Det är långt ifrån vetenskapen – ändå tror många på skrock. Tron på att vissa händelser och föremål har en övernaturlig förmåga som påverkar lyckans väl och ve har funnits genom alla tider som ett sätt att hantera det oförklarliga.
Det är lätt att avfärda skrock som enbart dumheter, men hur är det egentligen? Förr spelade folktron en stor roll och var djupt inrotad i människors medvetande. Berättelser innehållande skrock och vidskepelser fördes vidare från generation till generation. Skrock är olika i olika länder, även om en del fenomen går igen världen över.
Mycket lever kvar
I dagens samhälle skrattar vi åt många av kvarlevorna från våra förfäders tro. Ändå är det många som vidskepligt spottar tre gånger över axeln för att häva oturen efter det att en svart katt passerat över vägen och vissa flygbolag har inte en 13:e rad på sina plan då det är det typiska otursnumret. I Skottland är det få som vågar posta kärleksbrev på juldagen då dessa skulle kunna göra mer skada än nytta och många skulle aldrig boka in något av stor betydelse fredagen den trettonde. Säga vad man vill om gammal folktro men de allra flesta anser att det inte finns något att förlora på att följa sederna och försöka påverka fru fortuna.
Samband mellan beteende och händelse
I en artikel från 2013 publicerad av Kansas State University uttalar sig Don Saucier, professor i psykologi, om att vidskepelser och skrockfulla ritualer är ett beteende människor utför i ett försök att kunna styra sin framtid. Även om det inte finns någon klar definition av vidskepelse betyder det i allmänhet en tro på övernaturliga krafter som exempelvis ödet och en önskan om att kunna påverka det oförutsägbara. Saucier menar på att folk genom att utföra uppgifter på ett visst sätt tror att de kan kontrollera händelser längre fram i tiden.
LÄS OCKSÅ: Varför är det viktigt att visa tacksamhet?
Tar det säkra före det osäkra
Teoretiskt sett kan en person komma att sammanknippa ett visst beteende med en efterföljande händelse och tro att beteendet orsakade händelsen. Exempel på detta är idrottare som alltid måste knyta ena skon före den andra eller ha en speciell maskot med sig till arenan. Vissa idrottsmän går så långt att de odlar så kallat ”playoff” eller slutspelsskägg som de vägrar raka av sig innan säsongen är över. Don Saucier menar att om en persons vidskepliga beteende och de händelser som är kopplade till detta motbevisas upprepade gånger så kan övertygelsen komma att försvinna. Men det kan dock snabbt komma tillbaka om sambandet mellan beteende och händelse återkommer.
LÄS OCKSÅ: Magnus Hedman: “Vi går vilse helt i onödan”
Mer vidskepliga när ekonomin skakar
Benägenheten att associera en utförd handling med en företeelse kan spåras långt tillbaka i tiden, dock med andra syften än att vinna tävlingar och matcher. Våra förfäder använde amuletter för att avvärja ondska och det finns de som hävdar att offerritualer är exempel på vidskepliga beteenden som utfördes för att få mer lycka och välgång. Forskare har till exempel konstaterat att man i Tyskland mellan 1918 och 1940 kunde se ett samband mellan en ekonomisk hotbild och ökad vidskeplighet. För många människor ger rituella beteenden och skrock en känsla av kontroll och kan leda till minskad ångest, detta tros vara en anledning till varför folktron ökar i tider av stress och oro.
LÄS OCKSÅ “Vi är barnbarnen till de häxor ni inte lyckades bränna”
Två sidor av myntet
Oavsett vad som är sant eller falskt så har forskning visat att tro på skrock både kan ge trygghet och resultera i tvångstankar. Vidskepelse kan vara roligt men nästa gång du krossar en spegel eller stöter på talet 13, ta det med en nypa salt.
Av Linda Fång
Gästskribent på Kurera
Källa: Artiklarna hittar ni här News wise och Sagepub
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!