Blir du skeptisk när du vänder på en produkt och ser vatten – aqua – som första ingrediens? Det bör du bli. Men inte alltid. Faktum är att vatten behövs i hudvårdsprodukter och att en kräm innehåller mycket vatten behöver inte nödvändigtvis vara negativt.
Vad innebär det egentligen när ingrediensen vatten, aqua, står först i innehållsdeklarationen på hudvårdsprodukter? Innebär det att produkten är en slags hudvårdens isbergssallad, alltså vattenbaserad och därmed ganska näringslös? En produkt av låg kvalitet? Ja, i vissa fall. Men långt ifrån i alla fall. För det är mer komplicerat än så.
”En kräm måste ha en vattenfas och en fettfas”
Faktum är att vatten behövs i produkter och en hög mängd vatten behöver inte vara så negativt som det kanske låter.
Hudvårdsexperten Iréne von Arronet reder ut begreppen.
– Att ”Aqua” står överst i den så kallade INCI-deklarationen kan upplevas som en nackdel. Så behöver det inte vara, berättar hon och utvecklar.
– Rent faktamässigt är det så här: För att det ska bli en kräm måste man ha en vattenfas och en fettfas som binds samman av emulgeringsmedel.
Ju mindre vattenfas desto mer salvaliknande blir krämen i konsistensen.
LÄS OCKSÅ: Ingredienser att undvika i hud- och hårvårdsprodukter
Skillnad på vatten och vatten
En vattenfas kan bestå av vatten, aloevera eller, som somliga hävdar, grönt te, berättar Iréne.
– Aloeveragel består till största delen av vatten. Även te består av mycket vatten, närmare bestämt drygt 99 procent. Så det blir lätt missvisande om man då pekar ut vatten som en nackdel.
Det är helt enkelt nödvändigt för att få till en kräm med bra konsistens, berättar hon. Det är också skillnad på vatten och vatten.
– Det kan till exempel röra sig om ett mycket mineralrikt källvatten som hämtas upp från 160 meters djup, renas med omvänd osmos i en fysikalisk process utan kemiska filter och sedan går direkt in i produktionen utan kontakt med några som helst miljöföroreningar. Mineralsammansättningen gör vattnet väldigt aktivt på huden i en form som lätt kan tas upp och göra nytta.
LÄS OCKSÅ: Så slipper du torra händer på naturligt vis
Olika vattenreningsmetoder
Andra sätt som vanligen används, även av ekovarumärken berättar hon, renar vatten från bakterier med silverklorid innan det går in i tillverkningsprocessen.
– Andra använder vanligt kranvatten som renas med kemiska filter.
LÄS OCKSÅ: Grön omställning: “Byt ut dina rengöringsprodukter”
Både för- och nackdelar med vatten
Vatten är fullt av goda mineraler, men kan också vara förorenat av tungmetaller, bakterier och andra miljögifter och renas därför av hygieniska skäl, berättar Iréne von Arronet.
– Så fort man blandar fett och en vattenfas – oavsett vattentyp – till en kräm bildas en grogrund för bakterier. Då behövs det någon form av konservering. Renas vattnet med t ex silverklorid innan det går in i produktionsdelen behöver man inte ange det som konserveringsmedel i INCI-deklarationen.
Utöver vatten innehåller förstås krämer även många andra ingredienser.
– Nyttiga ämnen, antioxidanter, steroler, läkande substanser, peptider, vitaminer, tillsatta eller i form av växtkoncentrat, aromaoljor, växtoljor, vaxer mm, men det är liksom en annan historia.
Dessa ingredienser är av stor vikt om man vill avgöra huruvida en kräm är av kvalitet eller inte, berättar hon.
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Vad innehåller hudkrämer
Innehållet i skönhetskrämer är varierande men i princip alla krämer verkar återfuktande på huden. Det gör de med hjälp av fetter och återfuktande ämnen. Fetterna fungerar mjukgörande på torr hud. De förhindrar att huden släpper ifrån sig för mycket vatten till omgivningen. Fetterna kan även gå in och bygga upp hudens eget fettlager. Fetter är väldigt bra mot torr hud men en kräm med hög fetthalt kan verka kletig och kan täppa igen porer på finnig hud.
Många krämer innehåller därför återfuktande ämnen och lite mindre fetter. Dessa hjälper till att hålla kvar vatten i huden. Exempel på återfuktande ämnen är karbamid, glycerol, natriumklorid och pidolsyra. Den största ingrediensen i de flesta skönhetskrämer på marknaden är vatten. Vattnet hjälper till att lösa andra ingredienser i krämen och gör krämen mer kosmetiskt tilltalande: den blir trevlig att smörja in och ger ingen glansig yta efteråt.
