både män och kvinnor och hindrar organisationer och människor från att utvecklas menar Ulrika Sedell och Jonas Nyman. För att undersöka nämre hur en förändring ska kunna ske undersökte de hur manliga chefer som brutit sig ur mallen gått till väga och vilka deras viktigste lärdomar varit.

Det syns tydligt vad kvinnor förlorar på könsnormerna i form av makt och mandat i samhället. Men det talas alldeles för lite om det pris som männen betalar, det menar Ulrika Sedell, beteendevetare och Jonas Nyman, som till vardags arbetar som rådgivare till företagsledningar som skrivit boken ”Manlighetskoden – Ledarskapets 7 dygder” (Southside stories 2019) där de talat med manliga chefer som brutit mot förlegade mans- och ledarskapsnormer för att bland annat se vad som förenade dem.
– Vår uppfattning är att ett nytt mer autentiskt mans- och ledarideal är nödvändigt för att utveckla organisationer och individer. Machoidealet har nått vägs ände.
Alla vinner på en förändring, inte bara de som är verksamma i organisationen utan även ägarna oavsett om det rör sig om privata investerare, stat eller kommun menar författarna.

Ni har valt att fokusera på ledarskap, men skulle ni säga att normen för vad det innebär att vara man behöver förändras över lag?
– Absolut. Vi vill visa i boken att normen för manlighet har en stark koppling till normen för ledarskap.
Denna norm etablerades under industrialismens genombrott när männen lämnade hemmen för att arbeta i fabriker. Under jordbrukssamhället hade hemmet utgjort arbetsplatsen för både män och kvinnor. I takt med massproduktionens framväxt anställdes chefer och dessa var i regel män berättar Jonas och Ulrika. Samtidigt började produktion, samhälle och människa rationaliseras. Chefen – det vill säga mannen skulle vara stark, snabb, ha kontroll över sina känslor och ha distans.
– Vi menar att detta machoideal i hög grad fortfarande påverkar synen på ledarskapet. Att det är ett skäl till den dominans av män som vi har på ledande positioner i Sverige. Det påverkar även hur vi förväntar oss hur en chef ska vara oavsett kön. 

 

Förändring behöver ske redan under uppväxten
Ulrika och Jonas menar att mans- och ledarskapsidealet behöver förändras – och det snabbt. De valde därför att foksera på chefer då en ledarskapsposition medför möjligheten att vara en god förebild.
Enligt dem behöver förändringsarbetet börja tidigt, helst redan i skolan. Vuxenvärlden behöver se över hur pojkar behandlas, uppmuntra dem att tävla mindre och samarbeta mer, men också att visa känslor.
– Vi behöver få dem att förstå att de inte behöver visa upp en fasad för att stå pall för ett grupptryck.

LÄS OCKSÅ: Efter utbrändhet och stroke – nu har Tanja lärt sig vikten av att pausa

Framgångsrika män som brutit mot normen
I boken medverkar bland andra skådespelaren Reuben Sallmander, prästen Olle Carlsson, ambassadör Anders Kompass och Anders Wallner, före detta partisekreterare i Miljöpartiet. Ulrika och Jonas ville ha med framgångsrika män som gynnats av befintliga strukturer. Kort sagt män som varit priviligierade på ett eller annat sätt, samtidigt som de brutit mot förlegade normer och ideal. De fick även gärna ha gjort en resa med personlig utveckling och ha förmågan att reflektera över vad skillnaden är att mellan följa normen och bryta mot den.
– Vi letade i våra egna och andras nätverk, läste affärstidningar och tog kontakt.

Var det svårt att få folk att ställa upp?
– Det var inte helt enkelt, vissa svarade ja direkt medan många svarade nej. Flera med hänvisning till att frågan var för känslig eller att man inte hade städat i sin egen garderob.

Skulle ni säga att de medverkande överlag var positiva till förändring?
–  Om du menar sin egen förändring så kan man säga att flera uttryckte det som om det inte fanns något alternativ. De kunde ha gått med något som skavt ett tag, till slut ledde det till en förändring. Ofta kan ju behovet av att förändras handla om att något känns fel eller tomt utan att det går att säga konkret vad. Erfarenheten är att förändring kostar på och kan vara jobbig samtidigt som belöningen runt hörnet är så mycket större. Ingen har sagt att de hellre hade varit kvar i machonormer..
– Självklart var de även positiva till förändringar av normer och strukturer, förtydligar Jonas.
Ulrika och Jonas poängterar att personlig utveckling är en ständigt pågående process som kräver fortsatt arbete och inte ett projekt som man är klar med när det är avslutat.

