Bor du i betongförorten, är lågutbildad och tjänar dåligt? Då äter du förmodligen näringsfattigt och löper större risk att bli sjuk eller dö i förtid.
Har du däremot längre utbildning och bor i ett ”bättre” område är du sannolikt mer hälsosam och äter oftare fisk och grönsaker.
Nu presenteras en ny genomgång av de senaste årens forskning som visar på ett tydligt samband mellan olika socioekonomiska faktorer – som till exempel utbildningsnivå – och matvanor.
Ja, så illa som ovan rader behöver det förstås inte vara. Men socioekonomiska förhållanden, det vill säga skillnader i exempelvis inkomst och utbildning, har betydelse för människors matvanor och hälsa i Sverige.
Det visar en genomgång av forskningen som gjorts i ämnet 2000 – 2015, som Livsmedelsverket nu presenterar i en ny litteraturstudie.
► Läs också: Luftföroreningar påverkar psykisk hälsa
Kan förklara skillnader i sjukdomsförekomst och dödlighet mellan personer i olika samhällsskikt
Det är många faktorer som bidrar till socioekonomiska skillnader. Det handlar bland annat om människors bakgrund, utbildning, var personen bor och hur stor inkomst man har.
Av den genomgång av forskningen som nu sammanställts framgår ett tydligt mönster. Det finns ett samband mellan matvanor och socioekonomisk status, vilket kan bidra till att förklara skillnaderna i sjukdomsförekomst och dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper.
► Läs också: Ny studie: Tillsatser i mat kopplas till fetma och tarmsjukdom
Speciellt mammornas utbildning påverkar
Det är svårt att veta vilken socioekonomisk faktor som är starkast, men utbildning
framträder som en viktig faktor i flera studier. Den sammanställning av forskningen som nu gjorts i Livsmedelsverkets litteraturstudie visar att föräldrarnas utbildning är associerat till hur hälsosamma matvanor barnen får. Speciellt mammornas utbildningsnivå påverkar, visar granskningen.
► Läs också: Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning
Matvanor av stor vikt för allmänhälsan
Eftersom den mat en person äter har en stark koppling till personens hälsa kan detta bidra till att förklara skillnader som finns mellan olika grupper i Sverige när det gäller sjukdomar och även dödlighet.
– Hälsosamma matvanor är en viktig faktor i arbetet för att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Det är något vi ska ta hänsyn till i vårt arbete med att förbättra folkhälsan, säger Annica Sohlström, tf generaldirektör på Livsmedelsverket, i ett uttalande.
► Läs också: Livsmedelsverket: ”Unga kvinnor får i sig för lite D-vitamin”
Personer med lägre inkomst äter mer snabbmat och färre grönsaker
Det finns också forskning om hur mycket pengar hushållen lägger på mat. Personer som har en längre utbildning äter mer hälsosam mat, exempelvis grönsaker och fisk, medan de med kortare utbildning äter mer av energitäta och näringsfattiga livsmedel som exempelvis snabbmat, chips, godis och läsk.
Matkostnader påverkar matvanorna och granskningen visar att de med lägst inkomst äter mer av energitäta, näringsfattiga livsmedel och mindre av hälsosamma livsmedel som till exempel grönsaker och fisk. Av förklarliga skäl eftersom variation tenderar att kosta mer.
Skillnader mellan könen
Sammanställningen visar att även kön har också betydelse. Kvinnor äter mer hälsosamt än män och skillnaderna kan ses även i tonåren.
► Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol
Viktigt ta hänsyn till socioekonomiska faktorer i folkhälsoarbetet
Hälsosamma matvanor har en stor potential för att minska risken för
sjukdom och kan bidra till att utjämna hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper.
”Det är viktigt att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, matkostnad och sociala
normer i folkhälsoarbetet”, skriver författarna bakom den litteraturstudien.
► Läs också: De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör
”Bra matvanor kan minska riskerna för allvarliga sjukdomar”
Irene Mattisson är nutritionist på Livsmedelsverket:
– Att äta bra, att till exempel regelbundet få i sig grönsaker, minska mängden rött kött och välja fullkornsprodukter, har betydelse för den egna hälsan. Att ha bra matvanor kan minska riskerna för flera olika allvarliga sjukdomar. Att börja äta grönare, lagom mycket och röra på sig kan alltså ha stor effekt för hur en person mår, både idag och i ett livslångt perspektiv, säger hon i ett uttalande.
Läs publikationen här: Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
matvanor_paverkas_av_socioekonomisk_status_580