För att motverka att krämen skär sig tillsätts ytaktiva ämnen. De liknar både vatten och fetter och ger en kräm som är jämnt blandad utan ett separat fettlager. Konserveringsmedel tillsätts för att förhindra bakterietillväxt i krämerna. Många skönhetskrämer innehåller också antioxidanter. Exempel på antioxidanter är vitamin C och E och koenzym Q10.
Parfym tillsätts, dels för att krämen ska ge en behaglig doft, dels för att maskera vissa ingångsämnen som inte luktar så gott. Krämer med påstådd antirynkeffekt innehåller ofta solfilter: titanoxid och zinkoxid. Dessa ämnen filtrerar bort UV-strålarna från solen och motverkar solbränna.
Utöver ovan nämnda ingredienser innehåller skönhetskrämer ofta små mängder av alger, jäst, koffein och andra ämnen som sägs göra underverk. Löftena väger ofta tungt men den vetenskapliga dokumentationen som ska styrka löftena väger desto mindre.
Källa: http://www.doktorn.com/artikel/dyra-lyxkr%C3%A4mer-inte-b%C3%A4ttre-%C3%A4n-vanlig-ansiktskr%C3%A4m
Fakta
Vilken typ av vatten en produkt innehåller står inte så ofta utskrivet i innehållsdeklarationen men det kan röra sig om väldiga skillnader i kvalitet. Där kan det ibland priset ge en hint om läget.
termalvatten och vattnets roll för hälsan, i kroppen, i hudvård etc, eller kanske helt enkelt en liten faktaruta om vattnet i hudvård… .
termalvatten, grundvatten vars medeltemperatur avsevärt överstiger luftens årsmedeltemperatur på platsen, i xxx
Termalvatten är grundvatten/mineralvatten vars medeltemperatur kraftigt överstiger luftens årsmedeltemperatur på platsen. Termalvatten, som även brukar kallas hälsovatten, hittas i naturliga källor i bergen eller djupt ner i marken (där man inte sällan borrar brunnar för att nå vattnet). Det finns många sådana källor i SPA-landet Ungern. Vissa termalvattenkällor innehåller mer medicinskt vatten än andra och mineralerna i termalvatten sägs kunna bota många åkommor, bland annat hudåkommor men även reumatism och allergier. Mineraler som brukar förekomma i detta vatten är kalcium, sulfat, klorid, natrium, magnesium och järn.
Enligt ungersk lagdefinition är termalvatten det vatten i naturen vars temperatur överstiger 30 grader Celsius. Vattnet ska innehålla mer än 1000 miligram upplösta mineraler per liter eller innehåller vissa biologiska aktiva ämnen över ett bestämt tröskelvärde. Vad gäller dricksvatten har det värdet enligt EU:s krav sänkts till 500 mg/liter under de senaste åren.
Hälsovatten påverkar kroppen på många olika sätt. Förutom vattnets rent fysiska egenskaper (temperatur, hastighet, lyftkraft, etc) spelar de upplösta ämnenas kemiska inverkan också en stor roll. De här ämnena absorberas av kroppen genom huden, samtidigt utsöndrar kroppen själv vissa ämnen i vattnet och under badet andas man in de ämnen som lösts i ångan. För vissa ämnen i hälsovattnet är huden är bara en passage där de kan komma in i kroppen och utveckla sin särskilda effekt beroende på sina kemiska egenskaper. Experiment har visat att en stor del av de ämnen som absorberas genom huden är fettlösliga och för att komma igenom huden måste de först bindas till mhudens fettsyresalter. Ämnenas absorption har påvisats bland annat genom isotopundersökningar.
Förutom de komplicerade kemiska metoder kan man på ett enkelt sätt bevisa badbehandlingens gynsamma verkan genom att peka på att en betydande del av patienterna för alltid eller för en längre tid kan sluta med sina värktabletter eller betydligt minska dosen.
Patienter som lider av sjukdomar i rörelseorgan är inte sjukskrivna lika ofta under året efter badkuren som de år de inte har möjlighet att genomgå någon kur.
Hälsovatten är inte bara bra att bada i utan är också effektivt som drickkur vid mag- och tarmsjukdomar, vid vissa sjukdomar i ämnesomsättningen och som inhalation vid besvär i andningsorganen. Förutom hälsovattensbehandlingar innefattar balneologi också gyttjebehandlingar. Gyttjeterapi av typ inpackning är särskilt effektiv vid kroniska sjukdomar i rörelseorganen och vid gynekologiska sjukdomar. I Ungern finns det många olika typer av gyttja med utmärkta fysikaliska och kemiska egenskaper.
Källa: http://www.stenaroadtrip.se/sv-SE/guiden/spa-budapest
► Läs också: Naturligt skydd för solen – med vitaminer och mineraler