 

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag

Nackdelar med att gå emot normen
Många av männen i boken har gått i terapi och nämner vikten av att våga visa sårbarhet och vara autentisk. Men säger också att det har funnits nackdelar med att gå emot normen, flera hävdar att de har gått miste om möjligheter till befordran och nya uppdrag, de har i likhet med kvinnor slagit i ett sorts glastak, berättar Ulirka och Jonas.

Vad ska till för att vi ska få till en förändring, räcker det att ändra mansidealet eller behöver strukturerna och hierarkierna på arbetsplatserna ändras också? Är det kanske till och med tid för plattare organisationer?
– Ja, det behövs jobba på flera olika fronter för att åstadkomma genuin förändring. I dag talar man allt mer om behovet av en icke-hierarkisk ordning för att medarbetare inte ska vara inlåsta i en funktion utan kunna använda all sin kompetens i olika uppgifter.

Viktigt att kunna visa svaghet
Det förlegade mansidealet och machoidealet är hierarkiskt och styrs med rädsla. Det är istället viktigt att kunna visa upp sina svaga sidor för att kunna bygga kompletterande team enligt Ulrika och Jonas.
– I det förlegade mansidealet ska ingen svaghet visas och relationer är inte centrala.
Det krävs därför arbete med att förändra både mansideal och arbetsplatsstruktur, då de enligt Ulrika och Jonas hänger ihop.
– I dag behöver organisationer och team samspela, då blir relationer helt avgörande.

Hierarkiska modeller är daterade
Ett nytt mansideal kommer leda till att strukturer och hierarkier förändras menar författarna, då hierarkiska modeller enligt dem är förlegade. Den som inte har kontakt med sitt inre liv och har svårt att känna medkänsla passar inte att leda verksamheter. Istället förespråkar de plattare organisationer, anpassade till verksamhetens syfte och vision snarare än att bygga på maktpositioner.
– Förändring av mansidealet kommer också leda till ett större engagemang och därmed ett större resultat för samhälle och ekonomi beroende på vad man väljer att prioritera, menar de.

 

LÄS OCKSÅ: ”Våga anställa någon som bryter ihop en liten stund ibland!”

Vad tror ni själva är det största hindret för förändring?
– Det absolut största hindret är att förändringen medför en personlig risk för många män. Män som går emot normen genom att prioritera familj före karriär kan få sämre möjligheter på arbetsmarknaden och bli uteslutna ur manliga nätverk. Det visar forskningen. Då män har ett mindre socialt skydd och i högre grad identifierar sig med sitt yrke kan de uppleva en stor risk med förändringen. Man kan ju tänka själv om man har offrat familj, vänner för att få mandat och status och sedan förlora det också. Vad blir kvar?

I slutet av boken presenterar ni sju dygder för ledarskap, hur kom ni fram till dem?
– Det var utifrån samtalen med de deltagande i boken, det var uppenbart för oss att det finns en röd tråd trots olika utgångspunkter. I dessa dygder finns flera intressanta iakttagelser, bland annat talade de flesta om vikten av att få tid med sig själv, många genom att meditera och även genom att vara i naturen. En annan viktig aspekt är betydelsen av meningsfulla möten och samtal. Där finns en oerhörd potential i organisationer att faktiskt bättre nyttja de möten och samtal som tar plats på arbetsplatserna, fördjupa dem och prata om det som verkligen är viktigt för utveckling av organisationen och medarbetarna. Ytterligare en aspekt som flera av männen tog upp var att lita till sin intuition, att våga lita på den även om hela bilden inte alltid var klar. 

Slutligen, vilken var er största lärdom?
– Den största insikten var nog att förstå männens spelregler i våra förlegade strukturer. Att många blir vingklippta och att priset är högt för att pressas in i den likformighet som maskulinitetsnormerna erbjuder. Att inte få känna, tala om känslor, visa sårbarhet och att alltid vara stark även när det blåser kan vara förödande.

Av Nina Törmark


Ulrika Sedell och Jonas Nyman

Namn: Ulrika Sedell
Yrke: Beteendevetare, har utvecklat ledarskap i över 20 år. Som verksamhetschef, VD och konsult. I dag driver hon Sedell & Friends där hon föreläser, ger chefshandledning, utbildar och skriver böcker. Ulrika har tidigare skrivit boken ”Bortom glastaket” (Liber, 2015) där hon intervjuade 27 kvinnor i toppositioner.
Namn: Jonas Nyman
Yrke: Rådgivare, mentor och coach till entreprenörer, företagsledare och investerare. Har en bakgrund i finansbranchen bland annat som rådgivare till riskkapitalinvesterare. 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

 

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.