Forskare vid Lunds universitet och Pasteur-institutet studerade vad som påverkar våra immunceller mest och varför vi reagerar så olika på infektioner. De har analyserat miljontals variabler och har funnit att fyra faktorer påverkar immunförsvaret mer än andra.
Det unika projektet som färdigställdes för två år sedan korskopplade 1000 friska personers gener med immunceller, individernas förutsättningar och livsstil har lett forskare i Lund och Paris närmare ett svar på varför vissa av oss drabbas hårdare av infektioner och exempelvis pollen än andra.
Studien är enbart ett första utkast, det finns inga säkra svar, men av alla möjliga förklaringar har funnit fyra med en kraftigare och bredare effekt över hela immunförsvaret plus några genetiska mutationer som hade en lokal stark påverkan.
LÄS OCKSÅ: Så här påverkar rökning nio olika kroppsdelar
Fyra viktiga faktorer
Forskarna kunde peka på fyra faktorer. Den första är åldern. Länge har man känt till att ökad ålder försämrar immunförsvaret, men denna analys visade betydligt större förändringar, vilket förklarar än mer varför äldre drabbas av kroniska sjukdomar och infektioner.
Den andra faktorn är de autoimmuna sjukdomarna. Man har också vetat att autoimmuna sjukdomar drabbar fler kvinnor än män, men studien visade att kvinnor har fler så kallade MAIT-celler. Dessa är en bidragande orsak till autoimmuna sjukdomar, och kan förklara varför kvinnor oftare insjuknar än män i just dessa sjukdomar.
Rökning är den tredje faktorn och att rökning har en kraftig och bred påverkan på immunsystemet är det första gången man så tydligt kunde se. Tidigare har forskarna sett en koppling mellan en ökad infektionsrisk och rökning, men nu kan man ha fått en tydligare förklaring. Rökare har nämligen fler så kallade regulatoriska T-celler – celler som hämmar det adaptiva immunsvaret (det inlärda), vilket kan leda ökad risk för infektioner.
LÄS OCKSÅ: Näringsterapeutens tips som stärker immunförsvaret
Genteknik och datorkraft
Den fjärde betydande faktorn är ett herpesvirus som vi får förr eller senare, men oftast inte märker något av. Cytomegaloviruset påverkar immunsystemet kraftigt då mängden av minnes T-celler (en typ av vit blodkropp) med uppgift att bekämpa just detta virus ökar kraftigt. Den som bär cytomegaloviruset har tolv gånger fler minnes-T-celler, och i tidigare forskning har forskare kunnat att dessa personer har ett större skydd mot influensa.
Forskaren studerade sex miljoner mutationer och 15 av dessa hade stor lokal påverkan på immunsystemet i form av att de hade inflytande på ett fåtal vita blodkroppar. Dessa mutationer förknippades med risk för autoimmuna sjukdomar, vilket skulle betyda att de vita blodkroppar är en möjlig länk mellan mutationerna och risken att utveckla en autoimmun sjukdom.
Jacob Bergstedt, som är bioinformatiker och doktorand i reglerteknik vid LTH, Lunds universitet säger i ett pressmeddelande att datorkraft och genteknik har förbättrats enormt de senaste åren vilket möjliggör nya former av analyser.
– Det här är data man aldrig tittat på tidigare, vilket gör det väldigt spännande. Poängen med en sådan här grundlig och bred studie, där mer eller mindre alla delar av immunsystemet undersökts, är att vi kunnat generera en mängd nya hypoteser om orsaken bakom olika sjukdomar, säger han.
Av Inger Palm
Källa: Lunds universitet
Studien kan du läsa här: Nature Immunology