Kvinna utomhus vid havet med händerna upp i luften

Träning gör dig stresstålig

Fakta

Visste du att...
Kortisol är ett hormon som utsöndras när man stressar? Har man varit stressad länge är man extra känslig för påfrestningar.
Att handla kan räcka för att bli fullständigt slut eftersom stress-systemet är utslitet. Det kan ta många år innan kroppen har reparerat alla skador som stressen orsakat.

Namn: Anders Hansen
Sysselsättning: Överläkare i psykiatri och författare
Bor: Stockholm
Aktuell med: Boken Hjärnstark på Bonnier Fakta
Tränar: Spelar fotboll och tennis ett par gånger i veckan, men om det inte blir av så springer jag. Löpning är ganska trist tycker jag så jag har alltid en ljudbok i öronen då. Jag går på gym ibland.

Modern hjärnforskning visar att fysisk aktivitet har nästan ofattbara effekter på vår hjärna och tankemässiga funktioner.
I nya boken Hjärnstark visar 
Anders Hansen att träning inte bara förbättrar din inlärningsförmåga, ditt IQ och minskar risken för demens, det reducerar även ångest och stress.
– Vi är gjorda för ett liv på savannen, därför är det livsviktigt för hjärnhälsan att träna regel-
bundet. Träning lär kroppen att inte reagera så starkt på den vardagliga stressen.

Att träning är viktigt för att hålla sig i form, bli stark och frisk är kunskap som de flesta känner till. Men det du kanske inte visste är att fysisk aktivitet inverkar mest på din hjärna.
– Det verkar som att hjärnan är det organ som påverkas mest av träning. Det ger effekt på sådant som din kreativitet, minne, stresstålighet och kanske till och med intelligens.

 Läs också: 12 kroppssignaler som kan tyda på att du borde ta det lugnt 

 

15 år av medicinsk forskning
Det är Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare som talar. Hans nya bok Hjärnstark handlar om fysisk aktivitet och dess otroliga effekt på hjärnans många områden.
– Jag har följt den medicinska forskningen och skrivit om den under 15 år nu. Det har kommit enormt många intressanta studier inom ämnet de senaste åren. Det är så häpnadsväckande resultat att fler borde få ta del av det, förklarar han.

Träning är hjärnan den glömda medicinen
Träning är för hjärnan således lite av den glömda medicinen. Sudoku och korsord i all ära, men det kommer inte i närheten av träningens effekt.
Forskning visar att resultaten på kreativitetstester ökar med 60 procent om testerna görs efter att du varit i rörelse. Minnestester har visat att människor lär sig 20 procent fler glosor om de hör dem när de promenerar.

► Läs också: Experten: Med rätt andning renar du kroppen från kortisol

Förbättrar förutsättningarna att bli bättre på matte och svenska
Hjärnan arbetar helt enkelt effektivare hos människor som rör på sig. Man kan även se att åldersrelaterade förändringar i hjärnans arbetssätt tycks vända hos fysiskt aktiva. Anders tror att detta faktum kommer bli alltmer känt.
– Jag hoppas att dessa rön kan förändra samhället praktiskt. Kanske genom en så enkel sak som att skolbarn kan få fler idrottslektioner på schemat. Det handlar inte om en sportslig prestation, utan om att förbättra förutsättningarna för att bli bättre på matte och svenska.

“Många undrar varför vi mår så dåligt när vi har det så bra” 
Anders vill poängtera att det här inte handlar om varken BMI eller vikt. Det handlar om att hjärnan är byggd för rörelse.
– För bara ett par hundra år sedan var vi helt beroende av rörelse dagligen. Idag lever vi ett annat liv, vi kan beställa hem maten och behöver inte anstränga oss för att överleva. Det får konsekvenser i form av diabetes och övervikt, men det får också tankemässiga konsekvenser som de flesta inte känner till. Många undrar varför vi mår så dåligt när vi har det så bra i dagens samhälle. Svaret på det inser man när man ser vad rörelse betyder för vår hjärna och vårt mående.

► Läs också: Ny studie: Stressade pappor får stressade barn

Högre tolerans mot stress
Det kanske allra mest uppseendeväckande i Anders bok är forskningen kring träning och stress. Träning har nämligen visat sig vara enormt effektivt när det gäller att förbättra toleransen mot stress och dämpa aktiviteten i kroppens stressystem.
I sitt jobb som psykiatriker har Anders själv upptäckt samma mönster som forskningen pekar på.
– De vanligaste anledningarna att människor söker hjälp är ångest och depression. Som psykiatriker började jag för ett par år sedan se ett mönster, patienter som var fysiskt aktiva tillfrisknade snabbare och återföll inte lika ofta i depressioner.

Påverkar regleringen av stresshormonet kortisol
Anledningen tycks vara regleringen av stresshormonet kortisol. Det är det viktigaste hormonet i vårt stressystem. När vi är stressade stiger kortisolet, vilket leder till att hjärtat slår hårdare och kroppen förbereder sig för att möta en fara, att ta upp kampen eller fly därifrån.
– Det är ett system som ska göra att vi reagerar och det har byggts upp under miljoner år. Det är däremot inte byggt för vårt liv idag, där vi upplever kontinuerlig stress dag ut och dag in. Om vi möter ett lejon på savannen ska vi reagera ögonblickligen, inte stå kvar och titta på lejonet i två veckor, poängterar Anders.

► Läs också: Stressad och utmattad? Här är näringen du behöver

”Stress bryter ned hjärnan”
Idag hotas vi kanske inte till livet dagligen, utan blir stressade av tider att passa, prestationer och deadlines. Men det är ändå exakt samma system som aktiveras och puttrar i oss. Sådan långvarig stress, förklarar Anders, bryter ned delar av hjärnan och krymper minnescentrum. Det kan i sin tur leda till depressioner och utmattning.
– Under ett träningspass ökar naturligtvis kortisolet, eftersom träning är en form av stress för kroppen. Men man har sett att efter träningen så sjunker kortisolet till en lägre nivå än innan. Faktiskt så pressas hela stressystemet ned och man får en generell effekt även på andra, vardagliga stressituationer också.

Rörelse bryter den onda stresscirkeln
Faktum är att träning och stress är varandras motsatser om man ser på vad som händer i hjärnan. Stress ökar kortisol, träning sänker det. Stress krymper minnescentrumet och träning förstorar det.
– Anledningen är bland annat att minnescentrumet hippocampus har en förmåga att bromsa stressystemet och fungera som en motvikt till stressmotorn amygdala som sitter i hjärnan. Amygdala är den del som signalerar fara och det leder till ökade kortisolnivåer. Det gör i sin tur amygdala ännu mer aktiv och ökar kortisolnivåerna ytterligare. Det blir en ond cirkel där stress föder stress. Men hippocampus stärks vid fysiskt aktivitet och bromsar alltså själva stressmotorn. Man bryter alltså den onda cirkeln genom att röra på sig.

“Träningen lär kroppen att inte reagera så starkt på stress i vardagen”
Kort och gott, när hjärnans stressbromsar stärks med hjälp av träning så tål våra kroppar stress bättre och vi reagerar inte med lika mycket kortisol som tidigare.
– Sammanfattningsvis så lär träningen kroppen att inte reagera så starkt på stress i vardagen.

 Läs också: Forskning: Grönt te minskar stresshormonet kortisol

Anders hansen

Anders Hansen, överläkare i psykiatri

Effekt direkt
I boken Hjärnstark presenteras fler studier som backar upp rönen. I en undersökning fick över 3 000 finländare svara på frågor om hur de levde. När resultaten summerades visade det sig att de som tränade minst två gånger i veckan hade mindre problem med stress och ångest. De som tränade var dessutom mindre arga och hade till och med en mindre cynisk livssyn.
– Man har också gjort stresstester på barn. I Finland lät man 300 barn göra stresstester då de fick räkna och hålla presentationer under tidspress. Med hjälp av stegräknare kunde man kontrollera deras aktivitetsnivå. De som rörde sig mest under en dag visade sig vara mer immuna mot stress. En del var helt immuna och hade inget kortisolpådrag alls. För att tillgodogöra sig träningens stresseffekt är det konditionsträning som gäller.
– Viss effekt får man direkt då hjärnan får mer blodgenomströmning. Men för en större påverkan vad gäller stress krävs det regelbundenhet. Man behöver få upp pulsen tre gånger i veckan, en halvtimme per gång. Det tar veckor eller månader för att stressbromsarna ska stärkas. Men varje steg räknas och även snabba powerwalks har visat sig ge effekt.
– Man vet att hippocampus krymper med en procent varje år efter 25 års ålder. Men med snabba promenader på 45 minuter tre gånger i veckan har den visat sig växa med två procent istället. Man bromsar alltså hjärnans åldrande. Det är inget mindre än sensationellt.

► Läs också: Vältränade muskler skyddar mot stress och depression

Resultat på vågen
Effekterna blir dessutom fler än att du blir stresstålig. Enligt Anders finns det till exempel forskning som visar att man får bättre självförtroende när man sänker aktiviteten i hjärnans stressystem. Självförtroendet som egenskap är kopplad till bland annat stress och oro. Inte minst kommer du också se resultatet på vågen.
– Kortisolet gör att man lagrar fett i kroppen. Förmodligen är det en mekanism som sedan länge kopplar ihop stress med matbrist. Därför brukar långvarig stress resultera i bukfetma, kroppen lagrar in extra reserver. Sänker man kortisolnivåerna ser man alltså resultat på vikten också.

► Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Kan beskrivas som en mental uppgradering
Effekterna på hjärnan av att träna är så omfattande att de faktiskt kan beskrivas som en mental uppgradering. Och den som påstår sig vara för stressad för att träna är den som behöver det mest, menar Anders.
– Vi kan inte ta bort all stress, så ser inte livet ut. Så tricket är att göra oss mer tåliga. Fysisk aktivitet borde vara förstahandsbehandlingen för det.

Av Emma V Larsson

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Visste du att...
Kortisol är ett hormon som utsöndras när man stressar? Har man varit stressad länge är man extra känslig för påfrestningar.
Att handla kan räcka för att bli fullständigt slut eftersom stress-systemet är utslitet. Det kan ta många år innan kroppen har reparerat alla skador som stressen orsakat.

Namn: Anders Hansen
Sysselsättning: Överläkare i psykiatri och författare
Bor: Stockholm
Aktuell med: Boken Hjärnstark på Bonnier Fakta
Tränar: Spelar fotboll och tennis ett par gånger i veckan, men om det inte blir av så springer jag. Löpning är ganska trist tycker jag så jag har alltid en ljudbok i öronen då. Jag går på gym ibland.

Anders Hansens 3 tips för att bli mer stresstålig

1. Rörelse
– All rörelse räknas, så gör det som passar dig. Men för max effekt ska du höja pulsen tre gånger i veckan en halvtimme per gång.

2. Kondition
– Håll fokus på kondition framför styrketräning.

3. Ta i
Det är även bra att ta ut sig riktigt hårt en gång i veckan, till exempel genom intervaller.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Min kropp säger att nyponen är bra

Hälsa

När man är så aktiv som Claes  så är det viktigt att kroppen hänger med och fungerar. När han märkte att kroppen blev allt stelare på morgnarna och kände sig orörlig och trög valde han att prova att äta strandnypon, trots att han var skeptisk.

olika strumpor

Rocka gärna sockorna – men tänk på det här

Krönikan

Susanne Wide skriver om en annan aspekt av  "rocka sockorna" – och uppmanar föräldrar och övriga vuxna att ta tillvara dagen som (ännu) en chans att prata med sina barn om att kanske låta flickan som gungar ensam få vara med, eller se den lilla pojken som kastar sten för sig själv i ett hörn. Och som gör det just för att de är, eller av någon anledning anses vara, annorlunda... Något som i verkligheten tyvärr bara är konstigt och allt annat än okej, menar hon.

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Allmänt

Varje år föds omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige. Det motsvarar ett barn på cirka 800 födslar och är den vanligaste kromosomavvikelsen.  FN har utlyst 21 mars till Internationella Världsdagen för Downs syndrom. Dagen har blivit synonym med fenomenet "Rocka sockorna", där många sätter på sig eller barnen olika strumpor – för att hylla människors olikheter och stå upp för vårt lika värde.

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.

Forskning stödjer naturens läkande krafter

Eko/miljö

Naturens inverkan på vår hälsa studeras flitigt, och resultaten talar ett samstämmigt språk. Både grönska och närhet till vatten bidrar starkt till vårt välmående och är därför viktiga att ha tillgång till och helst så nära som möjligt enligt svenska forskare.

kvinna vid kontorsbord

16:06-rörelsen: “Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner”

Politik

Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. "Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu", säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.

Jenny hjälper kvinnor att förstå sin menscykel

Gravid/barn

Jenny Koos är sexualhälsorådgivare och föreläsare. Till henne söker sig kvinnor som inte får hjälp i den konventionella vården. Framförallt hjälper Jenny kvinnor att bli gravida, men hon utbildar dem också i hur de på ett naturligt sätt kan undvika att bli gravida.

Första hjälpen för fnasiga nagelband

Hud

Händer och naglar är väldigt utsatta. Kyla, värme, starka tvålar, föroreningar och kemikalier kan göra att huden torkar ut med fnasiga nagelband till följd. Något som kan märkas lite extra när vintern börjar lida mot sitt slut, men ömmande och trasiga nagelband går att läka och genom lite omsorg kan man se till att förhindra problemet. Kureras hudexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips.